{"id":11555,"date":"2024-11-14T17:05:29","date_gmt":"2024-11-14T16:05:29","guid":{"rendered":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/?page_id=11555"},"modified":"2025-10-22T14:50:39","modified_gmt":"2025-10-22T13:50:39","slug":"riskfyllda-djurkontakter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad-2\/riskfyllda-djurkontakter\/","title":{"rendered":"Riskfyllda djurkontakter"},"content":{"rendered":"\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"sidtopp\">Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/00-krokodil-1024x683.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-12380\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/00-krokodil-1024x683.png 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/00-krokodil-300x200.png 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/00-krokodil-768x512.png 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/00-krokodil-1200x800.png 1200w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/00-krokodil.png 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sammanfattning\">Kortfakta<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#allmant-forebyggande\">Allm\u00e4nt f\u00f6rebyggande<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#hundar-och-katter\">Hundar och katter<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#apor\">Apor<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#safari\">Safariresor<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#gnagare\">R\u00e5ttor och andra gnagare<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#fladdermoss\">Fladderm\u00f6ss<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#ormar\">Ormar<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#skorpioner\">Skorpioner<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#hajar\">Hajar<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#havsdjur\">Andra havslevande djur<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sarvard\">S\u00e5rv\u00e5rd och profylax mot rabies\/stelkramp<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-69e9f51974979c82eb78ba7cd948d151\" id=\"sammanfattning\" style=\"background-color:#2b7c08\">Kortfakta<\/h3>\n\n\n\n<p>Djurkontakt vid utlandsresa kan medf\u00f6ra stora h\u00e4lsorisker i form av infektioner eller s\u00e5rskador. Internationella resen\u00e4rer tr\u00e4ffar ofta p\u00e5 djur som antingen finns hemma, men som i en annan milj\u00f6 p\u00e5 resm\u00e5let kan bete sig annorlunda \u00e4n vad man \u00e4r van vid, t.ex. hundar, katter och r\u00e5ttor, eller mer exotiska djur som man inte \u00e4r van vid, s\u00e5som fladderm\u00f6ss, apor, ormar, skorpioner och andra vilda djur.<\/p>\n\n\n\n<p>Bett fr\u00e5n vissa d\u00e4ggdjur som p\u00e5tr\u00e4ffas under utlandsresor (fladderm\u00f6ss, katter, hundar, apor och gnagare) utg\u00f6r en risk f\u00f6r allvarlig infektion. Dessa djur kan vara b\u00e4rare av bakterier och virus som \u00e4r farliga f\u00f6r m\u00e4nniskor utan att sj\u00e4lva vara sjuka, och deras saliv kan vara s\u00e5 kraftigt f\u00f6rorenade med smitt\u00e4mnen att enbart salivkontakt \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r smitta, t.ex. av <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\">rabies<\/a>, om man har ett sm\u00e5s\u00e5r eller mindre rispa i huden.<\/p>\n\n\n\n<p>Man ska ocks\u00e5 vara medveten om att risken att bli biten av ett husdjur \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n att bli attackerad av ett vilt djur, och s\u00e5rinfektioner kan leda till allvarlig sjukdom eller d\u00f6dsfall.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-2ebacd92298e27a8f568e574f223c9a4\" id=\"allmant-forebyggande\" style=\"background-color:#2b7c08\">Allm\u00e4nt f\u00f6rebyggande<\/h3>\n\n\n\n<p>Resen\u00e4rer b\u00f6r undvika att klappa eller mata obekanta djur, tama s\u00e5v\u00e4l som vilda. Detta g\u00e4ller \u00e4ven djur i f\u00e5ngenskap (t.ex. viltrancher, djurparker), s\u00e4rskilt i omr\u00e5den d\u00e4r det f\u00f6rekommer rabies. Vid safari- och ekoresor kan man bli uppmuntrad att ha n\u00e4ra kontakt med djur, men m\u00e5ste d\u00e5 komma ih\u00e5g att vilda djur ofta har ett of\u00f6ruts\u00e4gbart beteende och kanske till och med f\u00f6rknippar m\u00e4nniskor med mat.<\/p>\n\n\n\n<p>Man b\u00f6r t\u00e4nka p\u00e5 m\u00f6jligheten av ov\u00e4ntade djurkontakter \u00e4ven n\u00e4r man r\u00f6r sig i st\u00e4der och byar, och inte g\u00e5 n\u00e4ra husv\u00e4ggarna n\u00e4r man kommer till ett gath\u00f6rn och vara medveten om att hundar, katter och apor ofta vilar sig under restaurangbord eller parkerade bilar. Om de blir st\u00f6rda eller skr\u00e4mda kan de bita till eller rivas. En s\u00e5dan f\u00f6rsiktighet \u00e4r s\u00e4rskilt viktig om man reser med barn.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Gathundar.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12383\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Gathundar.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Gathundar-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Gathundar-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Gathundar<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De flesta bett, stick och rivm\u00e4rken, inte minst fr\u00e5n giftiga djur, uppkommer i situationer d\u00e5 man r\u00e5kar, skr\u00e4mma, trampa p\u00e5, mata eller p\u00e5 annat s\u00e4tt hanterar dem p\u00e5 ett s\u00e4tt de inte gillar. Innan man ger sig ut i naturen kan det vara bra f\u00f6r resen\u00e4ren att s\u00f6ka mer kunskap om de djur de kan st\u00f6ta p\u00e5, deras egenskaper och livsmilj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt om man \u00e4r ute p\u00e5 natten i varmt v\u00e4der n\u00e4r ormar ofta \u00e4r ute eller om man r\u00f6r sig i milj\u00f6er med d\u00e5lig sikt (t.ex. grumligt vatten) eller d\u00e4r djur kan k\u00e4nna sig tr\u00e4ngda, som i grottor och andra tr\u00e5nga utrymmen.<\/p>\n\n\n\n<p>Om man ska vandra i omr\u00e5den med mycket ormar \u00e4r det bra att b\u00e4ra st\u00f6vlar eller h\u00f6ga k\u00e4ngor samt byxor och l\u00e5ng\u00e4rmat. Vid vattenaktiviteter som bad, snorkling och dykning \u00e4r det rekommenderat att ha badskor eller dykst\u00f6vlar. V\u00e5tdr\u00e4kt \u00e4r ocks\u00e5 skyddande.