{"id":4071,"date":"2024-08-19T12:02:28","date_gmt":"2024-08-19T12:02:28","guid":{"rendered":"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/?page_id=4071"},"modified":"2024-11-16T11:28:11","modified_gmt":"2024-11-16T10:28:11","slug":"filariainfektioner","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/","title":{"rendered":"Filariainfektioner (filariasis)"},"content":{"rendered":"\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"sidtopp\">Information till vaccinat\u00f6rer och reser\u00e5dgivare<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"366\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/Filaria-micro.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-6559\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/Filaria-micro.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/Filaria-micro-300x107.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/Filaria-micro-768x275.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/#oversikt\">\u00d6versikt<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/#lymfatisk-filariasis\">Lymfatisk filariasis (elefantsjuka)<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/#onchocerca-volvolus\">Flodblindhet (onchocerciasis)<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/#loa-loa\">Afrikansk \u00f6gonmask (loa loa)<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-f2a5344bb46da409e41f11489ecd4f08\" id=\"oversikt\" style=\"background-color:#2b7c08\">\u00d6versikt<\/h3>\n\n\n\n<p>Filariasis (filariainfektion) \u00e4r en grupp sjukdomar orsakade av parasitiska spolmaskar (nematoder) som sprids av olika vektorer. De ing\u00e5r i listan \u00f6ver f\u00f6rsummade tropiska sjukdomar och inkluderar elefantsjuka<strong> <\/strong>(lymfatisk filariasis), flodblindhet (onchocerciasis) och afrikansk\u00f6gonmask (loa loa).<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-a15fab4887078667f084e1595e064912\" id=\"lymfatisk-filariasis\" style=\"background-color:#2b7c08\">Lymfatisk filariasis (elefantsjuka)<\/h3>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h5>\n\n\n\n<p>Lymfatisk filariasis orsakas av tre arter av maskar:&nbsp;<em>Wuchereria bancrofti<\/em>&nbsp;(90 % av fallen),&nbsp;<em>Brugia malayi<\/em>, och&nbsp;<em>Brugia timori<\/em>. Sjukdomen sprids genom bett av infekterade myggor, d\u00e4r olika myggarter \u00e4r viktiga i olika milj\u00f6er:&nbsp;<em>Culex<\/em>&nbsp;i stadsmilj\u00f6er,&nbsp;<em>Anopheles<\/em>&nbsp;p\u00e5 landsbygden, och&nbsp;<em>Aedes<\/em>&nbsp;p\u00e5 \u00f6ar i Stilla havet.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att bli infekterad kr\u00e4vs ofta upprepade myggbett, vanligtvis under barndomen. Efter att smitt\u00e4mnet kommit in i kroppen via myggbettet, etablerar sig de vuxna maskarna i lymfbanorna, d\u00e4r de kan \u00f6verleva i upp till \u00e5tta \u00e5r. Maskarna producerar mikroskopiska larver (mikrofilarier) som sprids via blodet och kan infektera nya myggor. I myggorna utvecklas larverna vidare till en form som kan smitta m\u00e4nniskor vid nya myggbett.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"812\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Filariasis-1024x812.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4325\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Filariasis-1024x812.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Filariasis-300x238.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Filariasis-768x609.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Filariasis.jpg 1048w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Filaria livscykel<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Sjukdomsbild<\/h5>\n\n\n\n<p>De flesta infekterade personer har inga symtom, trots att stora m\u00e4ngder mikrofilarier kan cirkulera i blodet. Infektionen kan \u00e4nd\u00e5 orsaka skador p\u00e5 lymfsystemet och njurarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Hos vissa individer utvecklas allvarliga symtom med svullnader (lymf\u00f6dem) i armar, ben, br\u00f6st eller k\u00f6nsorgan. I avancerade fall leder detta till f\u00f6rtjockad hud och v\u00e4vnad, ett tillst\u00e5nd k\u00e4nt som elefantiasis. Detta orsakar betydande fysiska funktionsneds\u00e4ttningar och social isolering. Drabbade kan \u00e4ven f\u00e5 \u00e5terkommande inflammationer i lymfbanorna och bakteriella infektioner, vilket ytterligare f\u00f6rv\u00e4rrar tillst\u00e5ndet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"655\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Elefantiasis-1024x655.