{"id":11311,"date":"2024-04-10T15:55:44","date_gmt":"2024-04-10T14:55:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=1001"},"modified":"2024-11-17T20:57:22","modified_gmt":"2024-11-17T19:57:22","slug":"leishmaniasis","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/leishmaniasis\/","title":{"rendered":"Leishmaniasis"},"content":{"rendered":"\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"599\" class=\"wp-image-4500\" style=\"caret-color: rgb(0, 0, 0); color: rgb(0, 0, 0); white-space: normal; font-size: revert;\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Phlebotomus-1.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Phlebotomus-1.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Phlebotomus-1-300x175.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/Phlebotomus-1-768x449.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figure class=\"wp-block-image size-full\" style=\"caret-color: rgb(0, 0, 0); color: rgb(0, 0, 0); white-space: normal;\"><figcaption class=\"wp-element-caption\">Sandmygga (<em>Phlebotomus<\/em>), vektor f\u00f6r leishmaniasis och sandmyggefeber.<\/figcaption><\/figure><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-688360d30823481b88342ddb2694bb69\" id=\"smittamnet\" style=\"background-color:#2b7c08\">Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n<p>Leishmaniasis \u00e4r en sjukdom som orsakas av parasiter fr\u00e5n sl\u00e4ktet&nbsp;<em>Leishmania<\/em>. Det finns \u00f6ver 20 olika arter av dessa parasiter som kan orsaka olika former av sjukdomen, beroende p\u00e5 vilken art som \u00f6verf\u00f6rts:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Kutan leishmaniasis<\/strong>\u00a0(hud): Orsakas av parasiter som\u00a0<em>Leishmania tropica<\/em>\u00a0och\u00a0<em>Leishmania major<\/em>\u00a0i gamla v\u00e4rlden (kring Medelhavet, Afrika och Mellan\u00f6stern) och\u00a0<em>Leishmania mexicana<\/em>\u00a0i nya v\u00e4rlden (Central- och Sydamerika).<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Mukokutan leishmaniasis<\/strong>\u00a0(hud och slemhinnor): Orsakas av\u00a0<em>Leishmania Viannia braziliensis<\/em>\u00a0i Central- och Sydamerika.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Visceral leishmaniasis<\/strong>\u00a0(inre organ, \u00e4ven kallad kala-azar): Orsakas av\u00a0<em>Leishmania donovani<\/em>, fr\u00e4mst i Sydasien, Afrika och Brasilien.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Parasiten sprids genom bett fr\u00e5n en smittad sandmygga, som \u00e4r en mycket liten insekt (2\u20133 mm). Sandmyggorna suger blod fr\u00e5n m\u00e4nniskor och djur, och endast honorna biter. De \u00e4r mest aktiva fr\u00e5n skymning till gryning, s\u00e4rskilt i fuktiga och skuggiga milj\u00f6er. Sandmyggans bett kan g\u00e5 obem\u00e4rkt f\u00f6rbi eftersom de \u00e4r sm\u00e5 och deras bett ofta inte k\u00e4nns.<\/p>\n\n\n\n<p>Sjukdomen sprids fr\u00e4mst i omr\u00e5den med sandmyggor, d\u00e4r djur som hundar, gnagare och harar fungerar som v\u00e4rdar f\u00f6r parasiten. Smitta kan ocks\u00e5 ske genom blodtransfusioner eller vid laboratoriearbete, men detta \u00e4r ovanligt.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-477b82d528e32d6c73f037cef1f4ea78\" id=\"symtom\" style=\"background-color:#2b7c08;text-transform:none\">Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n<p>Symtomen p\u00e5 leishmaniasis beror p\u00e5 sjukdomens form:<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Kutan leishmaniasis (orientb\u00f6ld)<\/h5>\n\n\n\n<p>Den vanligaste formen p\u00e5verkar huden och b\u00f6rjar med ett s\u00e5r p\u00e5 platsen d\u00e4r man blivit biten av en sandmygga. S\u00e5ret kan upptr\u00e4da dagar till flera m\u00e5nader efter bettet och b\u00f6rjar ofta som en liten kn\u00f6l eller r\u00f6d fl\u00e4ck. Detta utvecklas till ett \u00f6ppet s\u00e5r med upph\u00f6jda kanter och en central krater. S\u00e5ren \u00e4r oftast sm\u00e4rtfria, men kan bli infekterade av bakterier, vilket g\u00f6r dem sm\u00e4rtsamma. S\u00e5ren l\u00e4ker ofta av sig sj\u00e4lva, men det kan ta m\u00e5nader eller \u00e5r och leder n\u00e4stan alltid till \u00e4rrbildning.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"517\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/kutan-leishmaniasis.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2821\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/kutan-leishmaniasis.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/kutan-leishmaniasis-300x151.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/kutan-leishmaniasis-768x388.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Kutan leishmaniasis (Foto: Dr Harout Tanielian, Science Photo Library) <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Mukokutan leishmaniasis<\/h5>\n\n\n\n<p>Denna form kan spridas fr\u00e5n huden till slemhinnorna i n\u00e4sa, mun eller hals. Detta kan ske flera \u00e5r efter att de ursprungliga huds\u00e5ren har l\u00e4kt. Sjukdomen b\u00f6rjar ofta med n\u00e4st\u00e4ppa, bl\u00f6dningar eller s\u00e5r i n\u00e4san och kan i sv\u00e5ra fall orsaka allvarliga skador p\u00e5 n\u00e4sans brosk, struphuvud eller svalget.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"679\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/mukokutan-leishmaniasis.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2822\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/mukokutan-leishmaniasis.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/mukokutan-leishmaniasis-300x199.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/mukokutan-leishmaniasis-768x509.