<\/p>\n\n\n\n<p>En del smitt\u00e4mnen kan man f\u00e5 i sig genom att andas in damm som besmittats med gnagares eller fladderm\u00f6ss urin eller avf\u00f6ring. Man b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r undvika att g\u00e5 in grottor, tunnlar, gamla ruiner eller liknande tr\u00e5nga utrymmen utan andningsskydd, ansiktsskydd och handskar om d\u00e4r finns m\u00e5nga djur. Efter ett s\u00e5dant bes\u00f6k b\u00f6r man byta kl\u00e4der och bada eller duscha s\u00e5 snart som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-6a8f32bbc7c0de5c31750b0c48fde0e3\" id=\"hundar-och-katter\" style=\"background-color:#2b7c08\"><strong>Hundar<\/strong> och katter<\/h2>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1023\" height=\"682\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rabies2.png.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12384\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rabies2.png.jpg 1023w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rabies2.png-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rabies2.png-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Fritt str\u00f6vande (herrel\u00f6sa) hundar \u00e4r vanliga p\u00e5 m\u00e5nga destinationer och beter sig inte alltid som s\u00e4llskapshundar, framf\u00f6r allt inte om de str\u00f6var i flock. Halvvilda katter kan ocks\u00e5 s\u00f6ka sig till m\u00e4nniskor f\u00f6r att f\u00e5 mat, men vill kanske inte alltid bli klappade. Det finns alltid en risk att bli biten eller riven vid n\u00e4rkontakt med fr\u00e4mmande hundar och katter, och barn \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta.<\/p>\n\n\n\n<p>Hundar och katter liksom de flesta andra d\u00e4ggdjur kan vara smittade med <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\">rabies<\/a>. Man beh\u00f6ver inte bli biten av ett rabiessmittad djur f\u00f6r att bli infekterad. Ibland r\u00e4cker det att man blivit slickad, s\u00e5 att virusinneh\u00e5llande saliv fr\u00e5n djuret kommer in i kroppen via sm\u00e5s\u00e5r eller hudsprickor.<\/p>\n\n\n\n<p>I m\u00e5nga l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder str\u00f6var hundar fritt bland m\u00e4nniskor. Resen\u00e4rer beh\u00f6ver vara extra vaksamma s\u00e5 att man inte r\u00e5kar trampa p\u00e5 sovande hundar, oavsiktligt g\u00e5 in i dem, komma f\u00f6r n\u00e4ra hundar som sl\u00e5ss eller vaktar sin mat eller f\u00f6r n\u00e4ra valpar n\u00e4r mamman \u00e4r n\u00e4ra, d\u00e5 allt detta kan provocera fram ett bitbeteende.<\/p>\n\n\n\n<p>Med vaksamhet och medvetenhet kan bett undvikas, och m\u00e5nga erfarna resen\u00e4rer skannar instinktivt av omgivningen efter l\u00f6sa hundar och kan d\u00e4rmed undvika bett trots \u00e5rtionden av utlandsvistelse d\u00e4r l\u00f6sa hundar f\u00f6rekommer. Den som blivit biten en g\u00e5ng blir d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4llan biten en andra g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n<p>I hundars och katters saliv finns bakterier som vid bett kan ge upphov till mycket allvarliga s\u00e5rinfektioner. <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Capnocytophaga_canimorsus\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"><em>Capnocytophaga canimorsus<\/em> <\/a>och <em><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Pasteurella_multocida\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Pasteurella multocida<\/a><\/em> \u00e4r tv\u00e5 s\u00e5dana bakterier som l\u00e4tt kan spridas i v\u00e4vnaderna runt s\u00e5rst\u00e4llena och \u00e4ven komma ut i blodet och ge upphov till en d\u00f6dlig septikemi. Fr\u00e5n rivs\u00e5r av kattklor kan man ocks\u00e5 f\u00e5 en sv\u00e5r mjukdelsinfektion (&#8221;<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kattkl\u00f6ssjuka\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">cat scratch disease<\/a>&#8221;) orsakat av bakterien <em>Bartonella henselae<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>Hundar har trubbiga t\u00e4nder men kraftiga k\u00e4kar och hundbett fr\u00e5n en aggressiv hund kan d\u00e4rf\u00f6r ge stora \u00f6ppna s\u00e5rskador, men \u00e4ven krosskador av underliggande v\u00e4vnad. Katters t\u00e4nder \u00e4r smalare och vassare och ger mer stickliknande s\u00e5r som kan sluta sig och st\u00e4nga inne bakterierna i s\u00e5ret och d\u00e4rmed g\u00f6ra infektionen v\u00e4rre. Samma g\u00e4ller f\u00f6r rivs\u00e5r fr\u00e5n katter.<\/p>\n\n\n\n<p>Hundar och katter kan ocks\u00e5 vara b\u00e4rare i tarmen av bakterier (<em><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/diarre-oversikt\/#campylobacter\">Campylobacter<\/a><\/em> och <em><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/diarre-oversikt\/#salmonella\">Salmonella<\/a><\/em>) och parasiter (<a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/diarre-oversikt\/#giardia\"><em>Giardia<\/em><\/a> och <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/diarre-oversikt\/#cryptosporidier\"><em>Cryptosporidium<\/em><\/a>) som kan ge upphov till <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/diarre-oversikt\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/diarre-oversikt\/\">turistdiarr\u00e9<\/a>. I kattens tarm kan ocks\u00e5 finnas parasiten <em><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/diarre-oversikt\/#toxoplasma\">Toxoplasma gondii<\/a><\/em> som kan ge upphov till fosterskador om gravida kvinnor smittas.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-e00dc5590befff782e3837e1871556a0\" id=\"apor\" style=\"background-color:#2b7c08\">Apor<\/h2>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/apor.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12386\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/apor.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/apor-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/apor-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Bett fr\u00e5n apor \u00e4r ett vanligt problem i omr\u00e5den med mycket apor och m\u00e5nga turister. Apor dras till m\u00e4nniskor f\u00f6r att f\u00e5 eller stj\u00e4la mat. De \u00e4r mycket intelligenta, har ett l\u00e5ngt minne och l\u00e4r sig av varandra.