Månad: februari 2026

Fråga: En 50-årig kvinna från Iran som ska jobba inom vården och behöver skydd mot mässling. Hon vet att hon fått MPR-vaccin som liten, men hon vet inte hur många doser. När jag går in på WHO, https://immunizationdata.who.int/dashboard/regions/eastern-mediterranean-region/IRN så verkar det som att man före 1999 bara gav en dos Mässlingsvaccin. Jag tänker att min patient gynnas av en dos priorix. Vad tänker du? Ingen dos, en dos eller till och med två doser till?

Svar: Utifrån WHO-data kan man nog utgå från att hon inte fått någon andra dos. Om hon är helt säker på att hon fått en dos MPR som barn så räcker det med påfyllnadsdos, men vid minsta osäkerhet tycker jag att man kan börja om och ge två doser Priorix.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-03-05.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Har en fråga om en man 81 år som vi vaccinerat med Shingrix två doser. Inte fått några lokala eller allmänna reaktioner alls på detta, men 1 vecka efter dos 2 fick han plötsligt utslag på vä arm (samma arm där vaccin administrerats), som har karaktär av bältrosutslag dvs blåsor i kluster på rodnad botten. Har 4-5 lite större lesioner med blåsor och många mindre röda fläckar utan blåsor. Utbredningen sträcker sig från överarmen ner till handleden främst anteriort. Ingen klåda men lite smärta. 
Kan detta röra sig om bältros, om han inte hunnit få tillräckligt skydd efter dessa doser eller om kan det vara en biverkan av vaccinet med hudutslag?

Svar: Det du beskriver låter kliniskt mer förenligt med en faktisk bältrosr än med en vaccinrelaterad hudreaktion. Blåsor i kluster på rodnad botten tillsammans med smärta och en utbredning längs armen talar för bältros, särskilt om utslagen följer ett dermatom. Shingrix är ett rekombinant subenhetsvaccin och innehåller inget levande virus, vilket innebär att vaccinet inte kan orsaka bältros. Däremot uppnås inte full skyddseffekt omedelbart efter vaccination; immuniteten mognar under veckorna efter dos 2. Hos en 81-åring är det därför fullt möjligt att en reaktivering av latent varicella-zostervirus inträffar kort efter vaccination, sannolikt som ett tidsmässigt sammanträffande snarare än en biverkan.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-03-05.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: En ung man hör av sig till oss då han med största sannolikhet blivit smittad av vattkoppor. Den smittade, som bor i samma hushåll, insjuknade för sju dagar sedan med feber, ont i kroppen och koppor. Det är väl meningslöst att ge vaccin nu? Eftersom vattkoppsvaccin är ett levande vaccin lär det ju inte ge ngn effekt förrän efter tidigast två veckor, eller…?

Svar: Du har helt rätt – han hörde av sig för sent. Som postexpositionsprofylax bör man helst bli vaccinerad inom 72 timmar, med möjligen viss effekt upp till 5 dygn. Sju dygn senare är det inte någon mening.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-03-05.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Ang Pneumococc vaccinet: Skall vi inte ge Pneumovax nu till 65+ och riskgrupper med påfyllnad vart 5 e år? Skall Prevanar 20 vara ett gratis vaccin för den patientgruppen istället ?

Svar: Pneumovax ingår inte längre i Folkhälsomyndighetens rekommendationer för pneumokockvaccination till äldre, utan till denna grupp rekommenderas nu PCV 20 (Prevenar 20) eller PCV 21 (Capvaxive). Av dessa har Capvaxive en serotypskomposition som är bättre avpassat för äldre. Rekommenderas från 65 års ålder och är gratis enligt nationellt program från 75 års ålder.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-26.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: En tjej på 24 år avser resa till Sydafrika på två veckor i mitten av april.
Kommer att bo i lägenhet i Kapstaden med en kompis. Planerar en dagsutflykt med hajk på vandringsleder runt Kapstaden samt dagstur med safari i nationalpark och någon båttur. Hon har grundskydd och kollar upp tidigare Hepatit-vaccinationer.
Min fråga gäller myggöverförda sjukdomar. Tycker ni att myggsticksprofylax räcker för dessa dagsturer? Något annat viktigt att tänka på ?

