{"id":11524,"date":"2024-11-14T16:40:52","date_gmt":"2024-11-14T15:40:52","guid":{"rendered":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/?page_id=11524"},"modified":"2025-10-22T09:01:18","modified_gmt":"2025-10-22T08:01:18","slug":"overlevnadsguide","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad-2\/overlevnadsguide\/","title":{"rendered":"\u00d6verlevnadsguide A-\u00d6"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

R\u00e5d fr\u00e5n A-\u00d6 f\u00f6r en b\u00e4ttre resa<\/h3>\n\n\n\n

F\u00f6ljande kortfattade h\u00e4lsor\u00e5d och funderingar \u00e4r sammanst\u00e4llda av Dr Lars Rombo, som drev Reser\u00e5det under flera decennier. F\u00f6r vissa finns mer info att finna under ”L\u00e4s mer…”-l\u00e4nkarna.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Alkohol<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

S\u00e5 gott som alla som inte \u00e4r helnykterister dricker mer i tropikerna. Om inte vattnet \u00e4r gott att dricka \u00e4r \u00f6l ett alternativ som kan ge v\u00e4l mycket alkohol\/dag. Dessutom har alkohol precis samma roll i socialt umg\u00e4nge som h\u00e4r hemma: det h\u00f6r ofta till att man bjuder p\u00e5 en \u00f6l eller en drink om n\u00e5gon tittar in. Det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga n\u00e4r n\u00e5gon dricker f\u00f6r mycket. Det \u00e4r enkelt om n\u00e5gon k\u00e4nner f\u00f6r en \u00e5terst\u00e4llare och b\u00f6rjar f\u00e5 minnesluckor av kv\u00e4llen f\u00f6re men ocks\u00e5 tr\u00f6tthet eller n\u00e5gon extra sjukdag eller s\u00e4mre arbetskapacitet p\u00e5 f\u00f6rmiddagarna kan bero p\u00e5 alkohol. Diarr\u00e9 och magkatarr likas\u00e5. Ett annat tecken \u00e4r sv\u00e5righeten att somna helt nykter. Jag tycker att man skall k\u00e4nna sig f\u00f6r med vita perioder n\u00e5gra dagar\/vecka eller n\u00e5gon vecka\/m\u00e5nad. Drick aldrig alkohol i on\u00f6dan – l\u00e4r Dig v\u00e4lja ett alkoholfritt alternativ n\u00e4r Du bara \u00e4r t\u00f6rstig! Berusade resen\u00e4rer har oftare oskyddat sex. Den v\u00e4lk\u00e4nda devisen \u201dD\u00e4r spriten g\u00e5r in g\u00e5r vettet ut\u201d \u00e4r i allra h\u00f6gsta grad relevant.<\/p>\n\n\n\n

Anst\u00e4lla personal f\u00f6r arbete i u-land<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Kan g\u00f6ras hur komplicerat som helst. B\u00e4st \u00e4r att fr\u00e5ga n\u00e5gon som har tidigare erfarenhet och kan ge referenser. Skriv aldrig under ett papper om n\u00e5gonting p\u00e5 egen hand utan att vara 110 % \u00f6vertygad om att Du f\u00f6rst\u00e5tt. Kom \u00f6verens om vad som g\u00e4ller om socialt ansvar (f\u00f6retaget?). T\u00e4nk p\u00e5 att l\u00e5ngvarig hosta hos anst\u00e4lld personal i hush\u00e5llet kan bero p\u00e5 TBC. Det kan vara mycket sv\u00e5rt att avgr\u00e4nsa ansvar mot hemhj\u00e4lpars familj och sl\u00e4ktingar.<\/p>\n\n\n\n

Arbete<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Tar tid att l\u00e4ra sig. F\u00f6rsta m\u00e5naderna kan g\u00e5 \u00e5t redan f\u00f6r kulturomst\u00e4llningen. Vettigt att inte se romantiskt p\u00e5 ett u-landsarbete – ta det som ett jobb. Humor \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt! \u00c5ker man ut f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e4r det fr\u00e4mmande och ok\u00e4nt och leder automatiskt till en inledande otrygghet. F\u00f6rs\u00f6k att se att de flesta problem har tv\u00e5 sidor. Ta ansvar ocks\u00e5 f\u00f6r arbetskamrater: om n\u00e5gon drar sig undan helt eller dricker f\u00f6r sig sj\u00e4lv eller inte fungerar = tig inte ihj\u00e4l det – g\u00f6r n\u00e5got! S\u00e4g n\u00e5got!<\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bad (se ocks\u00e5 dykning)<\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Drunkning \u00e4r den n\u00e4st vanligaste olycksorsaken till d\u00f6d i samband med resa. Vi har d\u00e5lig kunskap om understr\u00f6mmar etc. och underskattar riskerna. Gl\u00f6m inte bra badskor – i m\u00e5nga l\u00e4nder (ocks\u00e5 runt Medelhavet) \u00e4r risken att trampa p\u00e5 sj\u00f6borrar eller fiskar som gr\u00e4vt ner sig i bottensanden ganska stor. H\u00e5ll utkik efter maneter – v\u00e5ra egna \u00e4r inte tilln\u00e4rmelsevis s\u00e5 sm\u00e4rtsamma som tropiska varianter. Undvik att simma n\u00e4r ljuset blir s\u00e4mre p\u00e5 kv\u00e4llen eftersom maneterna \u00e4r n\u00e4stan genomskinliga och syns d\u00e5ligt. I Australien och Thailand t.o.m. risk f\u00f6r d\u00f6dsfall p\u00e5 grund av manetkontakt. Bada inte i vilket s\u00f6tvatten som helst – risk f\u00f6r sn\u00e4ckfeber. Detta \u00e4r l\u00e4tt sagt men i exempelvis Lake Malawi badar m\u00e5nga (10.000 turister infekteras varje \u00e5r!) och tycker att det \u00e4r v\u00e4rt risken eftersom schistosomiasis numera kan behandlas. D\u00e5 har man emellertid gl\u00f6mt risken f\u00f6r Katayamafeber som oftast g\u00e5r med relativt h\u00f6g feber i veckor. Bass\u00e4ngbad g\u00e5r bra men \u00f6roninflammationer = oftast h\u00f6rselg\u00e5ngs- inflammationer med pseudomonasbakterier \u00e4r vanliga, s\u00e4rskilt efter upprepade poolbad.<\/p>\n\n\n\n