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga apflockar har l\u00e4rt sig att trakassera turister f\u00f6r att tigga eller stj\u00e4la mat. De kan d\u00e5 vara mycket p\u00e5flugna och \u00e4r \u00f6k\u00e4nda f\u00f6r att kl\u00e4ttra in i fordon och \u00f6ppna ryggs\u00e4ckar f\u00f6r att f\u00e5 mat. Man b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r h\u00e5lla matvaror \u00e5tskilda fr\u00e5n personliga tillh\u00f6righeter i fordonet.<\/p>\n\n\n\n<p>Gl\u00e4nsande smycken kan dra till sig uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n apor, och en del apor har t.o.m. l\u00e4rt sig tricket att stj\u00e4la mobiltelefoner och andra v\u00e4rdefulla f\u00f6rem\u00e5l och endast sl\u00e4ppa dem om offret kastar mat till dem. Man ska d\u00e4rf\u00f6r aldrig mata apor och alltid ha mycket god koll p\u00e5 sina saker. Djur i vissa omr\u00e5den har l\u00e4rt sig att p\u00e5sar med mat, ofta placerade i ryggs\u00e4ckar, \u00e4r en matk\u00e4lla.<\/p>\n\n\n\n<p>Apor i n\u00e4rkontakt med m\u00e4nniskor kan attackera och bita om de k\u00e4nner sig tr\u00e4ngda. Apbett \u00e4r vanliga i Indien, Thailand, Indonesien och Bali, och de flesta skador uppst\u00e5r n\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00f6rs\u00f6ker r\u00f6ra eller mata dessa djur. Man b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r h\u00e5lla 5-10 meters avst\u00e5nd till dem och aldrig st\u00e4lla sig mellan djuren och flyktv\u00e4gar eller mellan vuxna och deras ungar. Man b\u00f6r ocks\u00e5 undvika \u00f6gonkontakt eller att visa t\u00e4nderna d\u00e5 detta kan uppfattas som aggressivitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Apor attackerar s\u00e4llan m\u00e4nniskor utan att f\u00f6rst ha varnat med sitt kroppsspr\u00e5k, men dessa signaler kan l\u00e4tt feltolkas om man \u00e4r ovan vid djuren. Vanliga hotsignaler inkluderar blottade t\u00e4nder (inklusive vissa g\u00e4spningar), direkta blickar med s\u00e4nkt huvud och korta utfall eller att sl\u00e5 p\u00e5 marken med h\u00e4nderna. Om ett djur g\u00f6r n\u00e5gon av dessa saker, b\u00f6r man tyst backa d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-6c5df500ba5f40f66ec711e35efb2d16\" id=\"safari\" style=\"background-color:#2b7c08\">Safariresor<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/safari.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12387\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/safari.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/safari-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/safari-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Safariresor inneb\u00e4r unika m\u00f6jligheter att st\u00f6ta p\u00e5 vilda djur. M\u00e5nga av dessa djur kan vara farliga, och de fem som man verkligen m\u00e5ste se upp med \u00e4r elefanter, lejon, bufflar, och flodh\u00e4star och krokodiler. F\u00f6r att f\u00e5 ut maximalt av upplevelsen och minska riskerna f\u00f6r otrevliga kontakter med vilda djur kan det vara v\u00e4rt att t\u00e4nka p\u00e5:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Lyssna p\u00e5 r\u00e5d och instruktioner fr\u00e5n guider och l\u00e4gerpersonal och noggrant f\u00f6lja all s\u00e4kerhetsf\u00f6reskrifter.<\/li>\n\n\n\n<li>Djuren kan attackera om de k\u00e4nner sig hotade. Man b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r alltid h\u00e5lla avst\u00e5nd och blockera aldrig ett djurs flyktv\u00e4g &#8211; oavsett vilket djur det \u00e4r.<\/li>\n\n\n\n<li>Vara s\u00e5 tyst som m\u00f6jligt d\u00e5 f\u00f6r mycket ljud l\u00e4tt skr\u00e4mmer djuren. De \u00e4r vana vid motorljuden men m\u00e4nskligt r\u00f6ster kan st\u00f6ra dem. Ha telefoner p\u00e5 ljudl\u00f6st och om du beh\u00f6ver prata, g\u00f6r det viskande. Ljusa barnr\u00f6ster kan p\u00e5minna om n\u00f6drop fr\u00e5n bytesdjur och locka till sig rovdjur som lejon och geparder.<\/li>\n\n\n\n<li>F\u00f6rs\u00f6ka att h\u00e5lla sig i motvind fr\u00e5n djuret. Om djuret k\u00e4nner ens doft kommer det att veta att man \u00e4r d\u00e4r, och man vet inte om det kommer att reagera med r\u00e4dsla eller aggressivitet.<\/li>\n\n\n\n<li>Om man st\u00f6ter p\u00e5 ett djur som inte verkar gilla ens n\u00e4rvaro, b\u00f6r man g\u00e5 tillbaka l\u00e5ngsamt och tyst.<\/li>\n\n\n\n<li>De flesta safaril\u00e4ger \u00e4r oinh\u00e4gnade och farliga djur kan str\u00f6va genom omr\u00e5det nattetid. \u00c4ven elefanter och bufflar kan d\u00e5 vara om\u00f6jliga att se  bara n\u00e5gra meter bort.<\/li>\n\n\n\n<li>Undvika att g\u00e5 l\u00e4ngs flodstr\u00e4nder. Krokodiler och flodh\u00e4star d\u00f6dar m\u00e5nga m\u00e4nniskor varje \u00e5r.<\/li>\n\n\n\n<li>Aldrig f\u00f6rs\u00f6ka att f\u00e5nga ett djurs uppm\u00e4rksamhet, t.ex. genom att imitera djurl\u00e4ten, klappa i h\u00e4nderna, sl\u00e5 p\u00e5 fordonet eller kasta f\u00f6rem\u00e5l. Detta kan utl\u00f6sa en attack.<\/li>\n\n\n\n<li>Ett fordon som k\u00f6r f\u00f6r n\u00e4ra rovdjur kan hindra dem i jakten eller f\u00e5 dem att \u00f6verge ett nedlagt byte, vilket kan utl\u00f6sa en attack mot fordonet.<\/li>\n\n\n\n<li>Inte ta med mat eller dryck f\u00f6rutom vatten. Djur har ett otroligt luktsinne och kan lockas av n\u00e5got s\u00e5 litet som en chokladkaka. Om man beh\u00f6ver \u00e4ta medan man \u00e4r p\u00e5 safari (m\u00f6jligen av medicinska sk\u00e4l), b\u00f6r man f\u00f6rs\u00f6ka undvika prassliga f\u00f6rpackningar och informera sin guide innan man ger sig av.<\/li>\n\n\n\n<li>Aldrig mata vilda djur, de kan d\u00e5 v\u00e4nja sig vid m\u00e4nniskor och f\u00f6rlora sin normal skygghet.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-0bcd8b35b932537424e4ef82c6954a5d\" id=\"gnagare\" style=\"background-color:#2b7c08\">R\u00e5ttor och andra gnagare<\/h2>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rattor.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12389\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rattor.