Svar: För en 24-årig frisk kvinna som vistas i Kapstaden med dagsutflykter (vandring, safari dagtid, båttur) är risken för myggöverförda sjukdomar i april mycket låg.

Kapstaden och Västra Kapprovinsen är inte malariaområde. Malaria förekommer i Sydafrika främst i nordöstra delarna (t.ex. delar av Kruger National Park och gränsområden mot Moçambique/Zimbabwe), vilket inte är aktuellt här. April är dessutom början på svalare och torrare period i Kapområdet, vilket ytterligare minskar myggaktiviteten. Dengue, chikungunya och zikavirus är inga större problem i Sydafrika och det är en relativt kort resa.

Större risker är rabies (även hos sälar här), mag-tarmsjukdomar, trafikolyckor och solskador. Vid safari kan fästingexposition förekomma, men risken för kliniskt relevant fästingöverförd infektion vid kort dagstur är låg.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-26.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Kvinna född 1953 som ej haft vattkoppor. Nu vaccinerad med Varilrix. Kan /Skall hon ändå ta bältrosvaccin?

Svar: Ja, hon bör vaccineras mot bältros med Shingrix trots att hon nu fått Varilrix. I hennes ålder är risken för herpes zoster och postherpetisk neuralgi tydligt förhöjd, och rekommendationen om zoster­vaccination gäller oavsett tidigare anamnes på vattkoppor eller varicellavaccination. Även efter vaccination med levande varicellavaccin kan latent VZV etableras och senare reaktiveras. Hon kan också ha varit smittad tidigare trots negativa titrar. Shingrix ges lämpligen med ett intervall på minst två månader efter Varilrix.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-26.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Det har periodvis varit brist på Shingrix. Hur länge kan man vänta med dos 2 för att ändå få fullgod effekt?

Svar: För Shingrix är det rekommenderade schemat två doser med 2–6 månaders intervall hos immunkompetenta personer ≥50 år. Om dos 2 fördröjs, exempelvis på grund av leveransbrist, ska den ges så snart som möjligt när vaccinet åter finns tillgängligt; vaccinationsserien behöver inte startas om oavsett hur lång tid som förflutit. Immunologiskt ger den första dosen en kraftig priming med induktion av både humoralt och cellmedierat immunsvar, enligt principen ”en dos är alltid en dos”.

Även tillgängliga data talar för att boostereffekten kvarstår vid förlängda intervall. Real world-data från Zerbo et al. (2024) visar att skyddseffekten var fortsatt god även när dos 2 gavs senare än rekommenderat: 76 % när dos 2 administrerades inom 6 månader, 78 % vid >6 månader till <1 år och 75 % vid ≥1 år. Sammantaget talar detta för att en fördröjd andra dos sannolikt inte medför någon kliniskt betydelsefull försämring av skyddet, även om man i normalfallet bör sträva efter att följa det rekommenderade intervallet.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-18.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Skulle behöva råda lite kring en familj som ska resa till Thailand för kanske tionde gången. Kvinnan i sällskapet är mjältopererad, haft cancer i njuren, men nu friskförklarad. Har även diabetes. Hon är noga med sina vaccinationer och kommer till mottagningen och pratar vad som kan vara rekommenderat för dem. Vill därför fråga hur man ställer sig angående hennes mjältoperation och denguevaccin. Hon är ju indirekt en riskgrupp med hennes tidigare resor i dessa områden plus diabetes. Dock är de i 70 års åldern. 
Pratar mycket om vikten av myggmedel utöver vaccination.

Svar: Splenektomi medför en tydligt ökad risk för invasiva infektioner med kapslade bakterier, men är inte i sig en etablerad riskfaktor för svår dengue och utgör inte heller någon kontraindikation mot vaccination. Hög ålder och diabetes är däremot faktorer som generellt associeras med mer komplicerat förlopp vid systeminfektioner, inklusive dengue, vilket i detta fall kan tala för vaccination.