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Mukokutan leishmaniasis. Foto: Science photo gallery<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>De initiala kliniska symtomen kommer ofta fr\u00e5n n\u00e4san med bl\u00f6dningar, kronisk n\u00e4st\u00e4ppa och inflammerad slemhinna eller s\u00e5r. Mer s\u00e4llan \u00e4r munnen eller struphuvudet inblandade, vilket d\u00e5 debuterar som hosta eller heshet. I avancerade fall kan det ske en destruktiv av slemhinnor, ben och brosk i munnen, n\u00e4san, struphuvudet och svalget (t.ex. perforering av n\u00e4sskiljev\u00e4ggen eller skada p\u00e5 struphuvudet eller luftstrupen). <\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Visceral leishmaniasis (kala-azar)<\/h5>\n\n\n\n<p>Den mest allvarliga formen drabbar de inre organen, s\u00e4rskilt lever, mj\u00e4lte och benm\u00e4rg. Symtomen b\u00f6rjar ofta smygande med tr\u00f6tthet, feber, viktminskning och nattsvettningar. Mj\u00e4lten och levern kan bli kraftigt f\u00f6rstorade, och blodv\u00e4rdet f\u00f6rs\u00e4mras vilket leder till anemi. Utan behandling leder denna form ofta till d\u00f6den inom tv\u00e5 \u00e5r, vanligtvis p\u00e5 grund av sekund\u00e4ra infektioner.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-8f22b684ab5da41a8e65db1a2cba3bb1\" id=\"epidemiologi\" style=\"background-color:#2b7c08;text-transform:none\">F\u00f6rekomst och riskgrupper bland resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<p>Globalt uppskattas cirka 1 miljon fall av kutan leishmaniasis och 300 000 fall av visceral leishmaniasis varje \u00e5r, med cirka 20 000 d\u00f6dsfall.<\/p>\n\n\n\n<p>Leishmaniasis f\u00f6rekommer i \u00f6ver 90 l\u00e4nder, fr\u00e4mst i tropiska och subtropiska regioner (se kartan). Kutan leishmaniasis \u00e4r vanligast i Afghanistan, Algeriet, Brasilien, Iran, Peru, Saudiarabien och Syrien. Visceral leishmaniasis \u00e4r vanlig i Indien, Nepal, Bangladesh, Sudan och Brasilien.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"940\" height=\"538\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Leishmaniasis-karta.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2815\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Leishmaniasis-karta.jpg 940w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Leishmaniasis-karta-300x172.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Leishmaniasis-karta-768x440.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Global utbredning och \u00e5rlig incidens av visceral leishmaniasis.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>I Europa har fall rapporterats fr\u00e4mst fr\u00e5n s\u00f6dra Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Medelhavs\u00f6arna, men sjukdomen har diagnostiserats s\u00e5 l\u00e5ng norrut som s\u00f6dra Tyskland.<\/p>\n\n\n\n<p>Alla som reser till eller bor i omr\u00e5den d\u00e4r sandmyggor f\u00f6rekommer riskerar att bli smittade om de blir bitna. Resen\u00e4rer med \u00f6kad risk inkluderar:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>\u00c4ventyrsresen\u00e4rer och ekoturister.<\/li>\n\n\n\n<li>Bist\u00e5ndsarbetare och personer som arbetar i flyktingl\u00e4ger.<\/li>\n\n\n\n<li>F\u00e5gelsk\u00e5dare och andra som vistas utomhus p\u00e5 landsbygden fr\u00e5n skymning till gryning.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>\u00c4ven korttidsresen\u00e4rer har drabbats, s\u00e4rskilt om de vistats i omr\u00e5den d\u00e4r sjukdomen \u00e4r vanlig.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-662727e07341dad94d64bcd6a03ae60b\" id=\"prevention\" style=\"background-color:#2b7c08\">Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns inget vaccin mot leishmaniasis, s\u00e5 f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r viktiga:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Undvik utomhusaktiviteter fr\u00e5n skymning till gryning n\u00e4r sandmyggorna \u00e4r som mest aktiva.<\/li>\n\n\n\n<li>Anv\u00e4nd skyddande kl\u00e4der som t\u00e4cker armar och ben.<\/li>\n\n\n\n<li>Applicera myggmedel med DEET p\u00e5 exponerad hud och under kanterna p\u00e5 kl\u00e4derna.<\/li>\n\n\n\n<li>Sov i luftkonditionerade eller v\u00e4l skyddade rum. Anv\u00e4nd insektsn\u00e4t impregnerade med permetrin, eftersom sandmyggor kan ta sig genom vanliga myggn\u00e4t.<\/li>\n\n\n\n<li>Spraya inomhusmilj\u00f6er med insektsmedel och anv\u00e4nd fl\u00e4ktar f\u00f6r att st\u00f6ra sandmyggornas flygf\u00f6rm\u00e5ga.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Information till resen\u00e4rer Sandmygga (Phlebotomus), vektor f\u00f6r leishmaniasis och sandmyggefeber. Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar Leishmaniasis \u00e4r en sjukdom som orsakas av parasiter fr\u00e5n sl\u00e4ktet&nbsp;Leishmania. Det finns \u00f6ver 20 olika arter av dessa parasiter som kan orsaka olika former av sjukdomen, beroende p\u00e5 vilken art som \u00f6verf\u00f6rts: Parasiten sprids genom bett fr\u00e5n en smittad sandmygga, som \u00e4r &hellip; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/leishmaniasis\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dLeishmaniasis\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11311","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11311","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11311"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11311\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11793,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11311\/revisions\/11793"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}