Författare: Karl Ekdahl

Fråga: Haft kontakt med en man som skulle behöva Boostrix polio, Twinrix och Dukoral men är vegan och vill inte ta vaccin med något animaliskt innehåll. Jag har sökt men inte lyckats bringa klarhet i om nämnda vacciner innehåller något animaliskt?

Svar: Enligt innehållsinformationen är samtliga dessa tre vacciner ”vegan-säkra”. Vissa andra vacciner innehåller animaliska produkter (gelatin, proteiner etc.). 

Detta har diskuterats i vegankreatsar. The Vegan Society skriver om detta på sin sajt:  

”Our definition of veganism recognises that it is not always possible and practicable to avoid animal use, and this is particularly relevant to medical situations. Unfortunately, vegans may have no alternative to accepting vaccines that are produced using animal products. We do our best, bearing in mind that looking after our health and that of others enables us to be effective advocates for veganism.”

Fråga: Jag har en fråga gällande Twinrix där en kund bara tagit två doser men det var mer än 10 år sen senast. Ska jag börja om på nytt?

Svar: Du kan fortsätta där man var utan att börja om på nytt.

Fråga: Vi har en fundering kring en snart 60-årig tidigare frisk kvinna som vaccinerat sig med Encepur. Efter att ha tagit dos 1 reagerade hon med smärta i armen, svullna lymfkörtlar, feber och sjukdomskänsla. Hon upplevde att de satt i under cirka 2 veckor. Hon önskade dos 2 trots detta. Efter dos 2 ringer hon dagen efter om att hon har ont i armen, huvudvärk, även en känsla av att vara tungandad och eventuellt lite tjock i halsen. Detta klingade av efter cirka 1-2 dygn. Hon tog antihistamin och uppmanades att söka akut vid försämring. Nu till frågan om hur vi gör med dos 3?

Vi uppskattar verkligen allt ditt jobb du lägger ner på att svara och råda alla vaccinatörer, jobbet blir så mycket lättare och roligare. Ett stort plus är att att Svar igår frågorna kommer ut en gång i veckan. 

Svar: Jag är glad att ni uppskattar Svar igår. Sådan feedback gör jobbet också mer meningsfullt för mig.

Angående din patient så skulle man kunna få in de flesta av hennes olika symtom bland beskrivna biverkningar av Encepur. Dessa är i sig ingen kontraindikation, och det verkar ju på beskrivningen som att varaktigheten av besvären var kortare andra gången och av en annan art. Om hon löper reell risk för TBE tycker jag man kan fortsätta trots detta (om hon själv vill), men kanske då med FSME-Immun i stället. Besvär kan givetvis komma även efter nästa immunisering, men inte alls säkert. Bör anmälas som läkemedelsbiverkan.

Fråga: Jag har en utbytesstudent som ska vara i Thailand i 6 månader. Personen var hos mig den 23/5 och tog en dos Qdenga. Nu har hon ändrat sin flyg tid och kan ta sin andra dos den 13/8 i stället för 23/8. Går det bra att ge hennes andra dos 10 dagar tidigare än ordinarie schema?

Svar: Studierna som ligger bakom godkännandet har tittat på antikroppssvar vi immunisering vid 0 och 3 månader, och det finns vad jag vet inte några data på kortare intervall mellan dos 1 och 2. Rimligen bör dock 10 dagar kortare inte ha någon större negativ inverkan på antikroppssvaret och jag tycker i det här fallet att det är att föredra att hon hinner få två doser innan hon åker.

Fråga: En person som yrkesmässigt hanterar döda fåglar efterfrågar vaccin mot fågelinfluensa. Ser att FHM skriver att vaccin ej finns tillgängligt i Sverige nu. Är det enkla svaret att det ej finns vaccin tillgängligt eller finns något annat att erbjuda?

Vidare, om personen blir exponerad av fågelinfluensavirus samtidigt som hen skulle vara smittad av säsongsinfluensa, finns det då risk att viruset genom genetiskt utbyte skulle mutera? Är detta en risk och skulle hen då vara behjälpt av årlig vaccination mot säsongsinfluensa?

Svar: Det finns godkända vaccin för beredskap både mot pandemisk influensa och zoonotisk influensa avsedda för utbrottsituationer, men dessa finns i nuläget inte tillgängliga för bruk i Sverige. Se mer: https://www.ema.europa.eu/en/human-regulatory-overview/public-health-threats/pandemic-influenza/vaccines-pandemic-influenza.

Beträffande den andra frågan så finns det teoretiskt en risk för genetiskt utbyte mellan humana och aviära influensavirus i samma individ (även om sannolikheten är mycket låg i det enskilda fallet). Av denna anledning kan vaccination mot säsongsinfluensa rekommenderas till grupper som yrkesmässigt exponeras för fågelinfluensa. Vi tog upp detta i ett guidance-dokument från min avdelning medan jag fortfarande var ansvarig för sjukdomsprevention på ECDC: https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/documents/Investigation-protocol-human-exposures-cases-avian-influenza.pdf.

I summary på sidan 2 skrev vi då: ” Individuals who are occupationally exposed to animals infected with avian influenza can be offered vaccination against seasonal influenza to minimise the risk of reassortment between avian and human seasonal influenza strains. National Immunisation Technical Advisory Groups (NITAGs) can be consulted for specific vaccination recommendations.”

Fråga: Jag har en kvinna som skulle behöva vaccineras mot mässling, hon är seronegativ. Framkommer att hon vid 1,5 års ålder fått immunologisk trombocytopen purpura (ITP) sannolikt efter första dosen MPR-vaccin, tagit dos 2 vid 5 år och då inte fått någon ITP. Hon har haft en immunosuppressiv behandling som nu är utsatt och vill passa på att vaccinera sig under medicinfri period. Vågar man ge en dos MPR eller är risken för ITP påtaglig?