Qdenga är godkänt för den aktuella åldersgruppen, men studiematerialet innehåller begränsat med data för individer i 70-årsåldern, vilket innebär ett svagare evidensunderlag för effekt i denna grupp snarare än någon känd säkerhetsrisk.

Med ett resmönster som omfattar upprepade vistelser i Thailand är sannolikheten för tidigare asymtomatisk dengueinfektion inte obetydlig. En eventuell tidigare infektion kan teoretiskt påverka riskprofilen vid framtida infektioner, eftersom sekundär dengue är associerad med ökad risk för svårare sjukdom.

Denguevaccination är därför inte obligatorisk i detta fall, men det är heller inte fel att vaccinera med ett godkänt vaccin trots begränsat studiedata i högre ålder. Med återkommande exponering i endemiskt område, möjlig tidigare infektion och samtidig diabetes kan man argumentera för att den potentiella nyttan sannolikt överväger den teoretiska osäkerheten. Beslutet bör tas efter informerat samtal om evidensläget. Oavsett vaccinationsbeslut är konsekvent dagtidsskydd mot Aedes-myggor den viktigaste delen av riskreduktionen.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-18.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Det är vanligt med personer på vaccinationsmottagning som står på någon TNF-alfahämmare. Hur ska man se på den rekommendation som står i FASS-texten om att inte ge levande försvagade vacciner under pågående sådan behandling? Bör man alltid avstå? Vad säger erfarenhet/studier?

Svar: FASS anger för TNF-alfahämmare att levande försvagade vacciner inte ska ges under pågående behandling. TNF-hämmare och flera andra biologiska läkemedel ger dock vanligen endast ett måttligt reducerat immunsvar och denna formulering bygger främst på en försiktighetsprincip och teoretisk risk för okontrollerad replikation av vaccinstam vid nedsatt TNF-medierad immunfunktion, snarare än på omfattande dokumenterad klinisk skada.

Risken för allvarlig vaccinspridd infektion under TNF-hämmare är låg, särskilt vid monoterapi, men den är inte noll. I det enskilda fallet behöver man därför väga risken för biverkningar mot nyttan av vaccin. Vid planerad vaccination med levande försvagat vaccin bör behandling med TNF-alfahämmare i regel pausas före vaccinationen och återinsättas först efter en säkerhetsperiod. I praktiken innebär detta oftast att man gör ett uppehåll motsvarande minst ett doseringsintervall före vaccinationen, med hänsyn till det aktuella läkemedlets halveringstid. Efter administrerat levande vaccin bör återinsättning av TNF-hämmaren ske tidigast fyra veckor senare. Bedömningen ska alltid individualiseras med hänsyn till patientens sjukdomsaktivitet, övrig immunosuppressiv behandling och den kliniska nyttan av vaccinationen, och bör ske i samråd med behandlande specialist.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-18.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: En man i 40 års åldern vill ta Rabipur inför resa till Bali 30/3. Han har blivit avrådd av en annan vaccinationsmottagning pga äggallergi. Tog TBE vaccin nyligen och fick ingen reaktion då. Har ganska kraftig äggallergi som sätter sig på luftvägarna och har epipen vb. Har astmainhalator annars inga mediciner.

Svar: Om det föreligger indikation utifrån reslängd och planerad exponering bör han i stället vaccineras med Verorab, som är producerat i Vero-celler och inte innehåller äggprotein. Rabipur är framställt i kycklingembryoceller och kan innehålla spår av äggprotein, vilket vid kraftig IgE-medierad äggallergi utgör en relativ försiktighetsfaktor.

