{"id":11957,"date":"2024-11-21T11:18:44","date_gmt":"2024-11-21T10:18:44","guid":{"rendered":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/?page_id=11957"},"modified":"2025-01-07T10:58:45","modified_gmt":"2025-01-07T09:58:45","slug":"sydamerika","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad-2\/sydamerika\/","title":{"rendered":"H\u00e4lsor\u00e5d och vaccinationer f\u00f6r Sydamerika"},"content":{"rendered":"\n

R\u00e5d till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

L\u00e4nder och som omfattas av dessa r\u00e5d<\/h3>\n\n\n\n

Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Franska Guyana, Gal\u00e1pagos\u00f6arna, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay, Venezuela.<\/p>\n\n\n\n

Nedan f\u00f6ljer r\u00e5d f\u00f6r resen\u00e4rer till denna region. Din vaccinationscentral kan ge dig uppdaterade detaljer kring sjukdomspanoramat i just det land du ska bes\u00f6ka.<\/p>\n\n\n\n

Vaccinationer<\/h3>\n\n\n\n

Vacciner som rekommenderas till alla resen\u00e4rer<\/h5>\n\n\n\n

Grundskydd: <\/strong>Alla svenskar b\u00f6r ha skydd mot difteri<\/a><\/strong>, stelkramp<\/a><\/strong>, polio<\/a><\/strong> och m\u00e4ssling<\/a><\/strong>. En resa till landet \u00f6kar risken f\u00f6r m\u00e4ssling<\/strong>, och skydd mot stelkramp<\/strong> g\u00f6r att man slipper ta en dos vid skada under resan. Utbrott av difteri<\/strong> har f\u00f6rekommit p\u00e5 senare \u00e5r i Venezuela, varf\u00f6r difteriskydd \u00e4r extra viktigt vid resa dit.<\/p>\n\n\n\n

Hepatit A<\/strong><\/a>: Risken f\u00f6r hepatit A \u00e4r f\u00f6rh\u00f6jd i hela regionen. Vaccination rekommenderas d\u00e4rf\u00f6r till samtliga resen\u00e4rer \u00f6ver 1 \u00e5rs \u00e5lder. Kombination med hepatit B-vaccination kan \u00f6verv\u00e4gas vid l\u00e5ngresor och upprepade resor.<\/p>\n\n\n\n

Ett bes\u00f6k p\u00e5 vaccinationsmottagning kan ocks\u00e5 vara ett bra tillf\u00e4lle att se \u00f6ver vaccinationer som rekommenderas \u00e4ven i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Vacciner som rekommenderas till vissa resen\u00e4rer<\/h5>\n\n\n\n

Nedanst\u00e5ende vacciner kan vara aktuella utifr\u00e5n exakt resm\u00e5l, hur l\u00e4nge du ska vara ute, om du tillh\u00f6r en s\u00e4rskild riskgrupp eller om du kan t\u00e4nkas vara s\u00e4rskilt riskutsatt. Ta kontakt med en vaccinationscentral i god tid f\u00f6re din resa f\u00f6r att diskutera just dina behov. Klicka ocks\u00e5 p\u00e5 l\u00e4nkarna f\u00f6r att se vad du kan g\u00f6ra mer f\u00f6r att skydda dig mot de olika infektionerna.<\/p>\n\n\n\n

Chikungunyafeber<\/a><\/strong> och denguefeber<\/a><\/strong>: Smittspridning av dessa mygg\u00f6verf\u00f6rda virussjukdomar f\u00f6rekommer eller har tidigare f\u00f6rekommit p\u00e5 hela kontinenten fr\u00e4mst under regnperioden, och utbrott kan f\u00f6rekomma (se under f\u00f6rekomst p\u00e5 sjukdomssidorna). Liksom f\u00f6r alla mygg\u00f6verf\u00f6rda sjukdomar \u00e4r det viktigt att undvika myggbett<\/a>  i omr\u00e5den med smittrisk (framf\u00f6r allt under regnperioden). Aedes<\/em>-myggorna<\/a> \u00e4r dagaktiva och sticker mest tidigt p\u00e5 morgonen och p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6re skymningen. Vaccination kan vara aktuellt f\u00f6r vissa resen\u00e4rer som planerar l\u00e4ngre resor.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 risk f\u00f6r sv\u00e5rare sjukdom efter vaccination inte kan uteslutas hos personer som tidigare inte<\/strong><\/span> haft dengue b\u00f6r vaccination av denna grupp endast ske vid l\u00e4ngre resor, d\u00e5 man bed\u00f6mer att nyttan \u00f6verstiger den potentiella risken. Se mer p\u00e5 sidan om denguefeber<\/a> och diskutera med din vaccinationsmottagning.<\/p>\n\n\n\n