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rattor-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/rattor-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>R\u00e5ttor \u00e4r utrustade med stora vassa t\u00e4nder, som kan orsaka sm\u00e4rtsamma bett. Friska r\u00e5ttor undviker vanligtvis m\u00e4nniskor och f\u00f6redrar att vara aktiva i stilla milj\u00f6er. N\u00e4r de hamnar i en situation med begr\u00e4nsade flyktm\u00f6jligheter kan de emellertid g\u00f6ra utfall och bita f\u00f6r att f\u00f6rsvara sig.<\/p>\n\n\n\n<p>Saliven fr\u00e5n r\u00e5ttor, liksom deras urin och avf\u00f6ring, kan inneh\u00e5lla f\u00f6r m\u00e4nniskan farliga virus och bakterier. R\u00e5ttor och andra gnagare kan d\u00e4rf\u00f6r orsaka en rad sv\u00e5ra infektioner antingen direkt genom bett och kl\u00f6sning eller indirekt genom inandning av smitt\u00e4mnena fr\u00e5n djurens urin eller avf\u00f6ring eller genom bett av loppor, kvalster och f\u00e4stingar fr\u00e5n dem.<\/p>\n\n\n\n<p>S\u00e5dana r\u00e5ttorsakade infektioner inkluderar <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\">rabies<\/a>, sekund\u00e4ra s\u00e5rinfektioner, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/tularemi\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/tularemi\">tularemi<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/hantavirus\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/bunyavirus\/#hantavirus\">hantavirus-hemorragisk feber med renalt syndrom (sorkfeber)<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/ebola\">ebolafeber<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/leptospiros\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/leptospiros\/\">leptospiros<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/lassafeber\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/lassafeber\/\">lassafeber<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/mpox\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/mpox\/\">mpox<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/pest\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">och pest<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-250e992d4307df03b330a1ca8a3352b1\" id=\"fladdermoss\" style=\"background-color:#2b7c08\">Fladderm\u00f6ss<\/h2>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"529\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/bats.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12390\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/bats.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/bats-300x155.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/bats-768x397.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>I alla l\u00e4nder d\u00e4r <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\">rabies<\/a> f\u00f6rekommer kan sjukdomen \u00f6verf\u00f6ras genom fladdermusbett. Fladderm\u00f6ss har mycket sm\u00e5 och vassa t\u00e4nder, och bettet kan vara s\u00e5 litet att du kanske inte alltid vet om att du har blivit biten.<\/p>\n\n\n\n<p>Rabies postexpositions-profylax b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 \u00f6verv\u00e4gas n\u00e4r direktkontakt mellan en person och en fladdermus kan ha intr\u00e4ffat och ett bett eller en rispa inte med s\u00e4kerhet kan uteslutas. Till exempel, om man vaknar med en fladdermus i sitt rum. <\/p>\n\n\n\n<p>Fladderm\u00f6ss kan ocks\u00e5 smitta genom att man andas in virus fr\u00e5n djurens spillning. Det finns mer \u00e4n 200 fladderm\u00f6ss-associerade virus, d\u00e4ribland <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/ebola\"> Ebolafeber<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/lassafeber\/\">Lassafeber<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/marburg\">Marburgfeber<\/a>, coronavirus (<a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/mers\/\">MERS<\/a>). Platser med mycket fladderm\u00f6ss, t.ex grottor, gruvor och ruiner, b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r undvikas.<\/p>\n\n\n\n<p>Man kan skydda sig mot fladderm\u00f6ssbett p\u00e5 natten genom att ha n\u00e4t f\u00f6r f\u00f6nstren eller sova under myggn\u00e4t.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-a92538473460154435fd6ff6c175f61c\" id=\"ormar\" style=\"background-color:#2b7c08\">Ormar<\/h2>\n\n\n\n<p>Av de mer \u00e4n 3 000 arterna av ormar \u00e4r 600 arter giftiga, och 200 arter kan d\u00f6da eller avsev\u00e4rt skada en m\u00e4nniska. En studie visade dock att 25%\u201340% av giftiga ormbett endast resulterar i en f\u00f6rsumbar eller lindrig f\u00f6rgiftning. F\u00f6rutom via sitt gift kan ormar ocks\u00e5 orsaka fysiska skador p\u00e5 m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n<p>Ormbett f\u00f6rekommer vanligtvis i omr\u00e5den d\u00e4r m\u00e4nniskor samexisterar med t\u00e4ta ormpopulationer, t.ex. Sydostasien, Afrika s\u00f6der om Sahara, Australien, tropiska omr\u00e5den i Amerika. <\/p>\n\n\n\n<p>Den st\u00f6rsta gruppen giftiga ormar \u00e4r av sl\u00e4ktet <strong><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Huggormar\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">huggormar<\/a><\/strong> (engelska <strong>vipers<\/strong>), med cirka 200 giftiga arter  utbredda \u00f6ver hela v\u00e4rlden utom Australien, Antarktis och vissa \u00f6ar). Viktiga giftormar i detta sl\u00e4kte f\u00f6rutom den svenska huggormen, inkluderar <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Skallerormar\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">skallerormar<\/a> (i Amerika), <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Puffadder\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">pufformar<\/a> (puff adder) (i Afrika och Arabiska halv\u00f6n), <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Echis\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">carpet vipers<\/a> (i torra regioner i Afrika, Mellan\u00f6stern, Indien, Sri Lanka och Pakistan) och <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Russells_huggorm\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Russels huggorm<\/a> (i). Huggormarna har ofta l\u00e5nga ih\u00e5liga huggt\u00e4nder och de kan sj\u00e4lva reglera hur mycket gift som ska injiceras. Huggormarnas gift bryter ner proteinerna hos det bitna djuret eller m\u00e4nniskan, vilket kan ge upphov till stark sm\u00e4rta, lokal svullnad, v\u00e4vnadsd\u00f6d och bl\u00f6dningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Den andra stora gruppen giftormar, ocks\u00e5 med cirka 200 giftiga arter, \u00e4r <strong><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Giftsnokar\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">giftsnokar<\/a><\/strong> (elapider). Bland dessa kan man hitta de allra giftigaste ormarna, som d\u00f6dar med ett nervgift. I denna grupp \u00e5terfinns, <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kobra\">kobraarterna<\/a> (Afrika och Asien),&nbsp;<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Mambor\">mamborna<\/a> (i Afrika),&nbsp;<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Korallormar\">korallormarna<\/a> (i Nord-, Central- och Sydamerika),&nbsp;<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Taipan\">taipanerna<\/a> (i Nya Guinea, Melville\u00f6arna och norra Australien) och de havslevande korallrevsormarna (i Australien, Stilla Havs\u00f6arna och Asien l\u00e4ngs Indiska Oceanen).<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\" style=\"font-style:normal;font-weight:600\">Hur man undviker ormbett<\/h5>\n\n\n\n<p>De flesta ormbett sker n\u00e4r m\u00e4nniskor f\u00f6rs\u00f6ker d\u00f6da eller f\u00e5nga dem. Om man st\u00f6ter p\u00e5 en orm, b\u00f6r man f\u00f6rs\u00f6ka undvika att f\u00e5 panik och i st\u00e4llet lugnt backa bort till ett s\u00e4kert avst\u00e5nd och l\u00e5ta den r\u00f6ra sig bort. Ormar vill ofta fly n\u00e4r de blir st\u00f6rda.<\/p>\n\n\n\n<p>Andra saker man kan g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00f6rhindra ormbett inkluderar:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Om man ska vistas ute i naturen, l\u00e4ra k\u00e4nna omr\u00e5det man befinner sig i genom att fr\u00e5ga lokalbefolkningen.<\/li>\n\n\n\n<li>Vara f\u00f6rsiktig var man g\u00e5r eller var man tar tag i n\u00e4r man \u00e4r i naturen d\u00e4r ormar f\u00f6rekommer, speciellt p\u00e5 natten d\u00e5 de flesta ormar \u00e4r mer aktiva.<\/li>\n\n\n\n<li>Anv\u00e4nda en ficklampa om man g\u00e5r ute p\u00e5 natten.<\/li>\n\n\n\n<li>G\u00f6ra ljud och trampa h\u00e5rt med f\u00f6tterna, f\u00f6r att l\u00e5ta eventuella ormar veta att man \u00e4r d\u00e4r.<\/li>\n\n\n\n<li>B\u00e4ra tjocka kl\u00e4der som jeans och st\u00f6vlar f\u00f6r extra skydd mot bett.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/gron-mamba.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12391\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/gron-mamba.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/gron-mamba-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/gron-mamba-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Gr\u00f6n mamba.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\" style=\"font-style:normal;font-weight:600\">Symtom p\u00e5 ormbett<\/h5>\n\n\n\n<p>Om man \u00e4nd\u00e5 blir biten s\u00e5 varierar graden av giftighet stort mellan de olika ormarterna, men samtliga giftormar kan orsaka d\u00f6dsfall om den bitne inte kommer under l\u00e4karv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Lokala tecken och symtom efter ett giftigt bett inkluderar bettm\u00e4rken p\u00e5 huden (dessa kan vara uppenbara sticks\u00e5r eller n\u00e4stan osynliga sm\u00e5 repor, tilltagande sm\u00e4rta i omr\u00e5det kring bettet (kan ta tid att utvecklas) samt svullnad, bl\u00e5m\u00e4rken eller bl\u00f6dning fr\u00e5n bettet. Bl\u00f6dningarna kan vara ymniga om blodets koagulationsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5verkats.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r giftet b\u00f6rjar spridas i kroppen kan man utveckla fler symtom inklusive:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>andningssv\u00e5righeter<\/li>\n\n\n\n<li>huvudv\u00e4rk, f\u00f6rvirring eller yrsel<\/li>\n\n\n\n<li>suddig syn<\/li>\n\n\n\n<li>\u00f6kad t\u00f6rst<\/li>\n\n\n\n<li>illam\u00e5ende, kr\u00e4kningar och buksm\u00e4rtor<\/li>\n\n\n\n<li>\u00f6kad puls och oregelbunden hj\u00e4rtrytm<\/li>\n\n\n\n<li>kramper, muskelsvaghet eller f\u00f6rlamningssymtom<\/li>\n\n\n\n<li>medvetsl\u00f6shet och chock.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Handl\u00e4ggning av ormbett<\/h5>\n\n\n\n<p>Efter ett ormbett \u00e4r det viktigt att f\u00e5 bort ormen. Man ska aldrig f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6sa bort den med h\u00e4nderna utan anv\u00e4nda en l\u00e5ng pinne, och om m\u00f6jligt fotografera ormen och omgivningen f\u00f6r att senare kunna identifiera den och ge r\u00e4tt behandling.<\/p>\n\n\n\n<p>I det akuta skedet:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>L\u00e5t den bitna personen ligga ner och r\u00f6ra sig s\u00e5 lite som m\u00f6jligt.<\/li>\n\n\n\n<li>F\u00f6rs\u00f6k om m\u00f6jligt f\u00e5 kunnig hj\u00e4lp till platsen s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt och sedan transport till sjukv\u00e5rd. N\u00f6dnumret 112 fungerar \u00f6ver hela v\u00e4rlden d\u00e4r larmtj\u00e4nster \u00e4r tillg\u00e4ngliga..<\/li>\n\n\n\n<li>Om bettet \u00e4r p\u00e5 ett ben eller arm, s\u00e5 l\u00e4gg ett h\u00e5rt \u00e5tdraget tryckf\u00f6rband \u00f6ver sj\u00e4lva bettet. Spj\u00e4la sedan den lemmen med vad som finns tillg\u00e4ngligt s\u00e5 att den \u00e4r s\u00e5 or\u00f6rligt som m\u00f6jlig.<\/li>\n\n\n\n<li>Skriv ner hur dags bettet skedde och n\u00e4r bandaget lades. Om m\u00f6jligt markera bettst\u00e4llet p\u00e5 f\u00f6rbandet.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Det finns m\u00e5nga myter kring det akuta omh\u00e4ndertagandet som \u00e4r direkt felaktiga. Man ska <span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>inte<\/strong><\/span> sk\u00f6lja s\u00e5ret eller kl\u00e4derna &#8211; sm\u00e5 giftm\u00e4ngder h\u00e4rifr\u00e5n kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att identifiera ormen. Man ska inte heller sk\u00e4ra upp s\u00e5ret eller f\u00f6rs\u00f6ka suga ut giftet. Man ska inte heller sn\u00f6rpa av blodfl\u00f6det ovanf\u00f6r bettst\u00e4llet i ett f\u00f6rs\u00f6k att hindra giftet att sprida sig i kroppen.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-7776702d15ed8524f9c826c05adda2eb\" id=\"skorpioner\" style=\"background-color:#2b7c08\">Skorpioner<\/h2>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/skorpion.