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4329\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Elefantiasis-1024x655.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Elefantiasis-300x192.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Elefantiasis-768x491.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Elefantiasis.jpg 1048w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Elefantsjuka orsakad av lymfatisk filariasis (<em>Wuchereria bancrofti<\/em>)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De kroniskt infekterade personerna drabbas ofta av veckol\u00e5nga episoder av lokala, sm\u00e4rtsamma inflammationer i lymfbanorna och sekund\u00e4ra bakteriella infektioner som ytterligare \u00f6kar p\u00e5 lidandet.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rekomst<\/h5>\n\n\n\n<p>Lymfatisk filariasis var tidigare utbredd i stora delar av Asien, Afrika, Latinamerika och Stilla havsomr\u00e5det. Genom WHO:s program f\u00f6r massbehandling har sjukdomsb\u00f6rdan minskat kraftigt. Aktuella riskomr\u00e5den innefattar Afrika s\u00f6der om Sahara, Egypten, indiska subkontinenten, Sydostasien, Sydv\u00e4stra Stillahavsomr\u00e5det (Melanesien) samt lokala omr\u00e5den l\u00e4ngs Brasiliens nord\u00f6stra kust, Guyana, Dominikanska Republiken och Haiti.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"642\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/lymfatisk-filariasis-karta-1024x642.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4327\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/lymfatisk-filariasis-karta-1024x642.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/lymfatisk-filariasis-karta-300x188.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/lymfatisk-filariasis-karta-768x481.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/lymfatisk-filariasis-karta.jpg 1048w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Lymfatisk filariasis och implementering av preventiv kemoterapi (PC), 2016. K\u00e4lla: WHO NTD<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Eftersom det kr\u00e4vs upprepade myggbett f\u00f6r att utveckla sjukdomen \u00e4r risken f\u00f6r korttidsresen\u00e4rer l\u00e5g. L\u00e5ngtidsresen\u00e4rer som vistas m\u00e5nader eller \u00e5r i endemiska omr\u00e5den har en h\u00f6gre risk. \u00c4ven kortare vistelser i hyperendemiska omr\u00e5den, s\u00e4rskilt d\u00e4r myggan\u00a0<em>Aedes<\/em>\u00a0\u00e4r vanlig, kan inneb\u00e4ra viss risk.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Prevention<\/h5>\n\n\n\n<p>Det finns inga vacciner eller f\u00f6rebyggande l\u00e4kemedel mot lymfatisk filariasis. Skydd mot myggbett \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den viktigaste f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rden. Detta innefattar anv\u00e4ndning av myggn\u00e4t, insektsmedel och t\u00e4ckande kl\u00e4der, s\u00e4rskilt i omr\u00e5den d\u00e4r sjukdomen \u00e4r vanlig. WHO arbetar ocks\u00e5 med att minska spridningen genom massbehandling av befolkningar i endemiska omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-5f7215a4fcad0c4955bc629648cdc64c\" id=\"onchocerca-volvolus\" style=\"background-color:#2b7c08\">Flodblindhet (onchocerciasis)<\/h3>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h5>\n\n\n\n<p>Flodblindhet, eller onchocerciasis, orsakas av parasitmasken\u00a0<em>Onchocerca volvulus<\/em>. Infektionen sprids genom bett av knott fr\u00e5n\u00a0<em>Simulium<\/em>-sl\u00e4ktet, som lever n\u00e4ra str\u00f6mmande vattendrag och biter fr\u00e4mst under dagtid. F\u00f6r att smittas kr\u00e4vs vanligtvis upprepade bett av infekterade knott. Efter att knottet \u00f6verf\u00f6rt larver till m\u00e4nniskan, mognar dessa till vuxna maskar under huden, d\u00e4r de producerar mikrofilarier. Dessa mikroskopiska larver kan sedan infektera nya knott som suger blod fr\u00e5n den smittade personen.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"522\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/simulium-1024x522.