Svar: Fallbeskrivningar och registerstudier visar att ITP kan uppstå efter vissa vaccinationer, t.ex. MPR, influensa, HPV eller covid-19. Hos patienter med tidigare ITP efter vaccination anses risken för återfall efter samma typ av vaccin vara förhöjd. Dock är upprepade reaktioner inte alltid förutsägbara – en tidigare episod innebär inte att reaktionen nödvändigtvis återkommer. Det krävs alltså ett individuellt ställningstagande i varje enskilt fall.

Fråga: Vi vaccinerade en kvinna född -61 med Shingrix. Hon fick efter ca 1 dygn en rejäl reaktion vid instickstället. Omfattade 75% av överarmens yttersida. Inga kända allergier, gått bra vid tidigare vaccinationer. Vågar vi ge dos 2?

Svar: Sannolikt en sen överkänslighetsreaktion. Går bra att vaccinera igen, men viss risk att hon får besvär igen (men långt ifrån säkert).

Fråga: Fått följande fråga från en kund ”

Jag och hustrun tillbringar ett par månader varje vinter i oika länder i Sydostasien. Vi bor på enklare hotel/ dykfirmor. Vi är medvetna om behovet av myggskydd, men det blir alltid några stick. Med tanke på att enbart 1 av 4 smittade med Dengue får symptom är mörkertalet stort. Vi har under dessa 20+ år i Sydostasien inte haft något typiskt influensaliknande insjuknande men väl andra perioder med allmänt illabefinnande några dagar en och annan kortvarig feber men inte mer än så. Man kan ju undra om man/ vi haft dengue eller ej med tanke på vaccinet. Vi har ju passerat de 60 så vi måste ju tänka till här. Risken för att få allvarlig Dengue ökar ju vid multipel smitta. Vaccinet är ju bäst om du haft Dengue en gång tidigare.  Om man haft Dengue så kanske ökar sannolikheten för att få vaccin trots ålder 60+. Finns ens möjligheten att kolla ett serumprov? och med tanke på korsreaktioner med andra Flaviavirus lönar det sig?”

Svar: Det låter som en mycket välinformerad kund, vilket underlättar ett informerat beslut. Jag skulle resonera så här. Efter så många säsonger i Sydostasien är sannolikheten stor för att man har exponerats för denguevirus även utan några uppenbara symptom. Med tanke på fortsatta långvariga vistelser tycker jag vaccination generellt kan vara motiverat. Sen kommer åldersfaktorn. Hög ålder är inte en kontraindikation mot vaccination, mer ett observandum att det inte finns några effekt- eller säkerhetsdata att luta sig emot för denna åldersgrupp. Deras aktiva liv tyder på att detta är två friska aktiva, men också högexponerade, pensionärer, vilket skulle motivera vaccination. Tycker inte man behöver göra dengueserologi.

Fråga: Tjej 22 år vaccinerad med Qdenga i januari 24 med en dos inför resa. Detta var när rekommendationerna var väldigt otydliga. Hon fick information om att återkomma när hon var hemma igen men har missat detta. Ska nu ut på ännu en resa. Hur gör vi med dos 2 Qdenga?

Svar: Har hon börjat med Qdenga är det viktigt att hon får också den andra dosen.

Fråga: Kund som ska åka till Rumänien med pågående mässlingsutbrott. Sonen ska egentligen ta dos 2 MPR om 1 år, är det okej att ta tidigare vid resa? Jag hänvisade till vårdcentralen men tänkte fråga dig också.

Svar: Det går alldeles utmärkt att ta dos 2 nu. Det är mycket av logistiska skäl man lagt andra dosen just där den ligger inom skolhälsovården.

Fråga: Jag har en kund , kvinna i övre medelåldern, som har testat negativ för antikroppar mot Vattkoppor.
Hon ringer och funderar på att vaccinera sig. Både hennes make, som fick vattkoppsinfektion i vuxen ålder, och hennes son har haft Vattkoppor. Hon blev själv inte smittad. Berättar att hennes mamma hade Vattkoppor under graviditeten. Skulle kvinnan kunnat vara skyddad av mamman antikroppar under graviditet? Kanske långsökt men lovade fråga på hennes vägnar.

Svar: Hon kan ha haft skydd under sina första 6 levnadsmånader men inte längre. Lite udda att hon lyckats klara sig. Inga problem att vaccinera henne om hon så önskar.

Fråga: Kvinna > 50 år som vaccinerats mot TBE där 2 stycken doser togs sommaren 2024. Dos 3 togs sedan 25:e mars 2025. När ska dos 4 ges? Vi valde nu att ge en extrados idag 11:e juni (dos 4) då vi är mitt inne i en fästingsäsong, annars ges grundvaccinationen under en 2-års period. Frågan är nu om vi ska behandla denna som faktiskt dos 4 och ge dos 5 om 3 år, alternativt om vi ska behandla dagens dos som en extrados och ge en dos 5 om 9-12 månader (nästa säsong). Vad tycker ni? 

Svar: Kvinnan är >50 år så hon bör ha grundimmunisering med 4 doser, vilket hon fått. Det har gått lång tid mellan dos 2 och 3 (ingen nackdel i detta fall). Dos 4 kommer lite kort efter dos 3, men betydande tid efter dos 2. I det här fallet hade jag räknat detta som en fullgod grundimmunisering för en 50+ kvinna och gett en booster om tre år. 