Bett och stick <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Sensmoral f\u00f6r all djurkontakt i utvecklingsl\u00e4nder = se men inte r\u00f6ra! M\u00e5nga sm\u00e5djur g\u00f6mmer sig i sprickor i tr\u00e4d eller under stenar p\u00e5 marken. Stick inte in h\u00e4nderna i s\u00e5dana utrymmen! Knacka ur skorna p\u00e5 morgonen! Anv\u00e4nd badskor f\u00f6r att undvika sj\u00f6borrar och sting av fiskar som gr\u00e4vt ner sig i sanden. <\/p>\n\n\n\n

Insekter <\/em><\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Insekter \u00e4r mestadels som i Sverige men ibland st\u00f6rre eller t.o.m. mycket st\u00f6rre. I Afrika finns en f\u00e4rggrann skalbagge som inneh\u00e5ller ett kraftigt hudirriterande medel vilket m\u00e4rks om man sl\u00e5r ihj\u00e4l den mot huden. <\/p>\n\n\n\n

Loppor \u00e4r vanliga i m\u00e5nga uvecklingsl\u00e4nder. En sort (jiggers) kryper under t\u00e5naglar och l\u00e4gger \u00e4gg. \u00c4ggs\u00e4cken m\u00e4rks som en starkt \u00f6mmande liten varkula s\u00e5 sm\u00e5ningom. Ta hj\u00e4lp av lokalbefolkning som \u00e4r mycket bra p\u00e5 att extrahera inneh\u00e5llet (\u00e4ggs\u00e4cken) utan f\u00f6r mycket blodsutgjutelse. Sk\u00e4r inte sj\u00e4lv! <\/p>\n\n\n\n

Maneter <\/strong><\/h6>\n\n\n\n

M\u00e5nga stora maneter i tropiska omr\u00e5den har l\u00e5nga (upp till 10 meter) eftersl\u00e4pande tr\u00e5dar som inneh\u00e5ller m\u00e5nga n\u00e4sselceller med gift som injiceras n\u00e4r n\u00e5got kommer i ber\u00f6ring med n\u00e4sselcellen. Resultaten syns som r\u00f6da strimmor inom n\u00e5gon minut. Behandling med utsp\u00e4dd \u00e4ttika och havsvatten kan hj\u00e4lpa lite. Alkohol och s\u00f6tvatten skall man undvika att tv\u00e4tta med \u2013 detta kan utl\u00f6sa \u00e4nnu fler n\u00e4sselceller. \u201dPortuguese man of war\u201d kan n\u00e5 50 cm diameter och orsakar flera d\u00f6dsfall varje \u00e5r. Den k\u00e4nns igen p\u00e5 en \u201dtuppkam\u201d ovanf\u00f6r havsytan. <\/p>\n\n\n\n

Ormar <\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Giftiga ormar saknas p\u00e5 \u00f6arna Hawaii, Irland, Gran Canaria, Madagaskar och Nya Zeeland. Giftiga sj\u00f6ormar finns l\u00e4ngs Sydostasiens kuster. K\u00e4nns igen p\u00e5 sin roderliknande svans. Ger myopati med muskelnekros. Ytsimmare klarar sig bra. Dykare b\u00f6r simma \u00e5t ett annat h\u00e5ll! <\/p>\n\n\n\n

Statistiken \u00f6ver ormbett \u00e4r grovt missledande eftersom den stora majoriteten av bitna inte s\u00f6ker medicinsk hj\u00e4lp i u-land. Kanske 23. 000 d\u00f6dsfall i V\u00e4stafrika? B\u00f6nder och skogsarbetare drabbas. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r ormbett ovanliga! Ormar f\u00f6rs\u00f6ker i f\u00f6rsta hand komma undan och biter (n\u00e4stan) bara om de \u00e4r desperata. Anv\u00e4nd st\u00f6vlar eller marschk\u00e4ngor i ok\u00e4nd terr\u00e4ng – stampa i marken lite extra. L\u00e5t n\u00e5gon som kan l\u00e4sa av terr\u00e4ngen g\u00e5 f\u00f6rst! De flesta ormbett \u00e4r ofarliga. D\u00f6dsfall \u00e4r s\u00e4llsynta (landormar st\u00f6ter ofta f\u00f6rst och biter i ett senare anfall). En europ\u00e9 som blir ormbiten har oftast f\u00f6rs\u00f6kt hantera ormen p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om m\u00e5nga ormgifter inneh\u00e5ller en blandning av m\u00e5nga olika toxiner k\u00e4nner vi igen tv\u00e5 huvudtyper som \u00e4r helt olika. Kobror med flera levererar ett neurotoxin som p\u00e5verkar nerv\u00e4ndplattor och ger f\u00f6rlamningar – kan vara mycket snabbt ins\u00e4ttande (oftast minuter) men brukar inte ge besv\u00e4r f\u00f6rr\u00e4n efter en timme eller mer. (kort tid = mer gift = s\u00e4mre prognos). F\u00f6rst drabbas muskulaturen i \u00f6gon (ptos!) och tunga och snart f\u00f6ljer andningsmusklerna efter. Svullnad av bitst\u00e4llet kan komma senare eller inte alls. <\/p>\n\n\n\n