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4344\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/simulium-1024x522.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/simulium-300x153.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/simulium-768x391.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/simulium.jpg 1048w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Simulium<\/em>-knott.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Symtom<\/h5>\n\n\n\n<p>Symtomen utvecklas gradvis, ofta ett till flera \u00e5r efter att infektionen har etablerats. De kan variera fr\u00e5n l\u00e4tt svullnad till allvarliga besv\u00e4r. Typiska symtom inkluderar kraftigt kliande utslag, hudf\u00f6r\u00e4ndringar som knottror och f\u00f6rtjockad hud, samt lymfk\u00f6rtelsvullnad. Kroniska hudbesv\u00e4r kan ocks\u00e5 leda till missf\u00e4rgning eller f\u00f6rtjockning av huden, s\u00e4rskilt hos personer som bor i endemiska omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6gonp\u00e5verkan \u00e4r en allvarlig komplikation och kan orsaka synneds\u00e4ttning eller total blindhet, vilket g\u00f6r onchocerciasis till en av de vanligaste infekti\u00f6sa orsakerna till blindhet globalt. Bland resen\u00e4rer \u00e4r sv\u00e5ra hudbesv\u00e4r vanligare \u00e4n \u00f6gonkomplikationer, medan den endemiska befolkningen l\u00f6per h\u00f6gre risk f\u00f6r l\u00e5ngvariga f\u00f6ljder som blindhet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"437\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/flodblindhet-1024x437.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4342\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/flodblindhet-1024x437.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/flodblindhet-300x128.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/flodblindhet-768x328.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/flodblindhet.jpg 1048w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Blindhet efter onchocerciasis<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rekomst<\/h5>\n\n\n\n<p>Onchocerciasis f\u00f6rekommer endemiskt i stora delar av subsahariska Afrika, med >99% av smittan i Angola, Benin, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Demokratiska republiken Kongo, Ekvatorialguinea, Etiopien, Gabon, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Kamerun, Kenya, Liberia, Malawi, Mali, Mo\u00e7ambique, Niger, Nigeria, Republiken Kongo, Rwanda, Senegal, Sierra Leone, Sydsudan, Sudan, Tanzania, Tchad, Togo och Uganda. <\/p>\n\n\n\n<p>Efter lyckade kontrollprogram har f\u00f6rekomsten i Afrika minskat betydligt och i Latinamerika f\u00f6rekommer numera smitta enbart i Yanomami-omr\u00e5det i gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan Brasilien och Venezuela<\/p>\n\n\n\n<p>Resen\u00e4rer med \u00f6kad risk f\u00f6r infektion inkluderar l\u00e5ngtidsresen\u00e4rer och utlandsstationerade i endemiska omr\u00e5den samt resen\u00e4rer som bes\u00f6ker sl\u00e4kt och v\u00e4nner. I hyperendemiska omr\u00e5den kan smitt\u00f6verf\u00f6ring ske redan vid vistelse &lt;1 m\u00e5nad.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Prevention<\/h5>\n\n\n\n<p>Resen\u00e4rer b\u00f6r undvika livsmilj\u00f6er med risk f\u00f6r mycket knott (n\u00e4ra snabbt str\u00f6mmande floder och vattendrag) samt skydda sig mot bitande insekter.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-a1d2e20987016e66b705625411967b4d\" id=\"loa-loa\" style=\"background-color:#2b7c08\">Loiasis (<strong>afrikansk \u00f6gonmask<\/strong>)<\/h3>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h5>\n\n\n\n<p>Loiasis, \u00e4ven kallad afrikansk \u00f6gonmask, orsakas av parasitmasken\u00a0<em>Loa loa<\/em>. Maskens mikrofilarier \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4nniskor genom bett av dagaktiva bromsar fr\u00e5n\u00a0<em>Chrysops<\/em>-sl\u00e4ktet (\u00e4ven kallade &#8221;deer fly&#8221; eller &#8221;horse fly&#8221;). Efter att ha tagit sig in i m\u00e4nniskokroppen, utvecklas mikrofilarierna till vuxna maskar i underhudsv\u00e4vnaden. Honorna kan bli 4\u20137 cm l\u00e5nga och hanarna cirka 3\u20133,5 cm. De vuxna maskarna producerar stora m\u00e4ngder mikrofilarier som cirkulerar i blodet och som kan \u00f6verf\u00f6ras till nya bromsar vid blodm\u00e5l. De vuxna maskarna migrerar genom kroppens subkutana v\u00e4vnader och kan \u00e4ven r\u00f6ra sig under \u00f6gats bindhinna, vilket kan vara synligt och obehagligt.