I detta fall kan man vara generös med preexpositionsvaccination för att minska risken att behöva postexpositionsprofylax i Bali, där tillgången till immunglobulin kan vara begränsad och vaccintypen inte alltid är optimal ur allergisynpunkt. Samtidigt är mängden ovalbumin i Rabipur mycket låg och den faktiska anafylaxirisken bedöms som liten även vid äggallergi, särskilt om vaccination sker under kontrollerade former.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-18.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Jag har en blivande mamma i v 33 som önskar ta Abrysvo. Bebisen kommer inte bli erbjuden RS-läkemedlet eftersom förlossningen är beräknad i april. Hon tog Abrysvo för nästan exakt 2 år sedan vid sin första graviditet. Ska vi tänka som vid kikhosta och boostra inför varje graviditet?

Svar: Ja, det behövs. Man kan inte räkna med tillräckliga mängder maternella antikroppar för att skydda barnet efter så lång tid.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-18.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Är det rimligt att ge den andra dosen av Qdenga en vecka för tidigt för resa till Borneo? De ska bo primitivt i djungel och även resa på flod. Ska vara borta två och en halv vecka.

Svar: Sämre långsiktigt skydd om man ger för tidigt – bättre då att ge dos 2 efter hemkomsten. Dessutom väl kort resa för att vaccinera överhuvudtaget (biverkningsrisk kontra nytta) inte minst om de inte haft dengue tidigare.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-18.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Vi har en hel del personal som arbetar som svetsare vilka vi erbjuder pneumokockvaccination. En del av dem har fått Prevenar 13 och Pneumovax. Behöver vi tilläggsvaccinera dem med Prevenar 20? Vid vilket intervall isåfall?
De som får Prevenar 20 som första vaccination, skall de fortsatt få Pneumovax?
Om man fått både Prevenar och Pneumovax, skall de vaccineras igen senare och isåfall vid vilket intervall? Det är svårt att få klarhet när man läser på olika ställen om vad som rekommenderas.

Svar: Praxis har ändrats bort från polysackaridvaccin (Pneumovax) som nu enbart är standard för personer utan mjälte eller nedsatt mjältfunktion. I stället rekommenderas nu konjugatvaccin med mycket bättre immunogenicitet som ny standard. Av dessa har PCV20 (Prevenar 20) 20 serotyper med fokus på barnserotyper och PCV21 (Capvaxive) 21 serotyper som är vanligare hos äldre vuxna. I ert fall hade jag helt gått över till Capvaxive och erbjudit detta vaccin som engångsdos till dem som tidigare fått Pneumovax och/eller Prevenar 13 – alltså utan behov av senare boosterdoser. Prevenar 20 blir möjligen ett alternativ för yngre vuxna (särskilt småbarnsföräldrar).

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-11.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: En tjej född -97 som fått två tidiga missfall har enligt uppgift haft gränsvärde för immunitet mot rubella. Hon är vaccinerad enligt barnvaccprogrammet. Nu har frågan kommit angående vaccination. Vad anser ni ? Vilket vaccin ger vi om vi vaccinerar?

Svar: Om hon säkert inte är gravid (eller har nedsatt immunförsvar) är det inte fel att ge en boosterdos MPR.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-11.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: När man läser info om Qdenga tolkar jag det som att man säkert kan ge Hepatit A och HPV samtidigt men att man tv helst ska undvika att ge andra vacciner, även avdödade, samtidigt? Ska ge Qdenga men även vaccin mot rabies och meningokocker. Hur tänka?

Svar: Qdenga kan i princip ges samtidigt med alla inaktiverade vacciner, under förutsättning att separata injektionsställen används. Om det ska kombineras med andra levande vacciner tillämpas vanliga principer: antingen samtidig administrering samma dag, eller med ett intervall på minst 4 veckor. 

Vaccinet är dock relativt nytt och därmed risk för nya biverkningar (”läkemedel under bevakning”). Av den anledningen kan det vara bra att inte ge för många andra vacciner samtidigt så att man lättare vet vad som är vad om patienten reagerar.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-11.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Vill höra vad ni säger om att ge enbart en dos Qdenga inför längre resa. Detta gäller resa till Brasilien med utresa slutet av februari, vistelse mitt i landet främst stad men även landsbygd. Vistelse under sex veckor och kommer sedan att åka upprepade längre resor. Kommer ej säkert hinna bli någon tremånadersperiod mellan resor för att hinna ge två doser så vi har därför tänkt att en dos får ges inför den första resan. Hur tänker ni?