Andra arter kan leverera gift som p\u00e5verkar koagulationssystemet. Hit h\u00f6r huggormens gift. Kapill\u00e4rsk\u00f6rhet leder till att sm\u00e5 offer bl\u00f6der ihj\u00e4l – mindre snabbt – debut efter timmar – dygn. Ofta mer eller mindre snabb och h\u00f6ggradig svullnad av den bitna kroppsdelen som kan misstolkas som trombos. <\/p>\n\n\n\n

Om den huggormbitna kroppsdelen inte svullnar har inget gift injicerats! H\u00f6gt l\u00e4ge av den bitna kroppsdelen minskar svullnad. Se till att den bitna delen h\u00e5lls or\u00f6rlig – eventuellt ocks\u00e5 <\/p>\n\n\n\n

elastisk binda men inte mer \u00e4n s\u00e5 – avsn\u00f6rning f\u00e5r bara anv\u00e4ndas upp till en timme som allra l\u00e4ngst. V\u00e4tska skadar inte men anv\u00e4nd inte alkohol som \u00e4r k\u00e4rlvidgande
Ibland ormserum – d\u00e5 skall ormen vara identifierad och ”farlig” – kanske \u00e4r fler d\u00f6da av ormserum \u00e4n av ormbett (serum \u00e4r ofta gjort p\u00e5 h\u00e4stblod och ger betydande allergiska reaktioner i 10-15 %). Patienten skall ha symtom s\u00e5 att man ser att ormserum verkligen beh\u00f6vs innan behandling blir aktuell. <\/p>\n\n\n\n

Sandmyggor <\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Mycket sm\u00e5 myggor som flyger l\u00e5gt. Sticken kliar kraftigt och blir g\u00e4rna infekterade. Sandmyggor \u00e4r ocks\u00e5 vanliga i l\u00e4nderna runt Medelhavet. Lindras med hydrokortisonkr\u00e4m. <\/p>\n\n\n\n

Sj\u00f6borrar <\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Spr\u00f6ten inneh\u00e5ller ofta en giftampull som t\u00f6ms n\u00e4r spr\u00f6tet g\u00e5r av. Ofta har spr\u00f6ten dessutom en hake p\u00e5 samma s\u00e4tt som en metkrok som g\u00f6r att de \u00e4r ytterst sv\u00e5ra att avl\u00e4gsna. <\/p>\n\n\n\n

Skorpioner <\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Skorpionsting \u00e4r s\u00e4llan d\u00f6dliga (s\u00e5dana finns n\u00e4stan bara i mycket torra delar av Nordafrika). Skorpioner \u00e4r nattaktiva och g\u00f6mmer sig i under stenar och i sprickor i marken (och i skorna). <\/p>\n\n\n\n

Sn\u00e4ckor <\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Konussn\u00e4ckor (stora sn\u00e4ckor med vackra skal som man kan frestas att ta i) har en giftig snabel som anv\u00e4nds som harpun \u2013 ger samma skador som ormbett. <\/p>\n\n\n\n

Spindlar <\/strong><\/h6>\n\n\n\n

Spindelbett orsakar oftast bara lokal sm\u00e4rta men s\u00e4rskilt i Australien finns arter med d\u00f6dliga bett (svarta \u00e4nkan). <\/p>\n\n\n\n

Bostad i tropikerna <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

V\u00e4lj ett h\u00f6gt, torrt, luftigt l\u00e4ge med air-condition (bra mot fukten ocks\u00e5). R\u00f6j l\u00e5g v\u00e4xtlighet (f\u00f6r att undvika insekter och ormar) i n\u00e4rheten. Det \u00e4r ingen slump att de flesta afrikanska byar \u00e4r helt kala p\u00e5 marken. Tr\u00e4d skuggar och \u00e4r hyggliga \u00e5skledare. Ljusa husf\u00e4rger och reflekterande tak ger l\u00e4gre temperaturer. <\/p>\n\n\n\n

Inga t\u00e4ta garderober – borra h\u00e5l i eventuella IKEA leveranser. Installera g\u00e4rna el i garderoben f\u00f6r att en gl\u00f6dlampa skall kunna torka ut fukten. Myggn\u00e4t f\u00f6r f\u00f6nster och d\u00f6rrar m\u00e5ste kontrolleras regelbundet – det g\u00e5r alltid h\u00e5l av ngn konstig anledning. Myggn\u00e4t \u00f6ver s\u00e4ngen b\u00f6r impregneras med permetrinliknande medel (Permetrin finns bland annat att k\u00f6pa s\u00e5 n\u00e4ra oss som i Norge). Inte f\u00f6r t\u00e4tmaskigt n\u00e4t – d\u00e5 blir det f\u00f6r varmt. En bra bostad skall g\u00e5 att l\u00e5sa s\u00e4kert – l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort. OBS \u00c4t inte i sovrummet – smulorna drar till sig sm\u00e5kryp. Ibland kan man st\u00e4lla s\u00e4ngben av metall i vattenburkarf\u00f6r att undvika myror. <\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Dryck <\/strong>(se ocks\u00e5 vattenrening)<\/h4>\n\n\n\n

Is = Idag framst\u00e4lls is f\u00f6r det mesta industriellt via avsaltat havsvatten och omv\u00e4nd osmos. S\u00e5dana isbitar har ofta ett h\u00e5l eller del av ett h\u00e5l som minne av framst\u00e4llningen och \u00e4r ofarliga. Termos p\u00e5 hotell = undvik oftast – det \u00e4r i mitt tycke ovanligt uselt vatten i de flesta s\u00e5dana. Bra termosvatten \u00e4r en utm\u00e4rkt indikator p\u00e5 god hotellstandard. Vanligt vatten i f\u00f6rseglade flaskor eller dunkar \u00e4r i regel billigt och bra. Buteljdrycker med kvarvarande kolsyra brukar g\u00e5 bra, \u00e5tminstone om korken ser ny ut (rebuteljering f\u00f6rekommer lite varstans. Observera att kvantiteten spelar stor roll – det \u00e4r allts\u00e5 bara teoretiskt riskabelt att borsta t\u00e4nderna i s\u00e4mre vatten och mycket mindre risk att ha is i drinken \u00e4n att b\u00e4lga i sig litervis. Coca cola \u00e4r alltid ofarligt. \u00d6l s\u00e5 gott som alltid OK ur hygiensynpunkt. <\/p>\n\n\n\n