Vi har en familj som ska resa till Demokratiska Republiken Kongo i 10 dagar. Där har de eget boende samt att pappan i familjen arbetar i landet. Barnet i familjen är nyss fyllda 6 månader och familjen vill nu vaccinera barnet mot samtliga vaccin som rekommenderas. Vi har försökt avråda till resa, men familjen kommer troligtvis ändå vilja resa iväg. Det vi uppfattat som främst nödvändiga vacciner till barnet är: Havrix, Stamaril, MPR samt malariaprofylax. Avresa är om 20 dagar och vi ställer oss nu lite fundersamma till hur vi ska tänka. Hur resonerar ni kring detta? Ska vi ge allt eller stå fast vid avrådan och då riskera att dom reser utan några vacciner? 

Svar: Håller med om att det är ytterst olämpligt att ta med ett så litet barn till DRC, men i slutändan är det föräldrarnas val. För att kunna svara mer detaljerat på din fråga undrar jag hur de kommer att vistas där. Är det t.ex. en svensk pappa med arbete i något internationellt företag och luftkonditionerat högstandardboende i Kinshasa, eller en familj med rötter i DRC som också ska hälsa på släkt och vänner på landsbygden?

I det förra fallet tycker jag ni i stort tänker rätt vad gäller riskerna. Barn 6-9 månader bör dock endast vaccineras med Stamaril vid förhöjd GF-risk p.g.a. ökad risk för allvarliga vaccinbiverkningar, och ålder <6 månader är helt kontraindicerande. Jag har inte kunnat hitta någon aktuell information om pågående GF-utbrott i DRC så i det här fallet är det 9 månader som rekommenderas. Detta är givetvis inte någon garanti för avsaknad av GF (undermålig rapportering) alltså ytterligare en anledning att inte åka med ett så litet barn Myggskydd blir då ännu viktigare (helst DEET i högsta koncentrationen 50%, d.v.s. betydligt högre koncentration än vanligen rekommenderat för ett så litet barn). Observera också att MPR till ett så litet barn inte kan räknas in i grundimmuniseringen. Även för Havrix är barnet egentligen för litet (FASS-gräns 1 år), så det får bli off-label. Bra om barnet kan ammas fullt ut.

Fråga: Äldre kvinna vaccinerades mot bältros. Tre dagar senare besvär av ömhet i nyckelbenen, pirr i läppen vänster sida och domningar runt läppen och kinden, som när bedövning hos tandläkaren släpper. Biverkan vaccinet?

Svar: Tidsmässigt kan man misstänka ett samband, även om jag inte hittat just denna biverkan. Bör anmälas som biverkan.

Fråga: En kund tog den 23/4 sin första dos mot TBE. Sedan dess har hen haft kraftigt ont i nacken med rörelseinskränkning. Är det något du tror kan vara en biverkan och vågar vi ge dos 2 i så fall?

Svar: Muskel- och ledvärk (ej lokalreaktion) är beskrivna, men ovanliga, biverkningar både för Encepur och FSME-Immun, så det skulle kunna finnas ett samband med vaccinationen och skall anmälas som biverkan. Fortsatt vaccination får individuellt bedömas utifrån risken för TBE, men i så fall tycker jag med det andra vaccinet. Kan bli besvär även efter en andra dos, men inte alls säkert.

Fråga: Har en drygt 30-årig patient som fått en rekommendation att ta om sina vaccinationer mot stelkramp, kikhosta och mässling samt ta vattkoppsvaccin. Patienten har genomgått en behandling för malign sjukdom. Är detta en tydlig indikation för vaccination? Ska man fylla på för sakens skull samt ge vaccin mot vattkoppor oavsett om pat. tror sig haft det eller ej?

Svar: Det går inte att avgöra om detta är rimligt enbart på informationen i frågan. Ibland kan det vara aktuellt, t.ex. efter genomgången stamcellsbehandling. För detta finns ofta vårdprogram som säger vad och när, t.ex. den här från Västra Götalandsregionen. 

Fråga: En ung person ska vistas i Förenade Arabemiraten under 2 månader, nära lokalbefolkningen. Hur ska jag tänka kring denguefeber och chikungunya? Vilka övriga vacciner rekommenderar ni?

Svar: För 2 månader i Förenade Arabemiraten nära lokalbefolkningen föreslår jag Hepatit A, Hepatit B och möjligen Dukoral mot ETEC. Ingen chikungunya i UAE och ej heller någon rapporterad dengue senaste året – så inget behov av vaccination för dessa två sjukdomar. Om hen kommer att vistas nära andra unga personer under trånga förhållanden kan det vara motiverat med vaccination mot meningokocker (Men ACYW135) –  se landssidan.

Fråga: Vi har vaccinerat en kille född 2001 med Twinrix dos 1. När han kommer för dos 2 berättar han att han fick utslag över hela bålen som kliade ca 1 vecka efter vaccineringen. Utslagen o klådan satt kvar i minst 2 veckor, är helt borta idag. Han är tidigare frisk, inga mediciner eller allergi. Aldrig haft något liknande. Hur tänker vi med dos 2?

Svar: Sannolikt en sen överkänslighetsreaktion. Inget farligt och ingen kontraindikation för ytterligare vaccination, men han ska vara beredd på det möjligen kan bli klåda även den här gången – men långt ifrån säkert.

Fråga: En ung man ska åka till Peru i september 3 månader. Han kommer enbart vistas på hög höjd, över 1500 meter. Har 4 timmar till sjukvård. Sedan tidigare vaccinerad mot gula febern, dengue, plus hepatit meningokock osv. Vår fråga är lever Aedes-myggorna på hög höjd? Vilka sjukdomsbärande insekter finns på hög höjd?