Svar: Du kan ge dos 1 nu för kortvarigt skydd och dos 2 för långvarigt skydd vid ett senare tillfälle när kunden är hemma och det gått tre månader.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-11.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Med anledning av de nya pneumokockvaccinationsrekommendationerna:
Ni skriver att Capvaxive är lämpligt för äldre. Ska man välja det framför Prevenar 20 från en viss ålder? Ytterligare fråga: patienter som önskar pneumokockvaccin som ej alls tillhör riskgrupp- hur ska man rekommendera avseende vaccin? Pneumovax/Prevenar 20? 

Svar: Prevenar 20 (PCV20) täcker de pneumokockserotyper som dominerar hos barn och yngre vuxna och används därför i barnvaccinationsprogrammet. Det kan även vara ett rimligt alternativ för yngre vuxna, särskilt personer med småbarnskontakt. Capvaxive (PCV21) är utvecklat för vuxna och äldre och omfattar ett bredare serotypspektrum som bättre speglar den invasiva pneumokocksjukdom som ses i högre åldrar. Hos äldre vuxna, exempelvis från cirka 50 års ålder, är därför PCV21 ett mer relevant förstahandsval än PCV20.

För vuxna som inte tillhör någon riskgrupp finns ingen generell medicinsk indikation för pneumokockvaccination. Om vaccination ändå önskas bör ett konjugerat vaccin väljas, och PCV (PCV20 eller PCV21 beroende på ålder) ska alltid föredras framför Pneumovax (PPV23) som ensamt vaccin.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-06.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Här kommer en fråga gällande Denguefeber. Har en knappt 60-årig kund med en kronisk inflammerad tarmsjukdom, mot vilken han medicinerar med Asacol och Ezomeprazol. Han reser mycket i arbetet över hela världen, men främst Asien och Sydamerika. Enligt egen utsago har han haft denguefeber när han var yngre efter vistelse i Sydamerika. Räknas Asacol som tillräckligt immunsupprimerande för att inte ta Denguefeber? Bör han rekommenderas vaccin eller ska han avvakta pga Asacol?

Svar: Asacol (mesalazin) är ett lokalt antiinflammatoriskt läkemedel som används vid inflammatorisk tarmsjukdom och räknas inte som systemiskt immunsuppressivt. Behandlingen påverkar inte T-cellsfunktion eller antikroppsbildning i kliniskt relevant grad och utgör därför ingen kontraindikation mot vaccination, inklusive levande, försvagade vacciner. Esomeprazol saknar immunmodulerande effekt och har ingen betydelse för vaccinationsbedömningen. Behandling med Asacol och esomeprazol är därför i sig inget skäl att avstå från eller skjuta upp vaccination mot denguefeber. Vaccination kan därför genomföras utifrån vanliga epidemiologiska överväganden, och är rimlig i detta fall.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-04.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Ung kvinna som står på Asacol 800 mg x4 sedan 2018. Tog 3 st Twinrix 2019-2020 och kollade titrar av någon anledning några år senare. Hon fick då information om att hon inte hade något skydd mot hepatit B. Ska vi ge henne ytterligare en dos Engerix-B alternativt Fendrix, eller ska vi tro att hon ändå har skydd?

Svar: Asacol (mesalazin) är inte immunsuppressivt och förklarar inte uteblivet mätbart antikroppssvar. Efter 3 doser Twinrix har de flesta immunkompetenta ett skydd, men anti-HBs-titrar kan sjunka under detektionsgräns utan att det immunologiska minnet försvinner. En låg eller omätbar titer flera år senare innebär därför inte automatiskt avsaknad av skydd.

