{"id":4118,"date":"2024-08-19T18:01:56","date_gmt":"2024-08-19T18:01:56","guid":{"rendered":"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/?page_id=4118"},"modified":"2024-11-17T22:09:23","modified_gmt":"2024-11-17T21:09:23","slug":"hakmaskar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/hakmaskar\/","title":{"rendered":"Hakmaskinfektioner"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

Hakmaskinfektion, \u00e4ven kallad ancylostomiasis, orsakas av tv\u00e5 olika arter av hakmaskar:\u00a0Ancylostoma duodenale<\/em>\u00a0och\u00a0Necator americanus<\/em>. Dessa \u00e4r sm\u00e5, blodlivn\u00e4rande parasiter som lever i tunntarmen hos m\u00e4nniskor. Smittan b\u00f6rjar n\u00e4r \u00e4gg fr\u00e5n en infekterad persons avf\u00f6ring hamnar p\u00e5 marken, vanligtvis i omr\u00e5den med d\u00e5lig sanitet d\u00e4r m\u00e4nsklig avf\u00f6ring anv\u00e4nds som g\u00f6dsel eller d\u00e4r sm\u00e5barn bajsar p\u00e5 marken.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 varma och fuktiga platser kl\u00e4cks \u00e4ggen efter 1\u20132 dagar och sl\u00e4pper ut larver. M\u00e4nniskor smittas n\u00e4r larverna penetrerar huden, oftast genom f\u00f6tterna, n\u00e4r de g\u00e5r barfota p\u00e5 f\u00f6rorenad jord. Larverna tar sig in i blodk\u00e4rlen och f\u00e4rdas till lungorna, d\u00e4r de tr\u00e4nger igenom alveolerna och migrerar upp genom luftv\u00e4garna till svalget. De sv\u00e4ljs sedan och n\u00e5r tunntarmen, d\u00e4r de utvecklas till vuxna maskar.<\/p>\n\n\n\n

I tunntarmen f\u00e4ster sig hakmaskarna vid tarmv\u00e4ggen och livn\u00e4r sig p\u00e5 blod, vilket kan leda till j\u00e4rnbristanemi. Vuxna hakmaskar kan leva i kroppen i tv\u00e5 \u00e5r eller l\u00e4ngre och under sin livstid producera stora m\u00e4ngder \u00e4gg, som sprids vidare med avf\u00f6ringen och forts\u00e4tter infektionen i milj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Symptom<\/h3>\n\n\n\n

De flesta med hakmaskinfektion har inga symtom. N\u00e4r symtom upptr\u00e4der kan de inkludera kl\u00e5da och utslag d\u00e4r larverna tr\u00e4ngt in i huden, vanligtvis p\u00e5 f\u00f6tterna. Under larvernas vandring genom kroppen kan de orsaka hosta och andningsbesv\u00e4r. Vuxna hakmaskar i tarmen kan leda till buksm\u00e4rtor, viktminskning och diarr\u00e9. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Adulta hakmaskar i tarmslemhinnan.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vid l\u00e5ngvarig infektion kan j\u00e4rnbrist uppst\u00e5, vilket orsakar tr\u00f6tthet, blekhet och svaghet. Hos barn kan kronisk j\u00e4rnbrist leda till tillv\u00e4xth\u00e4mning och inl\u00e4rningsproblem, medan gravida kvinnor kan drabbas av komplikationer som p\u00e5verkar fostrets utveckling.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom infektioner orsakade av m\u00e4nskliga hakmaskar kan djurhakmaskar, vanligen fr\u00e5n hundar och katter, ocks\u00e5 orsaka infektioner hos m\u00e4nniskor. Dessa larver n\u00e5r dock inte vuxen \u00e5lder i m\u00e4nniskokroppen. I st\u00e4llet migrerar de genom huden och orsakar en ytlig infektion som kallas kutan larva migrans. Detta k\u00e4nnetecknas av slingrande, kliande utslag och \u00e4r en sj\u00e4lvbegr\u00e4nsande infektion som varar i flera veckor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Kutan larva migrans.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskgrupper bland resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n

Hakmaskinfektion \u00e4r vanlig i tropiska och subtropiska regioner, med uppskattningsvis 575\u2013750 miljoner drabbade globalt. Parasiten \u00e4r utbredd i Afrika, Asien, Amerika och Oceanien. I Mellan\u00f6stern, Nordafrika och s\u00f6dra Europa f\u00f6rekommer fr\u00e4mst\u00a0Ancylostoma duodenale<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Global utbredning av hakmaskinfektion.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Resen\u00e4rer som vistas p\u00e5 landsbygden i tropiska och subtropiska omr\u00e5den l\u00f6per st\u00f6rst risk, s\u00e4rskilt om de g\u00e5r barfota eller har direkt kontakt med jord. Personer som vistas p\u00e5 str\u00e4nder med sand som kan vara f\u00f6rorenad av avf\u00f6ring fr\u00e5n hundar eller katter riskerar att drabbas av kutan larva migrans, en ytligare form av infektionen.<\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

Du kan skydda dig mot hakmaskinfektion genom att alltid b\u00e4ra skor, \u00e4ven p\u00e5 str\u00e4nder, och undvika direktkontakt med jord eller sand i omr\u00e5den d\u00e4r parasiten \u00e4r vanlig. Om du sitter p\u00e5 marken, anv\u00e4nd en barri\u00e4r som ett underlag. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r kutan larva migrans b\u00f6r du undvika att g\u00e5 barfota eller ligga direkt p\u00e5 sand som kan ha f\u00f6rorenats av avf\u00f6ring fr\u00e5n djur.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Information till resen\u00e4rer Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar Hakmaskinfektion, \u00e4ven kallad ancylostomiasis, orsakas av tv\u00e5 olika arter av hakmaskar:\u00a0Ancylostoma duodenale\u00a0och\u00a0Necator americanus. Dessa \u00e4r sm\u00e5, blodlivn\u00e4rande parasiter som lever i tunntarmen hos m\u00e4nniskor. Smittan b\u00f6rjar n\u00e4r \u00e4gg fr\u00e5n en infekterad persons avf\u00f6ring hamnar p\u00e5 marken, vanligtvis i omr\u00e5den med d\u00e5lig sanitet d\u00e4r m\u00e4nsklig avf\u00f6ring anv\u00e4nds som g\u00f6dsel eller … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dHakmaskinfektioner\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4118","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4118","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4118"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11812,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4118\/revisions\/11812"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}