Dykning (se ocks\u00e5 bad) <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

\u00c4ven om det kan vara frestande att ta dykarcertifikat p\u00e5 resm\u00e5let rekommenderar jag att alla som planerar att dyka i tropiska vatten tar sitt certifikat h\u00e4r hemma d\u00e4r samma spr\u00e5k och m\u00e5nga g\u00e5nger sv\u00e5rare f\u00f6rh\u00e5llanden att \u00f6va i g\u00f6r efterkommande dyk p\u00e5 resm\u00e5let s\u00e4krare. 2-3\/10.000 av sportdykare i Skandinavien omkommer varje \u00e5r \u2013 s\u00e5 gott som alltid p\u00e5 grund av \u201dm\u00e4nsklig faktor\u201d eller \u00f6verskattning av den egna prestationsf\u00f6rm\u00e5gan. F\u00f6rs\u00f6k aldrig sl\u00e5 rekord! Alla resef\u00f6rs\u00e4kringar t\u00e4cker inte dykning. <\/p>\n\n\n\n

Dykare som tidigare har drabbats av extern otit beh\u00f6ver ofta f\u00f6rses med ex. Terracortril med polymyxin B \u00f6ronsalva inf\u00f6r resan. <\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Flygresor <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Under flygresan sjunker lufttrycket (och d\u00e4rmed ocks\u00e5 syrgastrycket) till c:a 55-64 mm Hg vilket motsvarar en saturation p\u00e5 88-94 %. Detta spelar ingen roll f\u00f6r i \u00f6vrigt friska men kan vara av stor betydelse f\u00f6r lungsjuka. \u201dOrkar man g\u00e5 50-100 meter eller g\u00e5 uppf\u00f6r en trappa kan man ocks\u00e5 resa med flyg\u201d. Tarmgaser utvidgar sig 38 %! Att resa med flyg \u00e4r s\u00e4kert (se tabell under \u201dtrafik\u201d). \u00c4nd\u00e5 karakteriseras c:a 5 % av resen\u00e4rerna som flygr\u00e4dda. En medicinsk incident (ex svimning) drabbar 1\/10.000 resen\u00e4rer och medicinl\u00e5dan p\u00e5 flygplanet kommer till anv\u00e4ndning f\u00f6r 1\/25.000 resen\u00e4rer. Bara 1\/1.600.000 d\u00f6r under resan. B\u00e4st att h\u00e5lla sig i luften! <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga resen\u00e4rer f\u00e5r svullna underben av att flyga \u2013 s\u00e4rskilt n\u00e4r restiden \u00e4r l\u00e5ng. Alla kan uppmuntras att \u201dr\u00f6ra p\u00e5 benen\u201d \u2013 b\u00e5de i form av att g\u00e5 i kabinen och genom att b\u00f6ja och str\u00e4cka vadmuskulaturen regelbundet. St\u00f6dstrumpor \u00e4r en v\u00e4lsignelse f\u00f6r m\u00e5nga och borde anv\u00e4ndas av \u00e4n fler. <\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Graviditet <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

Att ge sig ut p\u00e5 resa under graviditet \u00e4r inte helt riskfritt men detta inneb\u00e4r inte att resan alltid m\u00e5ste st\u00e4llas in. I m\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4r sjukv\u00e5rden av v\u00e4l s\u00e5 h\u00f6g klass som i Sverige och med tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6rs\u00e4kring \u00e4r man i trygga h\u00e4nder om n\u00e5got intr\u00e4ffar. Flera f\u00f6rs\u00e4kringsbolag (kontrollera hemf\u00f6rs\u00e4kringen) ansvarar inte f\u00f6r graviditetskomplikationer som intr\u00e4ffar efter vecka 28 och m\u00e5nga flygbolag har en \u00f6vre gr\u00e4ns f\u00f6r resa vid graviditetsvecka 37. <\/p>\n\n\n\n

Gravida b\u00f6r dock inte \u00e5ka till l\u00e5ginkomstl\u00e4nder av m\u00e5nga sk\u00e4l: <\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. Vissa infektionssjukdomar f\u00e5r ett sv\u00e5rare f\u00f6rlopp under graviditet (exempelvis malaria, am\u00f6ba och Hepatit E<\/a>). <\/li>\n\n\n\n
  2. Vissa infektionssjukdomar inneb\u00e4r en \u00f6kad risk f\u00f6r fosterskador (ex. parasiten toxoplasmos<\/a> som \u00e4r betydligt vanligare redan i Frankrike). <\/li>\n\n\n\n
  3. Vissa infektionssjukdomar \u00f6kar risken f\u00f6r missfall (redan en sv\u00e5rare diarr\u00e9episod \u00f6kar risken). <\/li>\n\n\n\n
  4. Det finns en risk f\u00f6r att uts\u00e4ttas f\u00f6r fosterskadande l\u00e4kemedel i on\u00f6dan eftersom medvetenheten om vilka l\u00e4kemedel som inneb\u00e4r risk f\u00f6r fostret \u00e4r s\u00e4mre. <\/li>\n\n\n\n
  5. Det finns ocks\u00e5 en liten risk f\u00f6r att drabbas av en sjukdom som m\u00e5ste behandlas med l\u00e4kemedel som kan vara fosterskadande (ex s\u00f6mnsjuka). <\/li>\n\n\n\n
  6. Sjukv\u00e5rden har s\u00e4mre resurser vid eventuella graviditetskomplikationer inklusive missfall. <\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Ovanst\u00e5ende g\u00e4ller alldeles s\u00e4rskilt gravida d\u00e4r man redan k\u00e4nner till n\u00e5gon\/n\u00e5gra riskfaktorer . Gravida som \u00e4nd\u00e5 flyger l\u00e5ng v\u00e4g skall uppmuntras att vara uppe ur stolen och r\u00f6ra sig varje timme (det g\u00e4ller f\u00f6rresten oss andra ocks\u00e5). <\/p>\n\n\n\n

    Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Jet lag <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Under senare \u00e5r har melatonin kommit i ropet som profylax mot jet lag. Relativt komplicerade scheman f\u00f6respr\u00e5kas d\u00e4r tablettintaget \u00e4r beroende av om flyget g\u00e5r \u00f6sterut eller v\u00e4sterut. Melatonin hj\u00e4lper m\u00f6jligen en del men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge vet vi inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att reservationsl\u00f6st rekommendera detta.<\/p>\n\n\n\n

    Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Kl\u00e4der och skor <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Naturfibrer – helst ren bomull ocks\u00e5 i strumpor – ljusa f\u00e4rger \u00e4r att f\u00f6redra. Kom ih\u00e5g att en tunn bomullskjorta bara motsvarar en solskyddsfaktor p\u00e5 7. Byt oftare \u00e4n hemma. Undvik allt som sitter \u00e5t. Jeans \u00e4r alldeles f\u00f6r varma. Byt kl\u00e4der n\u00e4r dessa \u00e4r svettiga eller bl\u00f6ta om det g\u00e5r. Anv\u00e4nd g\u00e4rna tr\u00e4skor (med gummisula som inte spricker) som g\u00f6r att man kommer upp lite fr\u00e5n marken – (skall knackas ur innan man tar dem p\u00e5 sig f\u00f6r att alla eventuella nya skobos\u00e4ttare skall f\u00e5 en chans att flytta) eller plastsandaler som \u00e4r l\u00e4tta att g\u00f6ra rena och svala att anv\u00e4nda. <\/p>\n\n\n\n

    Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Mat f\u00f6r Dig som lagar i eget hush\u00e5ll <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Att bara \u00e4ta stekt eller kokt mat rekommenderas traditionellt. H\u00e4r skulle jag m\u00f6jligen h\u00e5lla med om att v\u00e4llagad mat som fortfarande \u00e4r rej\u00e4lt varm f\u00f6rmodligen \u00e4r mindre kryddad med obehagligheter. Djupfrys g\u00e4rna i minst 10 timmar och marinera k\u00f6ttet f\u00f6re tillagning. Frysen skall vara v\u00e4lfylld f\u00f6r att klara str\u00f6mavbrott b\u00e4ttre. Gr\u00f6nsaker \u00e4r ibland g\u00f6dslade med m\u00e4nsklig avf\u00f6ring = sk\u00f6lj g\u00e4rna i klorin 24 timmar f\u00f6rst (1 \u201chatt\u201d per 10 liter vatten i en hink – t\u00e4ck \u00f6ver med plastlock s\u00e5 att kloret inte f\u00f6rsvinner) eller anv\u00e4nd Puritabs – inte helt och h\u00e5llet riskfritt \u00e4nd\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

    Mat f\u00f6r Dig som \u00e4ter ute <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    I praktiken: \u00e4t s\u00e5dant som luktar gott, smakar gott och ser gott ut eftersom risken att r\u00e5ka ut f\u00f6r \u201cturistdiarr\u00e9\u201d inte p\u00e5verkas s\u00e4rskilt mycket trots all f\u00f6rsiktighet. F\u00f6rst n\u00e4r bakteriehalten uppg\u00e5r till 10\u22276\/ml p\u00e5verkas smaken. 10\u22277 luktar illa och 10\u22278 ger en \u00f6verdragning av slem p\u00e5 ytan. S\u00e5 gott som all mat kan d\u00e4rf\u00f6r vara riskabel – ocks\u00e5 i Sverige – vi ser s\u00e5 pass mycket som 500.000 diarr\u00e9fall om \u00e5ret som anses f\u00f6do\u00e4mnesorsakade i v\u00e5rt land! <\/p>\n\n\n\n

    N\u00e5gon har menat att den viktigaste faktorn f\u00f6r att f\u00e5 diarr\u00e9 eller inte \u00e4r kockens tarmflora och s\u00e5 kanske det kan vara … <\/p>\n\n\n\n

    Skall man betona n\u00e5got som sannolikt \u00e4r associerat med h\u00f6gre risk kan detta exempelvis bli ostron och musslor i tropiska l\u00e4nder, r\u00e5 fisk (en hel del bakterier och parasiter kan f\u00f6lja med) och r\u00e5a \u00e4gg utanf\u00f6r Sverige (n\u00e5gon g\u00e5ng salmonella i dessa). Ett exempel som ibland brukar framh\u00e5llas \u00e4r ciguateraf\u00f6rgiftning d\u00e4r toxinet kommer fr\u00e5n en alg som blivit upp\u00e4ten av en fisk och som anrikas i n\u00e4ringskedjan. F\u00f6rekommer i tropiska hav och drabbar 5-50\/100 000\/\u00e5r. Ger diarr\u00e9 redan efter 1-30 timmar och sedan neurologiska besv\u00e4r med f\u00f6rv\u00e4xling av varmt och kallt som kardinalsymptom. Symtombild kan vara diffus – likna CFS (chronic fatigue syndrom). 1 % d\u00f6r. Profylax: Undvik delar av fisken med mycket fett : lever, huvud och tarmar (vem \u00e4ter fisktarmar?). <\/p>\n\n\n\n

    Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Personlig hygien m.m. <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Duscha ofta, torka efter med en ren och torr handduk (som f\u00f6rvaras i garderoben med gl\u00f6dlampan = se bostad). Att tv\u00e4tta h\u00e4nderna f\u00f6re mat anses viktigare \u00e4n h\u00e4r hemma. G\u00e5 inte barfota p\u00e5 jord utomhus d\u00e4r n\u00e5gon annan l\u00e4mnat avf\u00f6ring= hakmaskrisk.<\/p>\n\n\n\n

    Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Sex <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Det \u00e4r konstigt att se hur barerna i Afrika och Asien fortfarande fylls med prostituerade som ingalunda lider brist p\u00e5 kunder trots att en avsev\u00e4rd del av de f\u00f6rra \u00e4r HIV positiva. <\/p>\n\n\n\n

    Enligt WHO har inte sexturismen p\u00e5verkats alls av HIV risken \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge. OBS sexturister \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n vad man kan tro – majoriteten av m\u00e4n \u00e4r 50-60 \u00e5r medan kvinnor \u00e4r mellan 40-50 \u00e5r. Likas\u00e5 \u00e4r medel\u00e5ldern f\u00f6r dem som infekteras med HIV p\u00e5 grund av sexkontakter \u00e4ldre \u00e4n vad man tror \u2013 35-40 \u00e5r. Av 100.000 turister har hela 3-5000 oskyddad sex med ngn man inte k\u00e4nde f\u00f6rut. Inte ov\u00e4ntat har st\u00f6rre andel av dem som har tillf\u00e4llig sex h\u00e4r hemma ocks\u00e5 tillf\u00e4llig sex utomlands. <\/p>\n\n\n\n

    Det \u00e4r visat att risken f\u00f6r tillf\u00e4llig sex inte \u00f6kar f\u00f6r att man har kondom med sig! <\/p>\n\n\n\n

    Det \u00e4r nog s\u00e5 att redan det faktum att n\u00e5gon \u00e4r eller har varit resen\u00e4r g\u00f6r sannolikheten f\u00f6r riskbeteende st\u00f6rre, d.v.s. resen\u00e4rer har fler sexpartners och mer sex med riskgrupper \u00e4n de som inte reser. De som r\u00f6ker, inte anv\u00e4nder s\u00e4kerhetsb\u00e4lte och som dricker alkohol \u00e4r ocks\u00e5 mer \u201dtillf\u00e4lligsexben\u00e4gna\u201d. <\/p>\n\n\n\n

    Det finns flera studier som visar att en majoritet (60 %) av dem som stationeras i utvecklingsl\u00e4nder utan sexualpartner skaffar sig \u00e5tminstone en inhemsk tillf\u00e4llig s\u00e5dan. Minst lika bekymmersamt \u00e4r att bara 20 % av m\u00e4n i \u00e5ldrarna \u00f6ver 40 \u00e5r anv\u00e4nt kondom vid tillf\u00e4lliga sexkontakter utomlands och att bara 25 % av v\u00e5r svenska milit\u00e4r gjort samma sak. Ett problem f\u00f6r oss i Sverige \u00e4r att vi inte har tr\u00e4nats k\u00e4nna igen prostituerade utan fortfarande tror att dessa m\u00e5ste vara utrustade med svart handv\u00e4ska, kort kjol, n\u00e4tstrumpor och h\u00f6gklackade skor (eller motsvarande manliga utstyrsel). I m\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4r prostitution en fritidssyssels\u00e4ttning f\u00f6r att dryga ut kassan och d\u00e5 ser man ut som \u201calla andra\u201d. <\/p>\n\n\n\n

    Sjukv\u00e5rd <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    En milt sagt vittomfattande undertitel. Kvaliten p\u00e5 sjukv\u00e5rd i ett visst land sammanfaller i regel r\u00e4tt v\u00e4l med socioekonomiskt status i \u00f6vrigt i landet. I vissa l\u00e4nder kan resen\u00e4rer med god kassa f\u00e5 en mycket avancerad v\u00e5rd (Indien, Colombia, Thailand m.fl.) men i flertalet l\u00e5ginkomstl\u00e4nder r\u00e4cker inte en aldrig s\u00e5 stor pl\u00e5nbok- d\u00e4r \u00e4r det evakuering som g\u00e4ller vid allvarligare sjukdomstillst\u00e5nd. Tyv\u00e4rr \u00e4r det inte bara s\u00e5 att den sjukdom man s\u00f6ker f\u00f6r inte behandlas optimalt \u2013 det finns ocks\u00e5 en risk f\u00f6r att drabbas av en iatrogen sjukdom i samband med bes\u00f6ket pga orena n\u00e5lar etc. F\u00f6rfalskade l\u00e4kemedel f\u00f6rekommer i alltf\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4nder! <\/p>\n\n\n\n

    Sol <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Ett kapitel f\u00f6r sig d\u00e4r vi alla vet hur man b\u00f6r skydda sig. Kom ih\u00e5g att det faktum att man ligger i vattnet inte skyddar mot solbr\u00e4nna – bara 30 % mindre str\u00e5lning 50 cm under vattenytan. En T-skjorta motsvarar en solskyddsfaktor 7.<\/p>\n\n\n\n

    Till sidtoppen<\/a> <\/p>\n\n\n\n

    Tandv\u00e5rd <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Faktiskt ett f\u00f6rbisett kapitel. Vi har bra tandv\u00e5rd i Sverige och den skall man utnyttja s\u00e5 att t\u00e4nderna \u00e4r i b\u00e4sta skick f\u00f6re utresa. <\/p>\n\n\n\n