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12392\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/skorpion.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/skorpion-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/skorpion-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Svart j\u00e4tteskorpion<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Det finns fler \u00e4n 2 000 <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Skorpioner\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">skorpionarter<\/a>, varav cirka 100 producerar ett gift som \u00e4r allvarligt nog att vara d\u00f6dligt f\u00f6r m\u00e4nniska. Skorpionstick \u00e4r sm\u00e4rtsamma men s\u00e4llan livshotande. Sm\u00e5 barn och \u00e4ldre vuxna l\u00f6per st\u00f6rst risk f\u00f6r allvarliga komplikationer.<\/p>\n\n\n\n<p>Skorpioner \u00e4r leddjur &#8211; en sl\u00e4kting till insekter, spindlar och kr\u00e4ftdjur. De har \u00e5tta ben och ett par hummerliknande gripklor och en svans som kr\u00f6ker sig upp\u00e5t. De \u00e4r generellt mer aktiva p\u00e5 natten. Vanligtvis sticker de om de inte provoceras eller attackeras. De flesta stick uppst\u00e5r n\u00e4r man av misstag trampar p\u00e5 dem eller borstar av dem fr\u00e5n kroppen.<\/p>\n\n\n\n<p>Skorpioner lever p\u00e5 insekter och trivs d\u00e4rf\u00f6r b\u00e4st i insektsrika milj\u00f6er. De g\u00f6mmer sig g\u00e4rna i skrevor i marken, i mull, bakom bark och i l\u00f6vh\u00f6gar. Inomhus s\u00f6ker de sig till m\u00f6rka skyddande utrymmen, under badkar, i tomma kartonger, eller i skor och st\u00f6vlar. En god vana i tropikerna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att alltid skaka sina skor innan man tar p\u00e5 dem.<\/p>\n\n\n\n<p>Lokalsymtom fr\u00e5n ett skorpionstick p\u00e5minner om ett getingstick med sm\u00e4rta, som kan vara intensiv, domningar och stickningar, svullnad och v\u00e4rme\u00f6kning.<\/p>\n\n\n\n<p>Symtom fr\u00e5n gift som p\u00e5verkar hela kroppen &#8211; vanligtvis hos barn som blir stucken &#8211; inkluderar:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>andningsproblem<\/li>\n\n\n\n<li>muskelryckningar och okontrollerade r\u00f6relser i huvud, nacke och \u00f6gon<\/li>\n\n\n\n<li>\u00f6kad salivuts\u00f6ndring<\/li>\n\n\n\n<li>svettningar<\/li>\n\n\n\n<li>sluddrigt tal.<\/li>\n\n\n\n<li>illam\u00e5ende och kr\u00e4kningar.<\/li>\n\n\n\n<li>h\u00f6gt blodtryck<\/li>\n\n\n\n<li>snabb hj\u00e4rtfrekvens<\/li>\n\n\n\n<li>rastl\u00f6shet, oro och \u00e5ngestk\u00e4nsla, barn kan gr\u00e5ta otr\u00f6stligt.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Precis som med andra stickande insekter, som bin och getingar, finns det en risk f\u00f6r en sv\u00e5r allergisk reaktion (anafylaxi), med n\u00e4sselutslag, andningsv\u00e5righeter, blodtrycksfall och chock. Obehandlad \u00e4r detta ett tillst\u00e5nd som kan vara d\u00f6dlig.<\/p>\n\n\n\n<p>Om man sj\u00e4lv eller n\u00e5gon i n\u00e4rheten blivit stungen av en skorpion b\u00f6r l\u00e4kare omedelbart kontaktas f\u00f6r en diskussion om fortsatt handl\u00e4ggning.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-0bf4eaf2c553d0c7b17d446ed35eff2e\" id=\"hajar\" style=\"background-color:#2b7c08\">Hajar<\/h2>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/vithaj.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12393\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/vithaj.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/vithaj-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/vithaj-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p>Attacker av hajar p\u00e5 badare och simmare \u00e4r extremt ovanliga, men fruktade p.g.a risken f\u00f6r sv\u00e5ra skador. Mellan 1953 och 2023 registrerades globalt cirka 2 900 oprovocerade hajattacker. Av dessa hade 633 haft d\u00f6dlig utg\u00e5ng &#8211; flest fr\u00e5n Australien (261), Afrika (95), Oceanien (50), Asien (48) och USA (37). I Australien och Sydafrika har risken vid popul\u00e4ra badstr\u00e4nder ytterligare minimerats med hj\u00e4lp av skyddande n\u00e4t och barri\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n<p>Tre arter av hajar svarar f\u00f6r den absoluta majoriteten av attacker med d\u00f6dlig utg\u00e5ng; <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Vithaj\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">vithaj<\/a>, <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Tigerhaj\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">tigerhaj<\/a> och <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Tjurhaj\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">tjurhaj<\/a>. St\u00f6rst \u00e4r risken f\u00f6r d\u00f6dliga hajbett i v\u00e4stra Australien, d\u00e4r man estimerat att 1\/16 000 dykare r\u00e5kar ut f\u00f6r detta. Andra hotspots f\u00f6r hajattacker inkluderar R\u00e9union Island, Boa Viagem utanf\u00f6r Recife i Brasilien, Makena Beach p\u00e5 Maui i Hawaii, Second Beach i Port St. Johns, Sydafrika och New Smyrna Beach, Florida.<\/p>\n\n\n\n<p>Hajar anfaller oftast n\u00e4r de k\u00e4nner sig hotade eller tr\u00e4ngda, t.ex. n\u00e4r de fastnat i fiskeredskap. De kan ocks\u00e5 anfalla helt oprovocerat. Surfare och simmare i grumligt vatten kan r\u00e5ka ut f\u00f6r ett enstaka bett, sannolikt d\u00e5 hajen misstagit surfaren eller surfbr\u00e4dan f\u00f6r ett annat naturligt byte. Vithajen \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att ibland ta ett &#8221;provbett&#8221;, varefter de antingen l\u00e4mnar eller biter igen. Betydligt mer s\u00e4llsynt \u00e4r att m\u00e4nniskan redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r ett avsiktligt byte, varvid hajen smyger upp och anfaller bakifr\u00e5n. En haj g\u00f6r normalt en snabb attack och dra sig sedan tillbaka f\u00f6r att v\u00e4nta p\u00e5 att offret ska d\u00f6 eller f\u00f6rsvagas fr\u00e5n blodf\u00f6rlust innan den \u00e5terv\u00e4nder f\u00f6r att \u00e4ta. Detta kan ge anfallna m\u00e4nniskor tid att ta sig upp ur vattnet och \u00f6verleva.