Praktiskt och vedertaget handläggningssätt vid osäkerhet är att ge en booster med monovalent hepatit B-vaccin (t.ex. Engerix-B) och vid behov (främst om särskilt riskutsatt) kontrollera anti-HBs 4–8 veckor senare. Ett anamnestiskt svar (snabb antikroppsstegring) talar för intakt immunologiskt minne och inget ytterligare behövs. Fendrix är i första hand avsett för patienter med känd nedsatt immunrespons (t.ex. dialys) och är inte förstahandsval här, men kan möjligen provas om fortsatt låga titrar och samtidigt i riskgrupp.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-04.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Har fråga gällande Hep A. Den brukar gå bra att ge trots att för lång tid har gått. Har ett friskt barn som tog dos 1, 2014, då var han 1,5 år. Tog en dos till nu i januari. Kan dosen som togs 2014 räknas som 1 eller behöver han börja om? Blir osäker om det gått för lång tid.

Svar: Den dos hepatit A-vaccin som gavs 2014 kan räknas som dos 1, trots att det gått lång tid. För hepatit A finns ingen maximal intervallgräns mellan dos 1 och dos 2; om schemat avbryts eller förlängs ska man inte börja om, utan helt enkelt ge nästa dos när tillfälle ges.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-04.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.

Fråga: Jag hade en drygt 20-årig tjej här som ska vistas i Hong Kong under 4 månader, och därefter resa 1 mån i Thailand, Vietnam och Kambodja. 2023 tog hon en dos TBE vaccin. Dagen efter fick hon feber och huvudvärk. Kort därpå blev hon domnad i halva ansiktet och kroppen. Domningarna höll i sig i ca 3 månader. Hon utreddes på neurologen med LP och blodprover, men man hittade ingen förklaring till symtomen. Hon avråddes från att fortsätta med TBE-vaccin. Nu är hon orolig när hon ska vaccinera sig igen inför Asienresan. Vågar vi ge henne tex Ixiaro (också en encefalit)? Meningokockvaccin?

Svar: Både TBE-vaccin och Ixiaro är avdödade flavivirusvacciner, adjuvanterade med aluminium. Denna likhet innebär dock i sig inte att en allvarlig neurologisk reaktion efter TBE-vaccination automatiskt utgör en kontraindikation mot andra flavivirusvacciner.

Neurologiska biverkningar, såsom parestesier, neurit eller i sällsynta fall Guillain-Barrés syndrom, är ovanliga men kända både efter TBE-vaccin och Ixiaro. TBE-vaccin (FSME-Immun och Encepur) och Ixiaro är framställda med olika metoder, vilket minskar sannolikheten för biverkningsmässig korsreaktion. TBE-vaccin tillverkas med formalininaktiverat helvirus, medan Ixiaro består av ett inaktiverat virus odlat i Vero-celler och aluminiumadjuvans har inte visats vara kopplat till långdragna fokala neurologiska bortfall.

Den beskrivna reaktionen efter TBE – feber och huvudvärk följt av långdragna, halvsidiga domningar utan objektiva fynd vid neurologisk utredning kan motivera att man avstår fortsatt TBE-vaccination, men är inte per automatik en generell kontraindikation mot andra avdödade vacciner. Trots gemensam virusfamilj och aluminiumadjuvans har jag inte hittat stöd i litteraturen för att en sådan reaktion efter TBE-vaccin skulle predicera liknande biverkningar efter Ixiaro. 

Samtidigt är hennes anamnes sådan att vaccination med Ixiaro bör hanteras med större försiktighet än normalt. Mot bakgrund av detta, och eftersom reaktionen var tillräckligt allvarlig för att föranleda neurologisk utredning, är det rimligt att ställningstagande till vaccination med Ixiaro sker i samråd med den neurologmottagning som tidigare utrett henne, för att säkerställa gemensam riskbedömning och dokumenterad samsyn.

Meningokockvaccin är immunologiskt helt annorlunda och saknar koppling till flavivirus eller encefalitproblematik, och bör därför kunna ges som vanligt.

Informationen på denna sida är senast updaterad 2026-02-04.

©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även psykoterapi och konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa.