{"id":4242,"date":"2024-08-21T10:25:33","date_gmt":"2024-08-21T10:25:33","guid":{"rendered":"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/?page_id=4242"},"modified":"2024-11-17T15:58:24","modified_gmt":"2024-11-17T14:58:24","slug":"oropouchefeber","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/oropouchefeber\/","title":{"rendered":"Oropouchefeber"},"content":{"rendered":"\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"sidtopp\">Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"483\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/oropouche-mygga-1024x483.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4478\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/oropouche-mygga-1024x483.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/oropouche-mygga-300x142.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/oropouche-mygga-768x362.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/oropouche-mygga.jpg 1140w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-688360d30823481b88342ddb2694bb69\" id=\"smittamnet\" style=\"background-color:#2b7c08\">Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Oropouchefeber \u00e4r en tropisk sjukdom som orsakas av Oropouche-viruset (OROV), ett virus som sprids genom bett fr\u00e5n knott av arten&nbsp;<em>Culicoides<\/em>. Viruset kan ocks\u00e5 spridas via myggor som&nbsp;<em>Aedes<\/em>&nbsp;och&nbsp;<em>Culex<\/em>. Djur som seng\u00e5ngare, primater och f\u00e5glar fungerar som reservoarer f\u00f6r viruset. Viruset uppt\u00e4cktes f\u00f6rst vid Oropouchefloden i Trinidad och Tobago \u00e5r 1955. M\u00e4nniskor smittas fr\u00e4mst under regnperioder d\u00e5 knott och myggor \u00e4r mest aktiva.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-477b82d528e32d6c73f037cef1f4ea78\" id=\"symtom\" style=\"background-color:#2b7c08;text-transform:none\">Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Symtomen liknar dengue-, chikungunya- och zikafeber. Efter en inkubationstid p\u00e5 3\u20138 dagar f\u00e5r de flesta feber (38\u201340 \u00b0C), sv\u00e5r huvudv\u00e4rk, muskel- och ledv\u00e4rk samt ibland hudutslag som b\u00f6rjar p\u00e5 b\u00e5len och sprider sig till armar och ben. Ljusk\u00e4nslighet, yrsel, illam\u00e5ende och kr\u00e4kningar \u00e4r ocks\u00e5 vanliga.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I mer allvarliga fall kan viruset orsaka hj\u00e4rninflammation (meningoencefalit), vilket ger symtom som nackstelhet, yrsel och kr\u00e4kningar. Upp till 15 % av fallen kan utveckla \u00f6kad bl\u00f6dningsben\u00e4genhet. Symtomen varar oftast mindre \u00e4n en vecka, men mer \u00e4n h\u00e4lften av patienterna kan f\u00e5 \u00e5terkommande symtom under veckor eller m\u00e5nader.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En ny varning fr\u00e5n Pan American Health Organization (PAHO) har kopplat Oropouchefeber till allvarliga komplikationer under graviditet, inklusive fosterd\u00f6d och missbildningar som mikrocefali. Gravida resen\u00e4rer b\u00f6r vara s\u00e4rskilt f\u00f6rsiktiga.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det finns ingen specifik behandling. Symptomen lindras med vila, v\u00e4tska och feberneds\u00e4ttande l\u00e4kemedel. Acetylsalicylsyra och NSAID-preparat b\u00f6r undvikas f\u00f6r att minska risken f\u00f6r bl\u00f6dningar.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-8f22b684ab5da41a8e65db1a2cba3bb1\" id=\"epidemiologi\" style=\"background-color:#2b7c08;text-transform:none\">F\u00f6rekomst och riskgrupper bland resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Oropouchefeber har rapporterats i flera l\u00e4nder i Latinamerika och Karibien; Brasilien, Panama, Peru, Bolivia, Colombia, Kuba, Trinidad och Tobago, Dominikanska Republiken och Guyana. Utbrott \u00e4r s\u00e4rskilt vanliga under regnperioderna. Brasilien har haft fler \u00e4n 500 000 fall sedan viruset uppt\u00e4cktes, och sjukdomen \u00e4r den n\u00e4st vanligaste virussjukdomen efter dengue i Amazonas-regionen. Under 2024 har antalet fall \u00f6kat kraftigt, med rapporter om n\u00e4stan 7 000 fall i Brasilien, 313 i Bolivia och 287 i Peru.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I Europa har importerade fall fr\u00e5n Kuba och Brasilien nyligen rapporterats i Spanien, Italien och Tyskland. Huruvida europeiska knott och myggor kan sprida viruset \u00e4r \u00e4nnu oklart.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Alla resen\u00e4rer som vistas i drabbade omr\u00e5den riskerar att bli infekterade. Gravida kvinnor l\u00f6per s\u00e4rskild risk f\u00f6r komplikationer och b\u00f6r undvika resor till dessa omr\u00e5den under regnperioden.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-662727e07341dad94d64bcd6a03ae60b\" id=\"prevention\" style=\"background-color:#2b7c08\">Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r att minska risken f\u00f6r att smittas av Oropouchefeber b\u00f6r du vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att skydda dig mot insektsbett:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Anv\u00e4nd myggmedel<\/strong>&nbsp;p\u00e5 alla exponerade hudytor, s\u00e4rskilt under skymning och gryning n\u00e4r knotten \u00e4r mest aktiva.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>B\u00e4r skyddande kl\u00e4der<\/strong>&nbsp;som t\u00e4cker armar och ben.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Sov under myggn\u00e4t<\/strong>&nbsp;som g\u00e4rna \u00e4r impregnerade med insektsmedel.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Undvik vistelse i omr\u00e5den med stillast\u00e5ende vatten<\/strong>&nbsp;d\u00e4r knott och myggor \u00e4r vanliga.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Gravida resen\u00e4rer b\u00f6r \u00f6verv\u00e4ga att skjuta upp resor till utbrottsomr\u00e5den tills mer information finns om riskerna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Information till resen\u00e4rer Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar Oropouchefeber \u00e4r en tropisk sjukdom som orsakas av Oropouche-viruset (OROV), ett virus som sprids genom bett fr\u00e5n knott av arten&nbsp;Culicoides. Viruset kan ocks\u00e5 spridas via myggor som&nbsp;Aedes&nbsp;och&nbsp;Culex. Djur som seng\u00e5ngare, primater och f\u00e5glar fungerar som reservoarer f\u00f6r viruset. Viruset uppt\u00e4cktes f\u00f6rst vid Oropouchefloden i Trinidad och Tobago \u00e5r 1955. &hellip; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/oropouchefeber\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dOropouchefeber\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4242","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4242","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4242"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4242\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11787,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4242\/revisions\/11787"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4242"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}