{"id":11325,"date":"2024-04-30T15:55:47","date_gmt":"2024-04-30T14:55:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=1669"},"modified":"2024-11-18T06:51:51","modified_gmt":"2024-11-18T05:51:51","slug":"antrax","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/antrax\/","title":{"rendered":"Mj\u00e4ltbrand (antrax)"},"content":{"rendered":"\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"sidtopp\">Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"425\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-ko.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4656\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-ko.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-ko-300x125.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-ko-768x319.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-688360d30823481b88342ddb2694bb69\" id=\"smittamnet\" style=\"background-color:#2b7c08\">Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n<p>Antrax, eller mj\u00e4ltbrand, orsakas av bakterien&nbsp;<em>Bacillus anthracis<\/em>. Denna bakterie bildar sporer som kan \u00f6verleva i jord i \u00e5rtionden och forts\u00e4tter vara infekti\u00f6sa efter l\u00e5ng tid. Vilda och tama djur, s\u00e4rskilt idisslare som n\u00f6tkreatur, getter och f\u00e5r, kan smittas genom att andas in eller f\u00e5 i sig sporer fr\u00e5n f\u00f6rorenad jord, v\u00e4xter eller vatten. Smitta kan \u00f6verf\u00f6ras till m\u00e4nniskor genom kontakt med dessa infekterade djur eller deras produkter.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e4nniskor kan bli smittade p\u00e5 flera s\u00e4tt:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Hudkontakt (kutan antrax):<\/strong>\u00a0Genom kontakt med smittade djur, kadaver eller produkter som k\u00f6tt, ull och hudar. Sm\u00e5 s\u00e5r p\u00e5 huden \u00f6kar risken.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Intag (gastrointestinal antrax):<\/strong>\u00a0Genom att \u00e4ta d\u00e5ligt tillagat k\u00f6tt fr\u00e5n infekterade djur.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Inandning (inhalationsantrax):<\/strong>\u00a0Genom att andas in sporer, s\u00e4rskilt vid bearbetning av djurprodukter som ull eller vid avsiktlig spridning som bioterrorism.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Injektion (injektionsantrax):<\/strong>\u00a0Via injektion av kontaminerat heroin, rapporterat i Europa.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Smitta mellan m\u00e4nniskor \u00e4r mycket s\u00e4llsynt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-477b82d528e32d6c73f037cef1f4ea78\" id=\"symtom\" style=\"background-color:#2b7c08;text-transform:none\">Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n<p>Symtomen beror p\u00e5 hur infektionen har uppst\u00e5tt:<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Kutan antrax:<\/strong>\u00a0Ett svart s\u00e5r med d\u00f6d v\u00e4vnad bildas p\u00e5 huden, ofta tillsammans med feber och svullna lymfk\u00f6rtlar. Om den inte behandlas kan d\u00f6dligheten vara upp till 25 %, men sjunker till under 2 % med tidig behandling.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Kutan-antrax.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4665\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Kutan-antrax.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Kutan-antrax-300x169.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Kutan-antrax-768x432.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kutan antrax p\u00e5 en arm.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Gastrointestinal antrax:<\/strong>\u00a0Symtomen kan vara halsont och svullnad, eller magproblem som illam\u00e5ende, kr\u00e4kningar och blodig diarr\u00e9. Obehandlad \u00e4r d\u00f6dligheten cirka 50 %.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Inhalationsantrax:<\/strong>\u00a0B\u00f6rjar med feber och influensaliknande symtom som snabbt f\u00f6rv\u00e4rras med andningssv\u00e5righeter, br\u00f6stsm\u00e4rtor och chock. D\u00f6dligheten \u00e4r \u00f6ver 50 %, \u00e4ven med behandling.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Injektionsantrax:<\/strong>\u00a0Svullnad och infektion vid injektionsst\u00e4llet, ofta f\u00f6ljt av sepsis. D\u00f6dligheten \u00e4r \u00f6ver 25 %.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Antraxorsakad hj\u00e4rhinneinflammation<\/strong>\u00a0kan uppst\u00e5 fr\u00e5n alla formerna och \u00e4r n\u00e4stan alltid d\u00f6dlig.