    Trafik <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Varje \u00e5r d\u00f6r mer \u00e4n 1 million m\u00e4nniskor i trafikolyckor i v\u00e4rlden. Risken f\u00f6r en olycka varierar f\u00f6rst\u00e5s mellan olika l\u00e4nder men \u00e4r ofta mer \u00e4n 10 ggr s\u00e5 stor som i Sverige + s\u00e4mre akutv\u00e5rd n\u00e4r n\u00e5got v\u00e4l har h\u00e4nt (se nedanst\u00e5ende tabell). Trafikolyckorna \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4gbara – det \u00e4r bara n\u00e4r och var de intr\u00e4ffar som inte g\u00e5r att f\u00f6ruts\u00e4ga. Alldeles s\u00e4rskilt stor risk \u00e4r det f\u00f6r motorcykelolyckor som exempelvis drabbade 6 % av volont\u00e4rer fr\u00e5n USA under ett \u00e5r. Ibland tekniska sk\u00e4l i form av d\u00e5liga bromsar eller s\u00e5 men ofta helt obegripligt beteende fr\u00e5n andra. Vi \u00e4r inte vana vid utomeuropeiska l\u00e4nders trafikkultur. Det kan vara mycket obehagligt att k\u00f6ra p\u00e5 n\u00e5gon = risk f\u00f6r misshandel av f\u00f6raren. M\u00f6rkerk\u00f6rning \u00e4r speciellt otrevligt och farligare vare sig man k\u00f6r sj\u00e4lv eller \u00e5ker med en uttr\u00f6ttad busschauff\u00f6r. Afrikaner syns uselt i m\u00f6rker! Tro inte alltid att m\u00f6tande trafik har fungerande ljus. I Afrika kan stenar\/grenar p\u00e5 v\u00e4gen betyda stort h\u00e5l en bit fram\u00e5t och\/eller trafikolycka i n\u00e4rheten. M\u00e5nga anpassar sig till lokala k\u00f6rs\u00e4tt och slutar med s\u00e4kerhetsb\u00e4lte etc. Alkohol bakom ratten \u00e4r otroligt vanligt och jag skall inte kasta f\u00f6rsta stenen men man kan v\u00e4l \u00e5tminstone veta att man inte \u00e4r alldeles spik nykter och k\u00f6ra f\u00f6rsiktigare. Andra f\u00f6rare kanske \u00e4r fullare! Anv\u00e4nd s\u00e4kerhetsb\u00e4lte! Undvik l\u00e5nga bussturer i Asien med uttr\u00f6ttade busschauff\u00f6rer. Sitt bak – ocks\u00e5 i bussen. <\/p>\n\n\n\n

    Luftfartsinspektionen st\u00e5r bakom f\u00f6ljande urgamla men talande tabell: <\/p>\n\n\n\n

    Antal varv man kan \u00e5ka runt jorden med olika transportmedel innan man statistiskt sett r\u00e5kar ut f\u00f6r en d\u00f6dlig olycka: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Regulj\u00e4rflyg i USA\/ Sverige <\/td>125.000<\/td><\/tr>
    Regulj\u00e4rflyg, m\u00e5nga andra l\u00e4nder T\u00e5g (SJ)<\/td>54.000<\/td><\/tr>
    Bil (i Sverige)<\/td>47.000<\/td><\/tr>
    Cykel (i Sverige)<\/td>4.500<\/td><\/tr>
    G\u00e5 (i Sverige)<\/td>1.200<\/td><\/tr>
    Motorcykel (i Sverige) <\/td>550 <\/td><\/tr>
    Regulj\u00e4rflyg i USA\/ Sverige <\/td>300 <\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

    Mina egna barn och barnbarn f\u00e5r inte hyra motorcykel eller moped ens p\u00e5 vanliga resm\u00e5l. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

    Trombosrisk <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    En omdebatterad risk \u00e4r risken f\u00f6r djup ventrombos \u2013 s\u00e4rskilt under l\u00e4ngre resor. Till all lycka \u00e4r risken inte st\u00f6rre vid resor i ekonomiklass! H\u00f6griskpatienter (= tidigare djup ventrombos, nyopererade, f\u00f6rlamade eller patienter med cancersjukdomar) kan med f\u00f6rdel anv\u00e4nda medikantell profylax. St\u00f6dstrumpor \u00e4r utm\u00e4rkt f\u00f6r att f\u00f6rhindra svullna f\u00f6tter och underben b\u00e5de f\u00f6r manliga och kvinnliga resen\u00e4rer- anv\u00e4nds alldeles f\u00f6r lite. <\/p>\n\n\n\n

    Tv\u00e4tt och st\u00e4dning: <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Viktigt att man sk\u00f6ljer noga f\u00f6r att f\u00e5 bort alla eventuella rester av tv\u00e4ttmedel. Sk\u00f6lj! Stryk f\u00f6r att v\u00e4rmed\u00f6da \u00e4gg etc. som deponerats i torkande kl\u00e4der. H\u00e5ll renare \u00e4n hemma f\u00f6r att minska risken f\u00f6r kackelackor etc. G\u00e4rna insektsspray- \u00e5tminstone kortverkande ”knock down spray som snabbt inaktiveras av luftens syre (= pyretrumf\u00f6reningar). <\/p>\n\n\n\n

    Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

    Vattenrening <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

    Olika alternativ kan pr\u00f6vas:<\/p>\n\n\n\n

      \n
    1. Allra s\u00e4krast \u00e4r att koka allt dricksvatten. Det r\u00e4cker i och f\u00f6r sig med att v\u00e4rma till 70 C men vem orkar m\u00e4ta med termometer? Efter avkylning under lock f\u00f6rvaras sedan vattnet i fyllda flaskor i kylen.<\/li>\n\n\n\n
    2. att filtrera (helst i keramiskt filter) \u00e4r inte effektivt mot virus men \u00e4r mycket effektivt i \u00f6vrigt. Filtrering b\u00f6r allts\u00e5 i teorin kompletteras med kokning enligt ovan. Ett dyrare men alternativ med stor och l\u00e5ngvarig kapacitet \u00e4r Katadyn keramiska filter.<\/li>\n\n\n\n
    3. Olika tillsatser (Xinix Aquacare, Puritabs med flera) baseras p\u00e5 kemiska medel som \u00e4r giftgia f\u00f6r mikroorganismer. Klorf\u00f6reningar anv\u00e4nds mest idag och fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt som klorering av v\u00e5rt dricksvatten i Sverige. Klor \u00e4r starkt oxiderande men r\u00e4cker inte s\u00e4kert till f\u00f6r att avd\u00f6da virus och sannolikt inte heller am\u00f6bacystor. Allra billigast blir det med \u201dKlorin\u201d d\u00e4r 4 droppar per liter vatten r\u00e4cker om l\u00f6sningen f\u00e5r st\u00e5 \u00f6vert\u00e4ckt i 30 minuter. Aquacare inneh\u00e5ller 10 ml (= 200 droppar) klordioxid som fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt. \u00c4r relativt odrygt eftersom en flaska r\u00e4cker till 20 liter vatten men beh\u00f6ver bara droppas i 1 minut (en droppe per deciliter) innan vattnet anses drickbart. Puritabs baseras p\u00e5 silver och kr\u00e4ver l\u00e4ngre inverkanstid.<\/li>\n\n\n\n
    4. Vatten som luktar klor brukar g\u00e5 bra att dricka men \u00e4r naturligtvis inte fullst\u00e4ndigt s\u00e4kert. <\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

      v\u00e4rmeanpassning<\/strong>:<\/h4>\n\n\n\n

      F\u00f6rsta tv\u00e5 veckorna \u00e4r v\u00e4rst. Svettningen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att kyla ner kroppen. \u00c4ndra attityd till svett. Svett \u00e4r en v\u00e4lsignelse, svett \u00e4r trevligt, svett luktar gott (om man duschar tillr\u00e4ckligt). Svettk\u00f6rtlarna ”tr\u00e4nas”. 10 liter per dygn n\u00e5s om man \u00e4r fullt anpassad. Tyv\u00e4rr f\u00f6rlorar man salt dessutom. Drick s\u00e5 att urinm\u00e4ngderna \u00e4r normala! (annars risk f\u00f6r njursten). Tills\u00e4tt salt \u00e5tminstone till en b\u00f6rjan – en nypa\/glas (kallt) – skall smaka \u00d6stersj\u00f6vatten. Mineralvatten r\u00e4cker inte. S\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4r sig njurarna spara salt s\u00e5 att behovet minskar. <\/p>\n\n\n\n

      V\u00e4rmesvullnad s\u00e4rskilt ben och f\u00f6tter – f\u00f6rsvinner spontant. <\/p>\n\n\n\n

      V\u00e4rmekollaps – som n\u00e4r man vistas f\u00f6r l\u00e4nge i bastu – kommer de f\u00f6rsta dagarna. Behandling: Sval milj\u00f6. <\/p>\n\n\n\n

      Vattenbrist – v\u00e4rmesjuka: F\u00f6r lite vatten n\u00e4r man svettas – t\u00f6rst – sm\u00e5 urinm\u00e4ngder och feber. <\/p>\n\n\n\n

      Saltbrist: Illam\u00e5ende, kr\u00e4kningar, muskelkramp (eldarsjuka) och svimningsk\u00e4nsla. Kan komma relativt pl\u00f6tsligt och beh\u00f6ver inte vara f\u00f6renat med t\u00f6rst. Ofta n\u00e4r man \u00e4r of\u00f6rklarligt svag och med lite huvudv\u00e4rk. Behandling: mer salt – om salt smakar ovanligt gott = salta mer! <\/p>\n\n\n\n

      Prickly heat: tillt\u00e4ppta svettk\u00f6rtelg\u00e5ngar som ger upph\u00f6jda papler s\u00e4rskilt i armh\u00e5lor. Kliar och sticker. <\/p>\n\n\n\n

      V\u00e4rmeslag: Om man inte kan svettas alls eller inte tillr\u00e4ckligt: torr varm hud, huvudv\u00e4rk, feber f\u00f6rst\u00e5s, kramper som vid epilepsi. <\/p>\n\n\n\n

      Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

      \u00f6vre luftv\u00e4gsinfektioner <\/strong><\/h4>\n\n\n\n

      Att bli \u201df\u00f6rkyld\u201d under en resa \u00e4r snarare regel \u00e4n undantag. Jag skulle gissa att v\u00e5ra flygplan fungerar utm\u00e4rkt som inkubatorer f\u00f6r diverse luftburna smittor trots att moderna flygplan \u00e4r utrustade med s.k. HEPA filter f\u00f6r att rena luften som cirkulerar. Risken f\u00f6r besv\u00e4r fr\u00e5n \u00f6vre luftv\u00e4gar \u00e4r i niv\u00e5 med risken f\u00f6r att insjukna med turistdiarr\u00e9! <\/p>\n\n\n\n

      Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

      <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Information till resen\u00e4rer R\u00e5d fr\u00e5n A-\u00d6 f\u00f6r en b\u00e4ttre resa F\u00f6ljande kortfattade h\u00e4lsor\u00e5d och funderingar \u00e4r sammanst\u00e4llda av Dr Lars Rombo, som drev Reser\u00e5det under flera decennier. F\u00f6r vissa finns mer info att finna under ”L\u00e4s mer…”-l\u00e4nkarna. Alkohol S\u00e5 gott som alla som inte \u00e4r helnykterister dricker mer i tropikerna. Om inte vattnet \u00e4r gott … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201d\u00d6verlevnadsguide A-\u00d6\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11267,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11524","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11524","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11524"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11524\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12522,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11524\/revisions\/12522"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11524"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}