Svar: Anopheles-myggor (malaria) kan återfinnas upp till 2 000–2 500 m.ö.h., men men med klimatförändringar finns det dokumenterade fynd upp till cirka 2 600–2 800 m.ö.h., särskilt i tropiska bergsområden som Etiopiska högländerna, Anderna i Colombia, Ecuador och Peru och Östra Afrika (t.ex. Kenya och Rwanda). Risken för malaria i Peru >2 000 m.ö.h. bedöms dock som mycket låg eller obefintlig.

Aedes aegypti (dengue, chikungunya, Zika, gula febern, oropouche) förekommer vanligen lägre än 1 700–2 000 m.ö.h. men kan i vissa tropiska regioner, t.ex. i Peru, Mexiko, Colombia och östra Afrika, smitta med arbovirus upp till cirka 2 300 m.ö.h. (den gräns vi brukar sätta för gula febern-vaccination).

Han bör alltså skydda sig mot myggor under Peru-vistelsen. Om han ska bo primitivt tänk också på Chagas sjukdom.

Fråga: Tidigare frisk idrottstjej. Fått TBE-vaccin dos 4. Nästa dag tilltagande besvär med smärta, svaghet och domningar i benen, mer uttalat vä. Huvudvärk och yrsel. Ingen feber eller andra infektionssymtom. Möjligen stegrade reflexer i benen. Inga symtom från armar. Även objektivt svag och nedsatt känsel för smärta vä ben. Tror ni det är biverkan av vaccinet? hur göra med ytterligare doser i framtiden

Svar: Svårt som alltid att säga säkert, men tidpunkten en dag efter vaccination tycker jag talar för ett sannolikt samband, särskilt som både Encepur och FSME-Immun har neurologiska symtom som rapporterade biverkningar (fler listade för FSME-Immun). Behöver anmälas som biverkan. Vilket av vaccinerna var det?

Om symtomen snabbt går över utan restsymtom och man framöver anser risken för TBE vara reell kan jag tänka att fördelarna med fortsatt vaccination väger över, men då med det andra vaccinet – men här behövs en noggrann individuell bedömning i dialog med flickan.

Fråga: Det rör en drygt 20-årig man som yrkesmässigt har kontakt med avloppsvatten. Han är född i Namibia och kom till Sverige som 12-åring. Han har fått vaccinationer som barn, men minns ej vilka. Han har också fått vaccinationer i skolan efter han kommit till Sverige, men vet ej vad. Frågan gäller angående skydd mot difteri/stelkramp/polio. Han bör ju fått åtminstone en vaccination i högstadiet i Sverige. Bör jag ge något ytterligare nu med tanke på hans arbete, eller kan han vänta några år till. Bör man ge med polio i detta fall?

Svar: Hmm. Lite knepigt. Med största sannolikt är han grundvaccinerad i sitt födelseland mot difteri, stelkramp och (oralt) polio, men utan vaccinationskort kan man ju inte vara helt säker. Om han vet med sig att ha blivit vaccinerad i skolan efter 12 års ålder så bör det ha varit med Boostrix® (utan polio) i årskurs 8-9. Med tanke på att han arbetar i ett uttalat riskyrke känns det dumt att chansa. Jag hade grundvaccinerat med Tetravac® vid 0, 2 och 9 månader för säkerhets skull.

Tillägg: Uppmärksam läsare har påpekat att vid grundimmunisering av vuxna rekommenderar Folkhälsomyndigheten att använda difteri- och stelkrampsvaccin med reducerad antigenhalt (dT-vaccin), d.v.s. i det här fallet Boostrix® polio, och inte med vaccin med full antigenhalt som jag föreslagit ovan. Jag böjer mig för detta.

Fråga: Två barn 4 respektive 6 år åker till Fiji i 4 veckor ( åker regelbundet vart år) och behöver skydd mot bland annat Meningokock B. De hinner med max 20 dagar mellan de två doserna Bexsero. Kan vi ska tidigarelägga andra dosen eller ska de ta nästa dos när de kommer hem?

Svar: Fiji är inte högriskland för meningokockinfektion så bättre att ge andra dosen enligt schema efter hemkomsten.

Fråga: En familj ska åka till Kenya 10 dagar i oktober. Min fråga gäller ena dottern, om hon behöver polio eller inte? Hon är 10 år, det är ca 5 år sedan hon fick 4:e dosen i skolan. Bör hon ta en 5:e booster inför resan eller räcker det hon fått i barnvaccinationsprogrammet?

Svar: Gränsfall och de fyra doser hon fått räcker med största sannolikhet över den här resan. Med tanke på cirkulerande vaccinderiverat poliovirus (VDPV2), är det dock inte fel att ge en femte dos tillsammans med övriga familjen.

Fråga: Har förstått att det inte är lönt att vaccinera en patient som står på rituximab med Shingrix®. Är det så?

Svar: Inte riktigt så enkelt (det är sällan det). Ett flertal studier har visat att personer som behandlats med rituximab (Mabthera®, m.fl.) har kraftigt reducerad serokonversion (utveckling av mätbara antikroppar) efter vaccination. En studie visade t.ex. att endast 5–20 % av patienter med reumatoid artrit som behandlats med rituximab utvecklade antikroppar efter mRNA COVID-19-vaccin, jämfört med >90 % i kontrollgruppen.
Den immunosuppressiva effekten kvarstår långt efter avslutad behandling – ofta i 6–12 månader. Bästa vaccinsvaret ses om vaccination ges minst 6 månader efter sista rituximabdos och minst 4 veckor före nästa dos.

Trots svagt antikroppssvar kan dock T-cellssvaret (den cellulära immuniteten) ibland vara intakt, och då ändå ge ett visst skydd om man inte kan pausa rituximab-behandlingen. Så det är inte helt svart eller vitt

Fråga: Det gäller en kvinna, gravid i första trimestern, som ska på en veckolång jobbresa till Kenya i höst. Hennes arbetsgivare som inte vet att hon är gravid har rekommenderat bl.a. vaccin mot gula febern. Det är ju generellt inte lämpligt att ge levande försvagade vacciner till gravida, så hur ska jag resonera om hon tvunget vill åka? Det finns ju många andra myggburna smittor där också.

Svar: Vaccination mot gula febern till gravida ska bara ges i utbrottssituationer där risken för infektion bedöms väga tyngre än de medicinska riskerna med vaccination för mamman och det ofödda barnet. I första hand bör hon avrådas från att resa. Det är ju inte bara gula febern, utan som du säger också malaria och andra myggöverförda virusinfektioner som utgör en medicinsk risk både för henne och det ofödda barnet. 

Om hon ändå inte kan avstå från den här resan, är ett fullgott myggskydd det allra viktigaste, men det är också viktigt inför rådgivningen att ha mer detaljer om exakt var hon kommer att befinna sig och under vilka omständigheter hon kommer att vistas där (se info och kartor på landssidan). Det är ju t.ex. en väsentlig riskskillnad mellan en vecka i stadsmiljö och luftkonditionerat hotell och konferenslokaler i Nairobi (ingen gula febern och mycket låg malariarisk) och en veckas vistelse på landsbygd i västra Kenya under regnperioden.

Fråga: Vi har en familj som ska flytta till Argentina under 3 år, med utresa den 30/7. Vi har tänkt vaccinera mot bl.a. gula febern och dengue, men kommer på att det kanske skulle vara av värde för de vuxna att även vaccineras mot chikungunya. Hur ska vi klämma in detta? Hade vi kunna rekommendera dem att ta detta i Argentina, eller tillsammans med något, Qdenga? Det blir 3 levande vaccin på kort tid.

Svar: Argentina är en ’hot spot’ för både dengue och chikungunyafeber, medan gula febern endast finns i provinserna Corrientes och Misiones (inklusive Iguaçu Falls) uppe i nordost. Så beroende på vistelse kan det vara motiverat att vaccinera mot de två förstnämnda eller alla tre. Eftersom de är levande försvagade vaccin bör de antingen ges samtidigt (går med alla tre, men med ökad risk för lokala biverkningar) eller med minst 4 veckors mellanrum.

Fråga: Hur kan man tänka kring vaccination av en ung vuxen, som inte blivit vaccinerad som barn p.g.a. vaccinskeptiska föräldrar men som nu önskar få ett gott vaccinationsskydd?

Svar: Det är inte helt ovanligt med barn som p.g.a. föräldrarnas åsikter inte fått ett fullgott vaccinationsskydd, och som vuxen nu vill ta igen ’skadan’. I ett sådant fall kan det vara rimligt att erbjuda grundimmuniseringen i barnvaccinationsprogrammet (men med undantag av vaccination mot rotavirus, Haemophilus influenzae typ b (Hib) och pneumokocker, som främst smittar små barn), samt mot hepatit (gärna både A och B inför framtida resor). Ett förslag till program skulle då kunna vara:

• Månad 0:  Boostrix® polio, + MPR + Gardasil 9 + Twinrix Vuxen
• Månad 1-2: Boostrix® polio + Gardasil 9 + Twinrix Vuxen
• Månad 6-12 (minst 5 månader efter dos 2): Boostrix® polio + Gardasil 9 + Twinrix Vuxen
• Booster efter 5 år: Boostrix® polio + MPR

Vaccin mot TBE kan läggas till om vistelse i riskområde.

Fråga:  Jag har en latexallergisk kund som vill ha TBE vaccin. Är det bäst att använda FSME-immun®?

Svar: Det stämmer. Nålskyddet till den förfyllda sprutan Encepur® är tillverkat av naturgummi (latex), medan skyddet för FSME-Immun® i stället är tillverkat av latexfritt isoprenbromobutylgummi.

Fråga: En patient som efter 50 års ålder påbörjat vaccination mot TBE. Han tog två doser enligt intervallet men glömde sedan att ta dos 3. Kommer tre år senare för den dosen. Hur ska jag tänka? Ta dos 3 nu och sedan dos 4 när? Börja om?

Svar: För vuxna >50 år gäller utökat schema med fyra doser med en första dos dag 0,  därefter dos två (som en extrados) 1 månad efter första dosen, dos tre 2 månader efter andra dosen och dos fyra 5-12 (helst 9-12) månader efter tredje dosen (inför nästa säsong). En första booster (dos 5) ges sedan 3 år efter den sista grunddosen och därefter vart femte år. Ni kan enligt detta fortsättta där han var. Om han däremot enbart fått en dos hade det varit bra att börja om helt.

Fråga: Vi har ett kylskåp som gått sönder under helgen. Är nu fundersam hur länge vaccinerna håller i rumstemperatur?

Svar (Karl): Lars Rombo gjorde på sin tid en översikt som ligger på Reserådet: https://resemedicin.se/reseradet/vaccination/stabilitet-for-vissa-vacciner/. Jag vet dock inte själv exakt vilka data som ligger till grund för detta. Vaccintillverkarna har i allmänhet striktare gränser.