<\/p>\n\n\n\n<p>Allm\u00e4nna r\u00e5d f\u00f6r att minska risken f\u00f6r hajbett inkluderar att:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>notera och f\u00f6lja lokalbefolkningens exempel och beteende<\/li>\n\n\n\n<li>inte ge sig utanf\u00f6r hajn\u00e4t och barri\u00e4rer d\u00e4r de finns<\/li>\n\n\n\n<li>vistas i grupp, d\u00e5 ensamma individer l\u00f6per st\u00f6rre risk att bli bitna<\/li>\n\n\n\n<li>bara vista i vattnet dagtid<\/li>\n\n\n\n<li>undvika omr\u00e5den med mycket fisk eller fiskare som g\u00e4rna drar hajar till sig<\/li>\n\n\n\n<li>inte b\u00e4ra smycken som kan fiskfj\u00e4llslika reflexer<\/li>\n\n\n\n<li>undvika att plaska i vattnet d\u00e5 hajar kan tro att ljudet kommer fr\u00e5n ett normalt bytesdjur<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-f53189e4e1a342795d7081a54f9440b5\" id=\"havsdjur\" style=\"background-color:#2b7c08\">Andra havslevande djur<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6rekomsten av s\u00e5r- och giftskador fr\u00e5n havsfiskar och ryggradsl\u00f6sa djur \u00f6kar i takt med att surfing, dykning och snorkling \u00f6kar i popularitet. De flesta arter som \u00e4r ansvariga f\u00f6r m\u00e4nskliga skador, inklusive maneter, lejonfiskar, stingrockor och sj\u00f6borrar, lever i tropiska kustvatten. L\u00e4s g\u00e4rna p\u00e5 vad som finns d\u00e4r just du vill njuta av livet under vattnet. I ok\u00e4nda vatten, s\u00e4rskilt om d\u00e4r finns koraller, s\u00e5 g\u00e5 aldrig p\u00e5 botten utan skyddande skor.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Eldkorall<\/h3>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/eldkorall.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12394\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/eldkorall.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/eldkorall-300x200.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/eldkorall-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Eldkorallen som finns utbredd i tropiska vatten \u00e4r inte en egentlig korall utan en ansamling av sm\u00e5djur som antar en h\u00e5rd koralliknande struktur. Vid ber\u00f6ring uts\u00f6ndras ett gift som kan ge en mycket l\u00e5ngvarig intensiv br\u00e4nnande k\u00e4nsla och hudutslag. <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"412\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-1.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-1030\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-1.png 800w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-1-300x155.png 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-1-768x396.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 800px) 85vw, 800px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Utbredning av eldkorall<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Bl\u00e5smanet (Portugisisk \u00f6rlogsman)<\/h3>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"612\" height=\"612\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/blasmanet.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12395\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/blasmanet.jpg 612w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/blasmanet-300x300.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/blasmanet-150x150.jpg 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 612px) 85vw, 612px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Bl\u00e5smaneten, som f\u00f6rekommer i Atlanten och Indiska Oceanen, \u00e4r inte en manet utan en ansamling av kolonier av en stor m\u00e4ngd polyper. Dessa formas till en bl\u00e5sa som kan fungera som segel och tentakler som kan bli upp till 50 meter l\u00e5nga. Polyperna i dessa kan avge ett nervgift som kan ge upphov till lokal sm\u00e4rta och svullnad. Vid sv\u00e5r f\u00f6rgiftning kan man f\u00e5 hj\u00e4rtp\u00e5verkan och allm\u00e4n sjukdomsk\u00e4nsla.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Br\u00e4nnmaneter<\/h3>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"612\" height=\"494\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/brannmanet-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12397\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/brannmanet-1.jpg 612w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/brannmanet-1-300x242.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 612px) 85vw, 612px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Gul br\u00e4nnmanet<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Br\u00e4nnmaneter finns s\u00e5v\u00e4l i norra Atlanten som i vattnen kring Australien och Nya Zealand. Kontakt med tentaklerna ger upphov till en br\u00e4nnande k\u00e4nsla och n\u00e4sselutslag men mer allvarliga symtom \u00e4r s\u00e4llsynta och oftast orsakade av en allergisk reaktion.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kubmanet<\/h3>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"612\" height=\"451\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/kubmanet-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12399\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/kubmanet-1.jpg 612w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/kubmanet-1-300x221.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 612px) 85vw, 612px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Kubmanter har ett av de mest potenta gifterna som \u00e4r k\u00e4nda. Vissa arter kan d\u00f6da en vuxen m\u00e4nniska p\u00e5 s\u00e5 lite som tre minuter. Kubmaneter finns i n\u00e4stan alla tropiska och subtropiska hav, men livshotande arter \u00e4r begr\u00e4nsade till Indiska Oceanen och Stillahavsomr\u00e5det. <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Sj\u00f6borrar<\/h3>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"612\" height=\"456\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/sjoborrar-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12401\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/sjoborrar-1.jpg 612w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/sjoborrar-1-300x224.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 612px) 85vw, 612px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Det finns n\u00e4rmare 1 000 arter av sj\u00f6borrar av varierande utseende i alla jordens hav. De har en h\u00e5rd ytstruktur som \u00e4r t\u00e4ckt med ett stort antal vassa taggar som l\u00e4tt kan penetrera huden och brytas av och orsaka sm\u00e4rtsamma s\u00e5r. En del arter kan uts\u00f6ndra ett gift som orsakar ytterligare sm\u00e4rta. Om man trampat p\u00e5 en sj\u00f6borre \u00e4r det viktigt att f\u00e5 bort alla taggarna.