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-8f22b684ab5da41a8e65db1a2cba3bb1\" id=\"epidemiologi\" style=\"background-color:#2b7c08;text-transform:none\">F\u00f6rekomst och riskgrupper bland resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<p>Mellan 2 000 och 20 000 m\u00e4nskliga antraxfall intr\u00e4ffar globalt \u00e5rligen. De senaste \u00e5ren har storskaliga djurutbrott intr\u00e4ffat hos bison i Kanada 2012 och renar i Ryssland 2016.<\/p>\n\n\n\n<p>Antrax f\u00f6rekommer naturligt s\u00f6der om Sahara, Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och sydv\u00e4stra Asien, Mellan\u00f6stern samt s\u00f6dra och \u00f6stra Europa. <strong>Kutan och gastrointestinal antrax <\/strong>f\u00f6rekommer \u00f6ver hela v\u00e4rlden men \u00e4r vanligast i fattiga jordbruksregioner med otillr\u00e4ckliga kontrollprogram f\u00f6r boskap i Afrika. I V\u00e4steuropa, USA och Kanada \u00e4r sjukdomen ovanlig men enstaka fall kan f\u00f6rekomma. I EU rapporteras \u00e5rligen cirka 5-10 fall, varav flertalet fr\u00e5n Balkan, Ungern, Rum\u00e4nien, Italien och Spanien.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"540\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-karta.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4673\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-karta.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-karta-300x158.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/antrax-karta-768x405.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Global f\u00f6rekomst av antrax (k\u00e4lla: WHO).<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Sedan 2009 har det f\u00f6rekommit utbrott av <strong>injektionsantrax<\/strong> bland heroinmissbrukare i Storbritannien, Danmark och Frankrike.<\/p>\n\n\n\n<p>Antraxsporer har anv\u00e4nts i biokrigf\u00f6ring och bioterrorism sedan 1914, men \u00e4r sedan 1975 f\u00f6rbjudna enligt konventionen om biologiska vapen. Antraxsporer har anv\u00e4nts i bioterrorism 2001 d\u00e5 pulvriserade sporer skickades i brev i USA och 43 personer testade positivt f\u00f6r antraxexponering och 22 fall av mj\u00e4ltbrand diagnostiserades (11 inhalationsantrax och 11 kutan antrax) och 5 personer dog.<\/p>\n\n\n\n<p>Endast ett f\u00e5tal fall av kutan antrax har rapporterats hos resen\u00e4rer, efter direkt eller indirekt kontakt med djur eller djurprodukter. <\/p>\n\n\n\n<p>Risken \u00e4r mycket l\u00e5g bland resen\u00e4rer. Risken \u00e4r st\u00f6rst i safariomr\u00e5den d\u00e4r direktkontakt med djur eller kadaver kan f\u00f6rekomma, i regioner med begr\u00e4nsad k\u00f6ttinspektioner och bearbetningskapacitet, samt i omr\u00e5den d\u00e4r resen\u00e4rer kan komma i kontakt med animaliska produkter fr\u00e5n boskap (t.ex. souvenirer).<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-662727e07341dad94d64bcd6a03ae60b\" id=\"prevention\" style=\"background-color:#2b7c08\">Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n<p>Som resen\u00e4rer kan du minska risken f\u00f6r antrax genom att:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Undvika att \u00e4ta k\u00f6tt fr\u00e5n hemslaktade djur i drabbade omr\u00e5den.<\/li>\n\n\n\n<li>Undvika att hantera djurhudar, ull eller andra produkter som inte har bearbetats ordentligt.<\/li>\n\n\n\n<li>Tv\u00e4tta h\u00e4nderna noggrant efter kontakt med djur eller djurprodukter.<\/li>\n\n\n\n<li>Vara medvetna om risken f\u00f6r smitta vid hantering av souvenirer som trummor.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Vaccin mot antrax finns i vissa l\u00e4nder men inte i Sverige. Antibiotika kan anv\u00e4ndas som f\u00f6rebyggande behandling efter misst\u00e4nkt exponering.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Information till resen\u00e4rer Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar Antrax, eller mj\u00e4ltbrand, orsakas av bakterien&nbsp;Bacillus anthracis. Denna bakterie bildar sporer som kan \u00f6verleva i jord i \u00e5rtionden och forts\u00e4tter vara infekti\u00f6sa efter l\u00e5ng tid. Vilda och tama djur, s\u00e4rskilt idisslare som n\u00f6tkreatur, getter och f\u00e5r, kan smittas genom att andas in eller f\u00e5 i sig sporer fr\u00e5n f\u00f6rorenad &hellip; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/antrax\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dMj\u00e4ltbrand (antrax)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11325","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11325","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11325"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11325\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11832,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11325\/revisions\/11832"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11325"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}