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Sjukdomsbild<\/h5>\n\n\n\n<p>De flesta infekterade individer upplever inga symtom. Hos vissa kan infektionen orsaka tillf\u00e4lliga, lokaliserade svullnader kallade Calabar-svullnader, som uppst\u00e5r n\u00e4r vuxna maskar r\u00f6r sig under huden. Svullnaderna, som oftast upptr\u00e4der p\u00e5 armar och ben, kan vara sm\u00e4rtsamma och varar vanligen i 1\u20133 dagar. De \u00e4r vanligare och mer uttalade hos tillf\u00e4lliga bes\u00f6kare \u00e4n hos lokalbefolkningen.<\/p>\n\n\n\n<p>I vissa fall migrerar maskarna under bindhinnan i \u00f6gat, vilket kan vara dramatiskt och oroande, men s\u00e4llan orsakar kvarvarande skador p\u00e5 \u00f6gonen. Andra symtom kan inkludera milda neurologiska besv\u00e4r eller diffusa symtom fr\u00e5n centrala nervsystemet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"497\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4348\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa-300x146.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa-768x373.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Loa loa-mask under \u00f6gats bindhinna..<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rekomst<\/h5>\n\n\n\n<p>Loiasis \u00e4r vanligast i skogs- och savannomr\u00e5den i centrala och v\u00e4stra Afrika, d\u00e4r fler \u00e4n 20 miljoner m\u00e4nniskor \u00e4r kroniskt infekterade. Sjukdomen f\u00f6rekommer fr\u00e4mst p\u00e5 landsbygden och \u00e4r mest utbredd i omr\u00e5den d\u00e4r \u00e4ven flodblindhet (onchocerciasis) f\u00f6rekommer.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"587\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa-karta.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4346\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa-karta.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa-karta-300x172.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/loa-loa-karta-768x440.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Endemiska omr\u00e5den f\u00f6r loiasis (r\u00f6da och gula omr\u00e5den \u00e4r h\u00f6gendemiska).<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Riskgrupper<\/h5>\n\n\n\n<p>L\u00e5ngtidsresen\u00e4rer som vistas i endemiska omr\u00e5den l\u00f6per st\u00f6rst risk att drabbas. Kortare bes\u00f6k inneb\u00e4r vanligtvis l\u00e5g risk, men exponering f\u00f6r m\u00e5nga bett under kort tid kan ocks\u00e5 leda till infektion.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Prevention<\/h5>\n\n\n\n<p>Det viktigaste skyddet \u00e4r att minimera risken f\u00f6r bromsbett genom att b\u00e4ra t\u00e4ckande kl\u00e4der och anv\u00e4nda insektsmedel. Tablett Dietylkarbamazin (DEC) 300 mg en g\u00e5ng i veckan har anv\u00e4nts f\u00f6r att f\u00f6rhindra loiasis hos l\u00e5ngtidsresen\u00e4rer i drabbade regioner, men \u00e4r inte tillg\u00e4ngligt f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Information till vaccinat\u00f6rer och reser\u00e5dgivare \u00d6versikt Filariasis (filariainfektion) \u00e4r en grupp sjukdomar orsakade av parasitiska spolmaskar (nematoder) som sprids av olika vektorer. De ing\u00e5r i listan \u00f6ver f\u00f6rsummade tropiska sjukdomar och inkluderar elefantsjuka (lymfatisk filariasis), flodblindhet (onchocerciasis) och afrikansk\u00f6gonmask (loa loa). Lymfatisk filariasis (elefantsjuka) Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar Lymfatisk filariasis orsakas av tre arter av maskar:&nbsp;Wuchereria &hellip; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/filariainfektioner\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dFilariainfektioner (filariasis)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4071","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4071","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4071"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4071\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11735,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4071\/revisions\/11735"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4071"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}