{"id":11312,"date":"2024-04-10T15:56:35","date_gmt":"2024-04-10T14:56:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=1004"},"modified":"2024-11-16T16:04:30","modified_gmt":"2024-11-16T15:04:30","slug":"ross-river","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/ross-river\/","title":{"rendered":"Ross River-feber (epidemisk polyartrit)"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Ross River, Queensland.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

Ross River-feber (RRF) \u00e4r en infektionssjukdom som sprids av myggor och orsakas av Ross River-viruset (RRV). Viruset uppt\u00e4cktes 1963 n\u00e4ra Ross River i Queensland, Australien. Smittan sprids via ett 30-tal arter av\u00a0Aedes<\/em>\u2013 och\u00a0Culex<\/em>-myggor. K\u00e4nguruer och wallabies \u00e4r de vanligaste reservoarv\u00e4rdarna, men viruset kan \u00e4ven finnas hos h\u00e4star, pungr\u00e4var och m\u00f6jligen f\u00e5glar. Infektionen \u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4nniskor via myggbett, s\u00e4rskilt i n\u00e4rheten av v\u00e5tmarker, k\u00e4rr och bevattningsomr\u00e5den d\u00e4r myggor trivs och f\u00f6r\u00f6kar sig.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

Symtom upptr\u00e4der oftast hos vuxna i \u00e5ldern 25\u201344 \u00e5r, medan barn oftare f\u00e5r blir infekterade utan n\u00e5gra symtom. Efter en inkubationstid (tid fr\u00e5n smitta till symtom) p\u00e5 7\u20139 dagar insjuknar den drabbade med influensaliknande symtom s\u00e5som feber, svullna lymfk\u00f6rtlar, tr\u00f6tthet, halsont och ibland snuva. N\u00e4stan alla som insjuknar f\u00e5r inflammation i flera leder (polyartrit), d\u00e4r leder som kn\u00e4n, vrister, handleder och fingrar blir svullna och sm\u00e4rtsamma. Omkring h\u00e4lften av patienterna utvecklar ett utslag, fr\u00e4mst p\u00e5 armar och ben. S\u00e4llsynta symtom inkluderar f\u00f6rstoring av mj\u00e4lten, blod i urinen och njurinflammation.<\/p>\n\n\n\n

De flesta \u00e5terh\u00e4mtar sig inom n\u00e5gra veckor, men ledv\u00e4rk och tr\u00f6tthet kan kvarst\u00e5 i upp till sex m\u00e5nader. RRF \u00e4r inte d\u00f6dlig, och inga d\u00f6dsfall har rapporterats.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskgrupper<\/h3>\n\n\n\n

Ross River-feber finns i Australien, Tasmanien, Papua Nya Guinea, Fiji, Samoa och andra \u00f6ar i s\u00f6dra Stilla havet. I Australien rapporteras ungef\u00e4r 4 000 fall varje \u00e5r, s\u00e4rskilt i Queensland. Sjukdomen \u00e4r vanligast under perioden januari till april, men kan f\u00f6rekomma \u00e5ret runt i vissa omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Alla som reser till omr\u00e5den d\u00e4r Ross River-feber finns kan smittas om de blir bitna av en infekterad mygga. Risken \u00e4r st\u00f6rst f\u00f6r de som vistas mycket utomhus n\u00e4ra vatten, till exempel vid camping eller bushvandring.<\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

Eftersom det inte finns n\u00e5got vaccin mot Ross River-feber \u00e4r det viktigt att undvika myggbett. F\u00f6lj dessa r\u00e5d f\u00f6r att minska risken:<\/p>\n\n\n\n