{"id":11329,"date":"2024-05-01T10:18:42","date_gmt":"2024-05-01T09:18:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=1709"},"modified":"2024-11-18T07:20:50","modified_gmt":"2024-11-18T06:20:50","slug":"schistosomiasis","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/schistosomiasis\/","title":{"rendered":"Sn\u00e4ckfeber (schistosomiasis, bilharzia)"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Riskmilj\u00f6 f\u00f6r sn\u00e4ckfeber<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

Schistosomiasis (bilharzia eller sn\u00e4ckfeber) \u00e4r en parasitisk maskinfektion, med f\u00f6rekomst i tropiska och subtropiska omr\u00e5den i Afrika, Asien och Latinamerika. Sjukdomen orsakas av trematoder av sl\u00e4ktet Schistosoma<\/em>, varav fem arter s\u00e4kert kan orsaka sjukdom hos m\u00e4nniska. <\/p>\n\n\n\n

Schistosoma mansoni<\/em>, S. intercalatum<\/em>, S. mekongi<\/em> och S. japonicum<\/em> orsakar sjukdom i magtarmkanalen (gastrointestinal schistosomiasis) medan Schistosoma haematobium <\/em>orsakar sjukdom i urinv\u00e4garna.<\/p>\n\n\n\n

Maskarna har en komplicerad livscykel som kr\u00e4ver en specifik snigel som mellanv\u00e4rd. M\u00e4nniskor smittas genom kontakt med s\u00f6tvatten som inneh\u00e5ller larver, s\u00e5 kallade cerkarier, som frig\u00f6rs fr\u00e5n infekterade sniglar. Cerkarierna tr\u00e4nger in genom huden n\u00e4r m\u00e4nniskor badar, vadar eller arbetar i f\u00f6rorenat vatten.<\/p>\n\n\n\n

Larverna utvecklas till vuxna maskar i m\u00e4nniskans blodk\u00e4rl, d\u00e4r de vuxna hon- och hanmaskarna lever i \u00e5ratal och producerar \u00e4gg med sm\u00e5 larver i. Dessa \u00e4gg l\u00e4mnar kroppen via urin eller avf\u00f6ring.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Han- och hon schistosomamaskar <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e4nniskor smittas genom hudkontakt med besmittat s\u00f6tvatten under yrkes-, fritids- eller vardagsaktiviteter. Man kan ocks\u00e5 bli infekterad genom att dricka obehandlat vatten.<\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

Symtomen varierar beroende p\u00e5 infektionens stadium och art:<\/p>\n\n\n\n

Tidiga symtom:<\/strong>\u00a0Vid larvernas intr\u00e4ngning i huden kan ett kliande, utslagsliknande tillst\u00e5nd uppst\u00e5, kallat cerkariedermatit.<\/p>\n\n\n\n

Akut fas (Katayamas syndrom):<\/strong>\u00a0Symtom kan utvecklas 2\u20136 veckor efter exponering och inkluderar feber, muskelv\u00e4rk, diarr\u00e9, nattliga svettningar, hosta, och svullnad av lever och mj\u00e4lte.<\/p>\n\n\n\n

Kronisk infektion:<\/strong> Vid gastrointestinal schistosomiasis kan symtom inkludera buksm\u00e4rtor, diarr\u00e9 och blodig avf\u00f6ring. Vid urogenital schistosomiasis \u00e4r blod i urinen (hematuri) vanligt. Om infektionen blir l\u00e5ngvarig kan det leda till komplikationer som njurskador, leverfibros, cancer i urinbl\u00e5san eller blodk\u00e4rlsskador i matstrupen.<\/p>\n\n\n\n

Cerkariedermatit (badkl\u00e5da)<\/h5>\n\n\n\n

En variant av ovanst\u00e5ende, cerkariedermatit<\/strong>, kan under varma europeiska somrar orsakas av schistosomer av sl\u00e4ktet Trichobilharzia<\/em>, vars larver \u00e4r en vanlig in\u00e4lvsparasit hos strandn\u00e4ra f\u00e5glar. Dessa Trichobilharzia<\/em>-cerkarierna, misstar badande m\u00e4nniskor f\u00f6r f\u00e5glar, och tr\u00e4nger sig in i huden, men d\u00e5 de inte \u00e4r anpassade till m\u00e4nniskor d\u00f6r de ganska snart.<\/p>\n\n\n\n

Hudpenetrationen kan dock orsaka en likartad allergisk reaktion som den av Schistosoma<\/em>-cerkarierna med myggbetssliknande papul\u00f6sa, kliande utslag – badkl\u00e5da<\/strong> eller simmarkl\u00e5da<\/strong>. Dessa uppkommer ett par timmar efter bad i infekterat vatten och f\u00f6rsvinner ofta inom n\u00e5gra dagar utan behandling. I enstaka fall kan den allergiska reaktionen ge upphov till feber. Eventuellt kan dusch med intv\u00e5lning efter bad minska risken f\u00f6r badkl\u00e5da. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Cerkariedermatit (badkl\u00e5da, simmarkl\u00e5da)<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskgrupper bland resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Riskutsatt befolkning f\u00f6r Schistosomiasis 2013 (klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r st\u00f6rre karta).<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Sn\u00e4ckfeber \u00e4r en av v\u00e4rldens mest spridda parasitsjukdomar med \u00f6ver 200 miljoner smittade i 74 l\u00e4nder, varav 85 % av fallen finns i Afrika s\u00f6der om Sahara. I de v\u00e4rst drabbade omr\u00e5den kan mer \u00e4n h\u00e4lften av lokalbefolkningen vara infekterade. I Afrika s\u00f6der om Sahara d\u00f6r varje \u00e5r 130 000\u2013150 000 av sjukdomen.<\/p>\n\n\n\n

De geografiska arterna \u00e4r lokaliserade till olika omr\u00e5den:<\/p>\n\n\n\n