Fråga: Det är ofta som föräldrar till barn under 1år ringer till oss då dom fått rekommendationen av BVC att vaccinera barnen mot MPR inför resor. Till vissa länder som dessa personer ska resa till känner vi att det absolut är aktuellt med vaccination. Men till vissa länder samt syftet med resan står vi lite mer frågande till riskbedömningen och om det är relevant att ge MPR eller ej. Hur tycker ni att vi ska tänka kring denna bedömning och vilka länder kan man basera som högre risk? Hade ni rekommenderat vaccination till ex. 1v charterresa till spanien?  Vi hittade denna sida  https://data.worldbank.org/indicator/SH.IMM.MEAS?locations=SE-LB&name_desc=false , något äldre statistik men ändå lite att gå på. 

Svar: Vaccination av barn under 1 år kan vara motiverat vid resa till land med pågående utbrott och reell smittrisk för resenärer. Vi försöker täcka dessa händelser i EpiNytt. Vaccinationsdata är främst av värde för att bedöma risken för oupptäckt mässling i länder med undermåliga rapporteringssystem. För europeiska länder har ECDC bra statistik, senast: https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/documents/communicable-disease-threats-report-week-20-2025.pdf

Med enbart 50 inhemska fall under året, som inte är kopplade till någon utlandssmittad, finns inte någon anledning att vaccinera de minsta barnen för en kort semesterresa till Spanien.

Fråga: Hur tänker ni gällande boosterdos av rabiesvaccin till veterinärer, ska man fylla på vart femte år eller endast ge Booster som postexpositionsprofylax? Många av de som kontaktar oss har fått spridd information tidigare och därför undrar vi vad ni tänker.

Svar: Till personer med reell yrkesmässig risk (möjligen inte alla veterinärer) rekommenderas titerkontroll, alternativt ny boosterdos, vart femte år.

Fråga: Vi har nu ett par gånger råkat ut för att ungdomar som skall studera i USA kommer för vaccination mot bla Meningokock A, C, W, Y. Skolorna kräver 2 doser av Nimenrix/Menveo innan studenten får tillträde. Vi har tidigare alltid gett 1 dos och sagt att skyddet varar i ca 5 år. Kan man ge 2 doser med cirka 1 månads intervall?? Vi har uppmanat eleverna att kontakta skolan för att dubbelkolla om detta stämmer och det är 2 doser som gäller nu för tiden enligt skolorna.

Svar: I USA ingår Men-ACWY i det allmänna vaccinationsprogrammet med 2 doser vid 11-12 år och 16 år (i Storbritannien ges en dos vid 14 års ålder): https://www.cdc.gov/vaccines/hcp/imz-schedules/child-adolescent-notes.html#note-mening

Men CDC skriver också ”Healthy persons who receive their first routine dose of MenACWY vaccine at or after age 16 years do not need a booster dose unless they become at increased risk for meningococcal disease.”: https://www.cdc.gov/pinkbook/hcp/table-of-contents/chapter-14-meningococcal-disease.html

Man bör med ledning av detta kontrollera med skolan om den andra dosen verkligen är nödvändig, och hänvisa till CDC. Om så är fallet är minsta rekommenderade intervall mellan doserna 2 månader. Om detta inte hinns med, så blir det väl mer en avvägning om man ska ge den 2:a dosen tidigare, enbart för att inte få problem med skolan, och väl medveten om att dosen egentligen är obehövlig. Detta är då inte medicinskt grundat.

Fråga: Jag utvecklar bokningsflödet för vaccinationskunder på vårt företag. Det slår mig då att en väl informerad och förberedd kund kan göra vaccinationsbesöket både effektivare och säkrare. Är det ok att ha en länk till ’Frisk på Resan’?

Svar: Absolut. Tanken är just att ’Frisk på resan’ ska vara ett komplement till Reserådet och en extra service för våra användares kunder.

Fråga: En person kommer under längre tid att bo i Sydafrika, men göra upprepade kortare resor till Angola, Moçambique, Zambia etc. Bör han ta malariatabletter hela tiden, eller aldrig (då han bor på hotell etc).

Svar: Jag hade tänkt så här. Flera av de länder som han kommer att åka till är högendemiska för malaria, så det hade inte känts tryggt att åka utan malariaprofylax. Om det är flera korta resor, och kanske ibland t.o.m. med kort varsel, så hade jag betraktat detta som stadigvarande vistelse i malariaområde. Förstahandspreparaten i detta läge är atovakvon/proguanil, som kan tas under lång tid utan ytterligare biverkan (men är dyrt och måste tas varje dag), alternativt meflokin (som är billigare och enbart behöver tas en gång per vecka, men som hos vissa ger besvärande biverkningar). Myggskydd är givetvis fortfarande grunden, också med tanke på myggöverförda virussjukdomar.

Fråga: Hej! När man ger Men ACWY-vaccin så bör man ju ge dem samtidigt eller före DT-vaccination. Ska vi tänka samma med Bexsero, eller har inte DT någon påverkan på MenB-vaccin?

Svar: Anledningen till rådet kring MenACWY-vacciner är att de är konjugerade med Corynebacterium diphtheriae CRM197 protein  (Menveo®) eller Clostridium tetani-protein (Nimenrix®), och man ska alltid ge konjugatvaccin samtidigt eller före proteinvaccin med samma komponent för att undvika hyporespons.

MenB vacciner (Bexsero® och Trumenba®) är inte konjugerade så där spelar det inte någon roll.

Fråga: Vi har tidigare kunnat skriva ut vaccinationsrekommendationer och hälsoråd från Reserådet till våra kunder men ser inte att den funktionen finns längre? Är det så?