ETEC<\/a>:<\/strong> Turistdiarr\u00e9<\/a> \u00e4r den vanligaste sjukdomen du kan r\u00e5ka ut f\u00f6r vid resa till den h\u00e4r regionen. Du kan f\u00e5 ett visst skydd mot diarr\u00e9 orsakad av vissa E.coli-bakterier<\/em> (ETEC)<\/a> med det orala koleravaccinet Dukoral\u00ae. Diarr\u00e9 kan emellertid orsakas av ett stort antal smitt\u00e4mnen s\u00e5 det \u00e4r viktigt att du f\u00f6ljer r\u00e5d om mat och dryck<\/a> samt vattenrening<\/a> f\u00f6r att ytterligare minska din risk att insjukna.<\/p>\n\n\n\n

Gula febern<\/strong><\/a> f\u00f6rekommer i hela eller delar av samtliga l\u00e4nder f\u00f6rutom Chile och Uruguay. Dessutom kan det finnas vaccinationskrav vid inresa om man tidigare befunnit sig i riskland. Vaccination mot gula febern rekommenderas till resen\u00e4rer \u00e4ldre \u00e4n 9 m\u00e5nader som kommer att vistas i riskomr\u00e5den. Om din resa bara tar dig till ”riskfria” omr\u00e5den b\u00f6r du inte vaccinera dig f\u00f6r ”s\u00e4kerhets skull” d\u00e5 vaccinet ocks\u00e5 kan ha biverkningar, s\u00e4rskilt f\u00f6r personer \u00e4ldre \u00e4n 60 \u00e5r. Vaccination mot gula febern ska inte ges till gravida<\/a> annat \u00e4n i yttersta n\u00f6dfall. \u00c4ndra hellre dina resplaner. Enbart myggskydd<\/a> kan i vissa l\u00e4gen ocks\u00e5 vara att f\u00f6redra. Diskutera med din vaccinationsmottagning.<\/p>\n\n\n\n

Hepatit B<\/strong><\/a>: Risken \u00e4r f\u00f6rh\u00f6jd i samtliga l\u00e4nder f\u00f6rutom Argentina, Chile, Uruguay och Paraguay och smittrisken \u00f6kar ju l\u00e4ngre tid du befinner dig i landet. Vaccination kan vara aktuell vid l\u00e4ngre resa, s\u00e4rskilt om du kan t\u00e4nkas bli exponerad f\u00f6r blodsmitta eller sexuell smitta. T\u00e4nk p\u00e5 risken att r\u00e5ka ut f\u00f6r olyckor och beh\u00f6va s\u00f6ka sjukv\u00e5rd med d\u00e5lig hygienisk standard.<\/p>\n\n\n\n

Meningokocksjukdom<\/a>: <\/strong>Vaccination mot meningokocker \u00e4r normalt inte aktuellt f\u00f6r resen\u00e4rer, men vaccination kan \u00f6verv\u00e4gas till ungdomar som under l\u00e4ngre tid (minst 1 m\u00e5nad) ska arbeta eller studera i landet i n\u00e4ra kontakt med andra ungdomar (kortare tid vid internationella festivaler, l\u00e4ger, etc).<\/p>\n\n\n\n

Rabies<\/a>:<\/strong> Uruguay \u00e4r fri fr\u00e5n rabies bland landlevande djur (men kan f\u00f6rekomma hos fladderm\u00f6ss). I Chile f\u00f6rekommer rabies endast bland vilda djur. I \u00f6vriga l\u00e4nder kan rabies finnas hos lokala hundar, men ocks\u00e5 f\u00f6rekomma hos andra tama och vilda djur. Om du blir biten eller f\u00e5r djursaliv p\u00e5 huden i dessa l\u00e4nder (s\u00e4rskilt om du har eksem eller sm\u00e5s\u00e5r) ska du omedelbart s\u00f6ka sjukv\u00e5rd d\u00e5 man kan vaccineras \u00e4ven efter att man blivit smittad. I vissa av l\u00e4nderna kan tillg\u00e5ngen till rabiesvaccin vara os\u00e4ker och vid resa dit kan det vara aktuellt att vaccinera dig inf\u00f6r resan. Din vaccinationscentral har uppdaterad information om dessa l\u00e4nder och omr\u00e5den. Vaccination kan ocks\u00e5 vara aktuell f\u00f6r sm\u00e5 barn inf\u00f6r l\u00e4ngre resa och till personer med riskyrken, t.ex. veterin\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n

