Fråga: Det är vanligt med personer på vaccinationsmottagning som står på någon TNF-alfahämmare. Hur ska man se på den rekommendation som står i FASS-texten om att inte ge levande försvagade vacciner under pågående sådan behandling? Bör man alltid avstå? Vad säger erfarenhet/studier?
Svar: FASS anger för TNF-alfahämmare att levande försvagade vacciner inte ska ges under pågående behandling. TNF-hämmare och flera andra biologiska läkemedel ger dock vanligen endast ett måttligt reducerat immunsvar och denna formulering bygger främst på en försiktighetsprincip och teoretisk risk för okontrollerad replikation av vaccinstam vid nedsatt TNF-medierad immunfunktion, snarare än på omfattande dokumenterad klinisk skada.
Risken för allvarlig vaccinspridd infektion under TNF-hämmare är låg, särskilt vid monoterapi, men den är inte noll. I det enskilda fallet behöver man därför väga risken för biverkningar mot nyttan av vaccin. Vid planerad vaccination med levande försvagat vaccin bör behandling med TNF-alfahämmare i regel pausas före vaccinationen och återinsättas först efter en säkerhetsperiod. I praktiken innebär detta oftast att man gör ett uppehåll motsvarande minst ett doseringsintervall före vaccinationen, med hänsyn till det aktuella läkemedlets halveringstid. Efter administrerat levande vaccin bör återinsättning av TNF-hämmaren ske tidigast fyra veckor senare. Bedömningen ska alltid individualiseras med hänsyn till patientens sjukdomsaktivitet, övrig immunosuppressiv behandling och den kliniska nyttan av vaccinationen, och bör ske i samråd med behandlande specialist.
Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-18.
©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.