Svar: Det finns länkar till nyskrivna reseråd högst upp på landssidan: https://resemedicin.se/reseradet/landsinformation/

• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till Australien och Oceanien
• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till Balkan, Turkiet och Östeuropa
• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till Indien och grannländer
• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till Mellanamerika och Karibien
• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till Nordafrika och Mellanöstern
• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till Sydost- och Ostasien
• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till Sydamerika
• Hälsoråd och vaccinationer för resenärer till tropiska Afrika

Du kan också hänvisa resenärer som vill läsa mer till systersajten Frisk på resan. Samma reseråd finns tillgängliga där.

Fråga: Ett par, 28 och 22 år, ska åka till Bali i sommar under 3 veckor. De ska resa runt och backpacka. Jag såg då att det var nya rekommendationer gällande polio och difteri p.g.a. utbrott. Vilken booster du tycker är relevant. Jag tänker Bostrix®-Polio till båda, eller är det för tidigt för kunden som är 22 år? Bör hon få enbart polio? 

Svar: Jag hade också gett Bostrix®-Polio till båda, så har de ett mycket långvarigt skydd mot polio, stelkramp och difteri.

Fråga: Var kan man beställa undantagsintyg för gula febern?

Svar: För tillfället går det inte att beställa, men du kan ladda ner för utskrift här: https://resemedicin.se/reseradet/wp-content/uploads/2025/05/EXEMPTION-FROM-VACCINATION.docx

Fråga: Ska vaccinera 10-årig flicka som tog 2 doser med FSME-immun för 6 år sen då hon var 4 år. Doserna togs med rekommenderat intervall. Ska jag räkna denna dos som dos 3 eller ska jag börja om. Hennes pappa som då var 40 år tog också dessa doser med samma intervall. Om de tagit den tredje dosen tänker jag att de inte behöver börja om men hur är rådet nu?

Svar: Om man glömt att fylla på enligt schemat för grundimmuniseringen gäller att om man endast fått en dos för >1 år sedan så kan man vara frikostig att helt starta om från början – annars fortsätta från där man är. I detta fall med två givna doser kan du räkna denna som dos 3. Därefter booster om 3 år och sedan vart 5:e år. Jag har uppdaterat texterna i Reserådet för att klargöra detta.

Fråga: Vi hade idag ett litet barn som kom med familjen för vaccination med FSME. Enligt mamma är barnet äggallergiker och hon hade läst att det går bra att vaccinera. Mamma ville att barnet vaccineras.

Svar: Anja Rosdahl, Infektionskliniken Örebro har tittat närmare på det här och skrivit avsnittet om allergi i Reserådet. ”Vacciner som är framställda i cellkultur från kycklingembryo (tex vaccin mot TBE) innehåller extremt små mängder av ovalbumin (<1 ng/dos) och vaccination med dessa vaccin anses numera kunna ske även till individer med svår äggallergi utan särskilda åtgärder.”

Jag stödjer därför mamman. Om det har varit svår allergi med anafylaxi (mindre troligt) kan barnet med fördel observeras en timme på mottagningen innan hemgång.

Fråga: Frågan gäller en knappt två år gammal pojke med Angelmans syndrom. Han har enligt EEG ökad risk för epilepsi, men har inte haft ngt anfall hittills. Vågar man verkligen ge denne pojke vaccin mot TBE?

Svar: Vad jag kan läsa mig till så ser jag inte att Angelmans syndrom skulle kontraindicera vaccination. Tvärtom borde ju en TBE-smitta ovanpå den här skadan vara förödande. Men då sjukdomen är så sällsynt och utanför min expertis, vore det nog bäst att få hans barnläkares synpunkt.

Fråga: En flicka nu 18 månader fick en dos Nimenrix® när hon var dryga 4 månader ( nästan 5 månader) inför resa till Brasilien. Nu ska familjen åter åka dit och stanna en månad. Behöver hon en booster Nimenrix® igen?

Svar: Då flickan var så liten (ännu omoget immunförsvar) när hon fick första dosen så behöver hon en dos till nu för att vara fullt skyddad.

Fråga: Jag driver en vaccinationsmottagning och har alltid haft tillgång under mina år som prenumerant hos Reserådet till Svar igår. Nu hittar jag inte på ett enkelt sätt hur jag kommer åt denna tjänst.

Svar: Vi har nu förenklat åtkomsten. När du är inloggad i Reserådet Pro kan du nå Svar igår via huvudmenyn, utan att behöva logga in separat. Annars kan du gå in direkt på https://resemedicin.se/svarigar/. Om du har tilläggsprenumeration kan du ställa en fråga via formulär som du når via menyn  ”Ställ en fråga”, alternativt att du skickar ett mejl till mig på reseradet@resemedicin.se. Fr.o.m. denna vecka så kommer på begäran Svar igår (liksom under tidigare år) också att skickas ut som ett nyhetsbrev.

Fråga: Vi har en grupp glada pensionärer mellan 65-72 år som ska resa till Kenya och bla besöka Masai Mara under 1 vecka. De är förhållande friska. Vi tänkte vaccinera dem mot bl.a. gula febern, men men det är ju detta med åldern? Hur tycker du?

Svar: Masai Mara ligger i den västliga gula febern-endemiska delen av Kenya. De bör därför alla vaccineras.

Fråga: Patient född 1988. 1 gravida, 1 para (2022, IVF), regelbunden men kraftig menstruation, senast 5 februari. Försöker bli gravid igen. Inga antikroppar mot röda hund, men mot påssjuka och mässling. Kan hon ta ny dos av MPR?