Tuberkulos (BCG)<\/a>:<\/strong> Det finns en \u00f6kad risk f\u00f6r tuberkulos i befolkningen i Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Paraguay, Peru och Venezuela. Vid l\u00e4ngre tids vistelse i dessa l\u00e4nder kan vaccination vara aktuell f\u00f6r barn, s\u00e4rskilt om de ska vistas n\u00e4r lokalbefolkningen, samt till tidigare ovaccinerad sjukv\u00e5rdspersonal och bist\u00e5ndsarbetare som kan komma ha direktkontakt med tuberkulos-sjuka personer. \u00d6vriga vuxna har ingen s\u00e4ker nytta av vaccinet.<\/p>\n\n\n\n

Tyfoidfeber<\/strong><\/a>: Risken f\u00f6r tyfoidfeber \u00e4r l\u00e5g bland resen\u00e4rer, men vaccination kan vara aktuell vid l\u00e4ngre vistelse i regionen, framf\u00f6r allt om du kommer att vistas n\u00e4ra lokalbefolkning i fattigare omr\u00e5den och lever primitivt. F\u00f6r gravida kvinnor, personer med nedsatt immunf\u00f6rsvar och andra kroniska sjukdomar kan vaccination vara motiverad \u00e4ven vid kortare resor. Diskutera med din vaccinationsmottagning.<\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Andra infektioner att vara observant p\u00e5<\/h3>\n\n\n\n

Malaria<\/strong><\/a>: Argentina, Chile, Paraguay och Uruguay \u00e4r malariafria. I Ecuador och Surinam \u00e4r risken s\u00e5 l\u00e5g att enbart myggskydd<\/a> oftast \u00e4r tillr\u00e4ckligt. I \u00f6vriga l\u00e4nder kan myggskydd beh\u00f6va kompletteras med l\u00e4kemedelprofylax vid vistelse i riskomr\u00e5den. Ta kontakt med din vaccinationsmottagning i god tid f\u00f6r att diskutera just din resa, speciellt d\u00e5 du kan beh\u00f6va starta profylaxen innan avresan. Gravida<\/a> b\u00f6r (av m\u00e5nga anledningar) inte<\/strong><\/span> \u00e5ka till malariaomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Zikavirusinfektion<\/a>: <\/strong>Zikavirus f\u00f6rekommer eller har f\u00f6rekommit i hela regionen. Myggskydd<\/a> rekommenderas, s\u00e4rskilt om man vistas n\u00e4ra vattendrag och bevattnade f\u00e4lt. Aedes<\/em>-myggorna<\/a> \u00e4r dagaktiva<\/strong> och sticker mest tidigt p\u00e5 morgonen och p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6re skymningen. Kvinnor som \u00e4r, eller f\u00f6rs\u00f6ker bli, gravida b\u00f6r avst\u00e5 fr\u00e5n resa till omr\u00e5den med zikavirus<\/a>, p.g.a. risk f\u00f6r fosterskador vid en eventuell infektion. F\u00f6r gravida kvinnor som \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ljer att resa \u00e4r myggskydd extra viktigt. \u00d6vriga kvinnor i fertil \u00e5lder b\u00f6r undvika oskyddat sex p\u00e5 resm\u00e5let och tv\u00e5 m\u00e5nader efter\u00e5t. M\u00e4n b\u00f6r undvika oskyddat sex p\u00e5 resm\u00e5let och tre m\u00e5nader efter\u00e5t. Gravida kvinnor, oavsett resa, b\u00f6r undvika oskyddat sex under hela graviditeten med en man som varit i ett riskland senaste tre m\u00e5naderna.<\/p>\n\n\n\n

Oropouchefeber<\/strong><\/a> har har sedan 2023 rapporterats fr\u00e5n Bolivia (utbrott fr\u00e4mst i Amazonas), Brasilien (f\u00f6rekomst i stora delar av landet, utbrott fr\u00e4mst i Amazonas), Colombia (utbrott fr\u00e4mst i Amazonas), Ecuador (utbrott fr\u00e4mst i Amazonas), Guyana (f\u00f6rsta fallen rapporterade 2024) och Peru (utbrott fr\u00e4mst 2024) d\u00e4r sjukdomen fr\u00e4mst f\u00f6rekommer under regnperioderna. Tidigare \u00e4n 2023 har sjukdomen \u00e4ven rapporterats fr\u00e5n Argentina och Franska Guyana. D\u00e5 sjukdomen l\u00e4tt f\u00f6rv\u00e4xlas med andra mygg\u00f6verf\u00f6rda virusinfektioner kan den sannolikt finnas odiagnostiserad i fler l\u00e4nder i regionen. Gravida resen\u00e4rer b\u00f6r, p.g.a. risk f\u00f6r fosterskador, om m\u00f6jligt undvika att resa till utbrottsomr\u00e5den, s\u00e4rskilt under regnperioden.<\/p>\n\n\n\n

