Information till vaccinatörer och reserådgivare
Smittämnet och smittvägar
Japansk encefalit (JE) är en akut myggöverförd virusinfektion orsakad av japansk encefalitvirus (JEV), ett flavivirus besläktat med denguevirus, gula febernvirus, TBE-virus, West Nile-virus, zikavirus, m.fl encefalitvirus. Det finns ett effektivt vaccin mot japansk encefalit.
Människor blir smittade genom bett av infekterade myggor, främst kvälls- och nattbitande Culex-arter (vanligen Culex tritaeniorhynchus). Naturligt värddjur för viruset är olika vadande fåglar. Grisar som smittas kan sedan amplifiera smittan genom intensiv virusreplikation. Ofta sker detta i områden med bevattnade risfält i närheten av grisfarmar.
Människor (liksom andra större djur som hästar) saknar betydelse för smittspridningen då man sällan har virus i blodet tillräckligt länge för att föra smittan vidare till andra myggor.
Symtom
De allra flesta som smittas med JEV får endast feber och illamående eller inga symtom alls, och färre än 1% av dem som infekteras får neurologiska symtom. Inkubationstiden är 5-15 dagar. Därefter insjuknar man plötsligt med feber, huvudvärk, illamående och kräkningar.
Hos dem som sedan utvecklar encefalit ses en försämring de följande dagarna med symtom från centrala nervsystemet i form av förvirring, allmän svaghet och Parkinson-liknande symtom med stelhet i musklerna, uttryckslöst ansikte och kugghjulsmotorik. En del patienter drabbas också av olika förlamningssymtom och särskilt barn kan få epilepsi-liknande kramper.
När hjärnan angripits så är dödligheten så hög som 20-30%. En tredjedel till hälften av dem som överlever får allvarliga neurologiska, intellektuella eller psykiatriska restsymtom.
Diagnostik och behandling
De finns inte någon specifik antiviral behandling mot JE utan behandlingen är stödjande och riktar sig mot de olika symtomen.
Diagnostiken baseras på symtom, reseanamnes, samt PCR och antikropps-bestämning från likvor och blod (kontakta Folkhälsomyndigheten).
Epidemiologi
JEV finns utbrett i stora delar av södra, östra och sydöstra Asien och delar av västra Stilla havet, inklusive delar av Australien vid Torres Strait. Under 2022, med höga temperaturer under El Nino, skedde även utbrott i södra Australien (Queensland, New South Wales, Victoria och South Australia ), men sjukdomen verkar inte ha vidare etablerat sig där.
Smitta till människa sker främst på landsbygden i områden med utegående grisar och översvämningsbevattning av risodlingar, vilket är ideala förhållanden för viruset.
Smittan till människor är ofta säsongsbetonad, med toppar på sommar och höst i de sydligaste och nordligaste utbrednings-områdena, medan smitta i tropiska och subtropiska områden varierar med monsunregn och bevattningar. Eftersom viruset är ständigt närvarande kan dock smitta förekomma året om.
Flertalet vuxna i högendemiska områden är immuna genom exponering för viruset eller vaccination, och incidensen i dessa områden kan därför inte tas som bas för värdering av risk för resenärer.
Riskgrupper
Resande i alla åldrar som är utsatta för smittade myggor kan drabbas av JE. För de flesta resenärer till Asien är risken för JE dock mycket låg. 1993–2017 rapporterades 12 JE-fall bland amerikanska resenärer till Asien (2-3 fall per miljoner resenärer. För europeiska resenärer till endemiska områden har risken uppskattats till mindre än ett fall per miljon resenärer.
Risken hos ovaccinerade varierar dock stort beroende på resmål, typ av boende, aktiviteter, reslängd och säsong. Resenärer som vistas i högriskområden på landsbygden med mycket utomhusvistelse, särskilt i skymning och gryning, under perioder med aktiv JE-överföring löper dock en avsevärt högre risk än ovan angivna risker även under kortare vistelser.
Expats och resenärer som vistas under längre perioder på landsbygden med förekomst av JE löper liknande risk som hos barn som växer upp i området, vilket är cirka 6–11 fall per 100 000 barn per år.
Korttidsresenärer (mindre än en månad) till länder med JE och som huvudsakligen befinner sig i storstäder löper en minimal risk att bli smittade. Dock kan smitta ske i utkanterna av städer, och en särskild riskgrupp på senare år är de som ofta reser till sådana ställen i jobbet.
Prevention
Myggskydd
Liksom för alla myggöverförda sjukdomar är grundpelaren för JE-prevention att undvika myggbett i områden med smittrisk, särskilt om man vistas nära bevattnade risfält och grisfarmar. Culex-myggorna är främst kvälls/nattstickande med högst aktivitet mellan klockan 22 till midnatt, men kan också vara aktiva i gryningen. Personliga skyddsåtgärder för att minska risken för myggbett inkluderar att använda myggnät impregnerade med myggmedel, sova eller vila i rum med myggnät för dörrar och fönster eller luftkonditionerade rum, bära kläder som täcker större delen av kroppen samt använda myggmedel enligt instruktionen på förpackningen.
Vaccination
Det finns sedan 2009 ett säkert och effektivt vero-cell-deriverat inaktiverat helcellsvaccin mot JE tillgängligt. Vaccinet marknadsförs i Europa och flertalet västländer under namnet IXIARO® (Valneva), men samma vaccin kan erhållas i Australien och Nya Zealand under namnet JEESPECT och i Indien JEEV.
Vaccinet kan ges till vuxna och till barn från två månaders ålder med två doser med 1 eller 4 veckors intervall, med den andra dosen minst en vecka innan man utsätter sig för smittrisk. Bägge doserna krävs för ett fullgott skydd.
För mer detaljerad information se vaccinsidan om IXIARO®
Indikationer för vaccination
Beslutet om vaccination mot JE ska baseras på en individuell riskbedömning efter samtal mellan resenär och den som ordinerar vaccinationen. Faktorer som då ska vägas in inkluderar förekomst av JE på resmålet (se landssidorna), reslängd, tid på året, miljön man ska vistas i, myggexponering, ev. upprepade resor, ev. pågående epidemier, de allvarliga konsekvenserna av en infektion, risken för biverkningar av vaccinet (dock låg), men också resenärens egen riskinställning. Den som vaccinerar bör vara väl förtrogen med alla dessa aspekter.
Eftersom risken för resenärer vanligtvis är låg rekommenderas vaccination i första hand om man skall vistas i riskområden längre tid än 3 veckor, eller om upprepade besök planeras.
För särskilt riskutsatta resenärer, t.ex. vid vistelse med övernattning i riskmiljöer på landsbygden (nära risfält eller griuppfödningar) eller mycket utomhusvistelse under myggsäsong (=regnsäsong) i områden med känd JE-förekomst, kan vaccination vara motiverad även vid kortare resor (2 veckor). Även osäkra resplaner kan vara en anledning till vaccination. JE-vaccin rekommenderas alltid för dem som ska bosätta sig i ett område där JE finns närvarande och under pågående epidemier.
Det är inte motiverat att vaccinera mot JE vid resor med mycket låg risk, t.ex. för kortare resor till storstadsområden eller kortare resor utanför myggsäsongen.
Det är viktigt att alla resenärer till länder med JE ska vara medvetna om vikten av personliga skyddsåtgärder för att undvika myggbett, oavsett vaccination.
Aktuella utbrott
Informationen på denna sida är senast updaterad 2025-01-10.
©ProSanis Sverige AB. ProSanis bedriver även konsultverksamhet inom smittskydd och internationell folkhälsa och psykoterapi.