Svar: Graviditet ska undvikas under en månad efter vaccination. Hon ska därför inte ta MPR samtidigt som hon försöker bli gravid.

Fråga: Jag undrar kring rabies vaccin för yrkesutövande med risk för exponering för rabies smitta. Enligt FHM och er räcker det med två doser ( till skillnad från FASS), men sen en serologisk kontroll för ställningstagande till en tredje dos. När skall denna serologiska kontroll göras ?

Svar: Gärna 1 månad efter dos 2, så att antikroppsnivåerna säkert kommit upp i maximala nivåer.

Fråga: I skolan får man lära sig att sprita insticksstället, aspirera samt vrida kanylen innan vaccinet sprutas in. De vaccinationsutbildningar som jag har gått bl.a för Reserådet har jag fått lära mig att detta ej är nödvändigt. Fick frågan av min student att om hon nu aspirerar och det kommer blod, ska hon då dra ut kanylen och börja om? Kan du snälla hjälpa mig att ge ett bra svar på varför det inte behövs varken aspiration eller att vrida. Hamnar man i ett blodkärl så är väl detta ändå i muskeln och saknar betydelse för upptaget? Eller för patienten?

Svar: Rutiner ändras kontinuerligt efter hand som vi får mer erfarenhet och evidens. Numera ska man i normalfallet vare sig desinficera före vaccination eller aspirera. Att man inte längre rutinmässigt desinficerar huden med sprit före vaccination beror på flera faktabaserade skäl:

• Ingen dokumenterad nytta. Studier har visat att desinfektion med alkohol inte minskar risken för infektion när huden redan är synligt ren. Det är mycket ovanligt med infektioner efter vaccination, även utan desinfektion.
• Onödig försening. Alkoholen måste torka helt (vanligen minst 30 sekunder) innan injektionen ges, annars kan det svida och ge obehag. Detta förlänger proceduren utan att ge påvisbar fördel.
• Kostnad och resursanvändning. I massvaccinationssammanhang (t.ex. influensavaccinationer, covid-19) sparar man tid och resurser genom att hoppa över detta moment, utan att kompromissa med säkerheten.
• Undantag: Desinfektion med sprit kan fortfarande vara motiverad om huden är synligt smutsig.Patienten/kunden har kraftigt nedsatt immunförsvar, injektionen sker under icke-optimala hygienförhållanden.

Man ska inte längre rutinmässigt aspirera (dra tillbaka sprutan för att kontrollera att man inte hamnat i ett blodkärl) före subkutan (SC) eller intramuskulär (IM) injektion av följande skäl:

• Ingen klinisk nytta: Forskning och lång klinisk erfarenhet visar att det är extremt ovanligt att oavsiktligt träffa ett blodkärl vid korrekt given SC eller IM injektion. Det gör att aspiration inte ger någon relevant säkerhetsfördel.
• Ökad smärta och obehag. Aspiration förlänger proceduren och kan öka obehag, särskilt hos barn. Det kan också leda till att nålen rör sig i vävnaden, vilket kan ge mer smärta eller vävnadsskada.
• Rekommendation från myndigheter: Flera nationella och internationella riktlinjer (t.ex. WHO, Folkhälsomyndigheten, CDC) rekommenderar inte längre aspiration vid SC eller IM injektion, just på grund av bristen på nytta och ökat obehag.
• Risk för teknikfel: Vid aspiration kan man tappa greppet om sprutan eller rubba nålens position, vilket kan påverka injektionens precision.
• Undantag: Aspiration kan övervägas i mycket specifika fall – t.ex. vid injektion av vissa läkemedel som absolut inte får hamna i blodbanan (men detta gäller sällan vacciner).

Fråga: Har en fråga gällande vaccination och samtidig behandling med fingolimod för MS. Tänker främst på levande vaccin. Bör det undvikas helt?

Ska vaccinera en drygt 60-årig person som regelbundet reser på uppdrag till olika delar av världen med kort varsel, inklusive landsbygd och katastrofområden. Har MS och medicinerar med fingolimod. 

Tidigare vaccinationer: Barnvaccinationer enligt schema för åldern (ej fyllt på sitt grundskydd senaste 20 åren). Uppger sig ha haft mässling under barndomen. Vaccinerad mot hepatit A+B för 20-30 år sedan. Covid-19 vaccinerad x flera. TBE vaccinerad enligt schema. Brukar ta vaccin mot säsongsinfluensa varje år.

Jag bedömer att följande behov av vaccination finns: Påfyllnadsdos för difteri-stelkramp-polio, påfyllnadsdos för Hepatit A+B, kolera, meningokockinfektion

Mässling? Tyfoidfeber? Gula febern? Tacksam för din åsikt i frågan.

Svar: Vad jag kan se så har fingolimod en ordentligt immunsupprimerande effekt som kontraindicerar levande vacciner. Jag tycker din behovslista i stort ser bra ut, men hade också varit frikostig med rabiesvaccin.

Hade inte gett MPR eller gula febern, inte heller Vivotif, men Typhim-V OK. Om hon kommer att åka till högendemiska områden för gula febern, skulle hon möjligen kunna diskutera med sin läkare om tillfällig utsättning av hennes fingolimod, men detta kräver en bedömning av MS-specialist.

Fråga: Har ett 3-månaders barn från Afghanistan som skall ha BCG. Igår fick hon 3-månadersvaccinationerna med Rota-Teq (hade då inte BCG-vaccin hemma). Kan jag ge henne BCG efter en vecka?

Svar: Rota-Teq och BCG kan ges helt oberoende av varandra. Efter en vecka går alltså bra.