Andra mygg- och vektorburna infektioner: Nilfeber (West Nile fever)<\/strong><\/a> f\u00f6rekommer i hela regionen. Leishmaniasis<\/strong><\/a> kan f\u00f6rekomma i Bolivia, Brasilien, Colombia, Paraguay, Uruguay och Venezuela. Chagas sjukdom<\/strong><\/a> f\u00f6rekommer i stora delar av kontinenten. Se vidare p\u00e5 sjukdomssidorna. Flodblindhet (onchocerciasis)<\/strong><\/a> f\u00f6rekommer i vissa indianomr\u00e5den i Amazonas (Brasilien och Venezuela). Skydd mot myggor, knott och andra insekter<\/a> rekommenderas s\u00e5v\u00e4l dagtid som p\u00e5 natten.<\/p>\n\n\n\n

Sexuellt \u00f6verf\u00f6rbara sjukdomar (STI)<\/a><\/strong>: Prostitution \u00e4r utbredd i omr\u00e5det och olika k\u00f6nssjukdomar \u00e4r \u00e4ven i befolkningen mycket vanligare \u00e4n i Sverige. Alla tillf\u00e4lliga sexuella f\u00f6rbindelser utg\u00f6r en risk, och kondomanv\u00e4ndning och \u201ds\u00e4krare sex<\/a>\u201d \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt vid alla tillf\u00e4lliga sexuella kontakter.<\/p>\n\n\n\n

Hakmaskar<\/a><\/strong> f\u00f6rekommer i hela regionen. Du b\u00f6r undvika att g\u00e5 barfota p\u00e5 landsbygden d\u00e4r mark kan ha f\u00f6rorenats av m\u00e4nsklig avf\u00f6ring. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att inte smittas med leptospiros<\/strong><\/a> och melioidos<\/strong><\/a> b\u00f6r du undvika direktkontakt med jord och vatten i sj\u00f6ar och vatten drag (framf\u00f6r allt efter stora regn) samt t\u00e4cka s\u00e5r med vattent\u00e4ta f\u00f6rband. Om du har varit i s\u00e5dan kontakt b\u00f6r du skyndsamt s\u00f6ka sjukv\u00e5rd om du inom 30 dagar insjuknar med feber. Sn\u00e4ckfeber (schistosomiasis)<\/a> kan f\u00f6rekomma i omr\u00e5den i Brasilien, Surinam och Venezuela. Undvik \u00e4ven av denna anledning att vada och bada i s\u00f6tvatten.<\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Allm\u00e4nna h\u00e4lsor\u00e5d under resan<\/h3>\n\n\n\n
\n
\n

Diarr\u00e9behandling<\/a><\/p>\n\n\n\n

Flygrelaterade blodproppar<\/a><\/p>\n\n\n\n

Graviditet och resa<\/a><\/p>\n\n\n\n

H\u00f6ga h\u00f6jder<\/a><\/p>\n\n\n\n

Skydd mot myggor, f\u00e4stingar och andra sm\u00e5kryp<\/a><\/p>\n\n\n\n

Jet lag<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kyla och k\u00f6ldskador<\/a><\/p>\n\n\n\n

Mat och dryck<\/a><\/p>\n\n\n\n

Psykisk h\u00e4lsa<\/a><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Rent vatten och vattenrening<\/a><\/p>\n\n\n\n

Riskfyllda djurkontakter<\/a><\/p>\n\n\n\n

Simma och dyka<\/a><\/p>\n\n\n\n

Solskydd<\/a><\/p>\n\n\n\n

Sexuell h\u00e4lsa och s\u00e4krare sex<\/a><\/p>\n\n\n\n

Trafiks\u00e4kerhet<\/a><\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rme och v\u00e4rmeslag<\/a><\/p>\n\n\n\n

\u00d6versiktliga r\u00e5d A-\u00d6<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

R\u00e5d till resen\u00e4rer L\u00e4nder och som omfattas av dessa r\u00e5d Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Franska Guyana, Gal\u00e1pagos\u00f6arna, Guyana, Paraguay, Peru, Surinam, Uruguay, Venezuela. Nedan f\u00f6ljer r\u00e5d f\u00f6r resen\u00e4rer till denna region. Din vaccinationscentral kan ge dig uppdaterade detaljer kring sjukdomspanoramat i just det land du ska bes\u00f6ka. Vaccinationer Vacciner som rekommenderas till alla … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dH\u00e4lsor\u00e5d och vaccinationer f\u00f6r Sydamerika\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11267,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11957","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11957","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11957"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11957\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12104,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11957\/revisions\/12104"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11957"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}