{"id":11316,"date":"2024-04-10T17:16:30","date_gmt":"2024-04-10T16:16:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=1013"},"modified":"2024-11-17T20:45:43","modified_gmt":"2024-11-17T19:45:43","slug":"aterfallsfeber","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/aterfallsfeber\/","title":{"rendered":"\u00c5terfallsfeber (relapsing fever)"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Feberkurva \u00e5terfallsfeber.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

\u00c5terfallsfeber \u00e4r en febersjukdom som orsakas av Borrelia-spiroketer och k\u00e4nnetecknas av cykliska feberperioder, s\u00e5 kallade skov. Det finns tv\u00e5 huvudvarianter av sjukdomen:<\/p>\n\n\n\n

F\u00e4stingburen \u00e5terfallsfeber<\/strong> orsakas oftast av Borrelia duttoni<\/em>. Denna variant sprids via mjuka f\u00e4stingar av arten Ornithodoros<\/em>, som fr\u00e4mst biter p\u00e5 natten utan att det m\u00e4rks. F\u00e4stingarna har gnagare som reservoar och f\u00f6rekommer i omr\u00e5den d\u00e4r m\u00e4nniskor och djur lever n\u00e4ra varandra.<\/p>\n\n\n\n

Lusburen \u00e5terfallsfeber<\/strong> orsakas av Borrelia recurrentis<\/em>. Den sprids via kl\u00e4dlusen (Pediculus humanus<\/em>), d\u00e4r spiroketerna finns i lusens avf\u00f6ring. Infektion sker n\u00e4r man kliar bettst\u00e4llet och gnider in avf\u00f6ringen i huden. M\u00e4nniskan \u00e4r den enda reservoaren f\u00f6r denna variant.<\/p>\n\n\n\n

    \n
  1. <\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n

    Sjukdomen smittar inte direkt mellan m\u00e4nniskor, utan endast via bett fr\u00e5n f\u00e4stingar eller kontakt med kl\u00e4dl\u00f6ss.<\/p>\n\n\n\n

    Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

    <\/p>\n\n\n\n

    <\/p>\n\n\n\n

    Inkubationstiden (tid fr\u00e5n smitta till symtom \u00e4r 3\u201311 dagar,vanligen 6 dagar. Symtomen vid b\u00e5de f\u00e4stingburen och lusburen \u00e5terfallsfeber \u00e4r likartade och b\u00f6rjar ofta pl\u00f6tsligt med h\u00f6g feber, frossa, hj\u00e4rtklappning, sv\u00e5r huvudv\u00e4rk, illam\u00e5ende, muskel- och ledv\u00e4rk samt f\u00f6rvirring. Ibland kan ett r\u00f6tt utslag eller bl\u00f6dningar i hud och slemhinnor f\u00f6rekomma.<\/p>\n\n\n\n

    Febern varar i 3\u20135 dagar och f\u00f6ljer niv\u00e5erna av bakterier i blodet. N\u00e4r febern f\u00f6rsvinner \u00e5terkommer den efter n\u00e5gra dagar utan symtom. Vid f\u00e4stingburen \u00e5terfallsfeber kan upp till 10 skov f\u00f6rekomma, medan lusburen \u00e5terfallsfeber oftast ger endast ett skov. Vid \u00e5terkommande skov blir symtomen ofta mildare tack vare \u00f6kad immunitet.<\/p>\n\n\n\n

    Vid l\u00e4ngre sjukdomsf\u00f6rlopp, s\u00e4rskilt vid lusburen \u00e5terfallsfeber, kan komplikationer som gulsot, svullen lever och mj\u00e4lte, hj\u00e4rtsvikt, missfall samt neurologiska symtom uppst\u00e5. F\u00e4stingburen \u00e5terfallsfeber kan \u00e4ven orsaka djupa \u00f6goninflammationer. D\u00f6dligheten \u00e4r h\u00f6gre f\u00f6r lusburen \u00e5terfallsfeber, s\u00e4rskilt hos obehandlade, \u00e4ldre och undern\u00e4rda personer.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6rekomst och riskgrupper bland resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n

    Lusburen \u00e5terfallsfeber <\/strong>f\u00f6rekommer fr\u00e4mst i nord\u00f6stra Afrika, s\u00e4rskilt i l\u00e4nder som Etiopien, Sudan, Eritrea och Somalia. Den \u00e4r ofta kopplad till krig, flyktingl\u00e4ger och omr\u00e5den med d\u00e5lig hygien, d\u00e4r den kan orsaka epidemier.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00e4stingburen \u00e5terfallsfeber <\/strong>\u00e4r mer spridd och finns i Amerika, Afrika, Asien och Europa. I USA \u00e4r sjukdomen vanligast i v\u00e4stra delstater och f\u00f6rekommer fr\u00e4mst mellan maj och september. Den tenderar att vara endemisk i omr\u00e5den d\u00e4r m\u00e4nniskor vistas i skog och mark.<\/p>\n\n\n\n

    Lusburen \u00e5terfallsfeber drabbar ofta sjukv\u00e5rdspersonal och bist\u00e5ndsarbetare i flyktingl\u00e4ger eller katastrofomr\u00e5den d\u00e4r kl\u00e4dl\u00f6ss \u00e4r vanliga. F\u00e4stingburen \u00e5terfallsfeber utg\u00f6r en risk f\u00f6r personer som tillbringar mycket tid utomhus i skog och mark, i drabbade omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

    Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

    Det finns inget vaccin mot \u00e5terfallsfeber. F\u00f6r att undvika sjukdomen \u00e4r det viktigt att skydda sig mot bett fr\u00e5n f\u00e4stingar och l\u00f6ss:<\/p>\n\n\n\n