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Lejonfisk<\/h3>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"612\" height=\"461\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/lejonfisk.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12402\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/lejonfisk.jpg 612w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/lejonfisk-300x226.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 612px) 85vw, 612px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Lejonfiskar finns normalt i tropiska rev i Indiska Oceanen och Stilla Havet. P\u00e5 senare \u00e5r har den ocks\u00e5 blivit invasiv i v\u00e4stra Atlanten. Den attackerar inte m\u00e4nniskor, men vid n\u00e4rkontakt kan man f\u00e5 sv\u00e5ra sm\u00e4rtsamma s\u00e5r av de vassa och giftiga ryggfenorna.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Stingrocka<\/h3>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"612\" height=\"612\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/stingrocka.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12403\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/stingrocka.jpg 612w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/stingrocka-300x300.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/stingrocka-150x150.jpg 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 612px) 85vw, 612px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Arter av stingrockor finns i n\u00e4stan alla hav och \u00e4ven i tropiska och subtropiska och flodmilj\u00f6er. De \u00e4r skygga och fridfulla fiskar och utg\u00f6r inte ett hot mot dykare s\u00e5vida de inte blir oavsiktligt trampade p\u00e5 eller k\u00e4nner sig hotade. Stingrockans f\u00f6rsvarsmekanism best\u00e5r av en tandad hulling i slutet av svansen med giftk\u00f6rtlar. Hullingen kan l\u00e4tt slita s\u00f6nder v\u00e5tdr\u00e4kter och penetrera huden och orsaka djupa, sm\u00e4rtsamma rivs\u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-065d8581a71d956ca0f087d6496748b6\" id=\"sarvard\" style=\"background-color:#2b7c08\">S\u00e5rv\u00e5rd och profylax mot rabies\/stelkramp<\/h2>\n\n\n\n<p>Provocerade bett och rivs\u00e5r kan intr\u00e4ffa som en naturlig reaktion d\u00e5 en person f\u00f6rs\u00f6ker mata eller hantera ett djur som annars ser friskt ut. Om djuret d\u00e4remot helt oprovocerat biter eller kl\u00f6ser \u00f6kar risken f\u00f6r att djuret kan vara sjukt och m\u00f6jligen smittsamt f\u00f6r allvarliga infektionssjukdomar..<\/p>\n\n\n\n<p>Vid djurbett eller kontakt med djursaliv fr\u00e5n ett ok\u00e4nt djur i ett land med f\u00f6rekomst av <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\">rabies<\/a>, ska man genast s\u00f6ka l\u00e4kare f\u00f6r st\u00e4llningstagande till rabiesprofylax, \u00e4ven om det inneb\u00e4r att avbryta resan och ta sig till en plats med adekvat l\u00e4karv\u00e5rd &#8211; vilket ibland kan vara i ett annat land. I m\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4r fladderm\u00f6ss, katter, hundar och landlevande k\u00f6tt\u00e4tare de vanligast rapporterade rabiessmittade djuren, medan rabies d\u00e4remot \u00e4r extremt s\u00e4llsynt hos apor och gnagare.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/stelkramp\/\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/stelkramp\">Stelkrampsbakterier (<em>Clostridium tetani<\/em>)<\/a> finns inte naturligt i saliven hos djur, men djurbett kan bli f\u00f6rorenade med smuts och jord.<\/p>\n\n\n\n<p>Nedan f\u00f6ljer n\u00e5gra synpunkter kring den akuta handl\u00e4ggningen av bett och andra s\u00e5rskador orsakade av djur.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Stilla bl\u00f6dningen med en ren tygtrasa.<\/li>\n\n\n\n<li>Tv\u00e4tta s\u00e5ret. Anv\u00e4nd mild tv\u00e5l och spola varmt kranvatten \u00f6ver det i 10-20 minuter f\u00f6r att f\u00f6rhindra infektioner.<\/li>\n\n\n\n<li>Linda in s\u00e5ret i ett sterilt bandage.<\/li>\n\n\n\n<li>H\u00e5ll s\u00e5ret bandagerat och upps\u00f6k l\u00e4kare. Du kan beh\u00f6va antibiotika och\/eller vaccin mot stelkramp. Det kan ocks\u00e5 beh\u00f6vas kirurgisk behandling om det i s\u00e5ret finns d\u00f6d v\u00e4vnad. Ett rent s\u00e5r kan sys eller tejpas, medan ett f\u00f6rorenat s\u00e5r kan beh\u00f6va l\u00e4ka fr\u00e5n botten f\u00f6r att f\u00f6rhindra att man st\u00e4nger in bakterier.<\/li>\n\n\n\n<li>Efter att l\u00e4kare unders\u00f6kt s\u00e5ret, byt bandaget dagligen, eller f\u00f6lj annan s\u00e4rskild instruktion du f\u00e5tt.<\/li>\n\n\n\n<li>Vid tecken p\u00e5 infektion, inklusive rodnad, svullnad, \u00f6kad sm\u00e4rta och feber kontakta genast l\u00e4kare.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/riskfyllda-djurkontakter\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Information till resen\u00e4rer Kortfakta Djurkontakt vid utlandsresa kan medf\u00f6ra stora h\u00e4lsorisker i form av infektioner eller s\u00e5rskador. Internationella resen\u00e4rer tr\u00e4ffar ofta p\u00e5 djur som antingen finns hemma, men som i en annan milj\u00f6 p\u00e5 resm\u00e5let kan bete sig annorlunda \u00e4n vad man \u00e4r van vid, t.ex. hundar, katter och r\u00e5ttor, eller mer exotiska djur som &hellip; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad-2\/riskfyllda-djurkontakter\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dRiskfyllda djurkontakter\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11267,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11555","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11555","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11555"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11555\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12524,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11555\/revisions\/12524"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11555"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}