{"id":11310,"date":"2024-04-10T15:54:32","date_gmt":"2024-04-10T14:54:32","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=999"},"modified":"2024-11-16T12:34:06","modified_gmt":"2024-11-16T11:34:06","slug":"nilfeber","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/nilfeber\/","title":{"rendered":"Nilfeber (West Nile fever)"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

Nilfeber (West Nile-fever) orsakas av West Nile-virus (WNV), ett virus som tillh\u00f6r samma familj, som dengue-, TBE-, gula feber- och Zika-virus ing\u00e5r. Viruset sprids mellan f\u00e5glar och Culex<\/em>-myggor i en naturlig cykel. M\u00e4nniskor och h\u00e4star kan smittas av bett fr\u00e5n infekterade myggor men spelar ingen roll i virusets fortsatta spridning, vilket g\u00f6r oss till s\u00e5 kallade ”dead-end hosts”.<\/p>\n\n\n\n

Andra smittv\u00e4gar inkluderar organtransplantation, blodtransfusion och i s\u00e4llsynta fall fr\u00e5n mor till barn under graviditet och amning. Yrkessmitta har ocks\u00e5 rapporterats, bland annat fr\u00e5n laboratoriearbete eller vid hantering av d\u00f6da f\u00e5glar. Viruset f\u00f6rekommer hos m\u00e5nga f\u00e5gelarter och \u00e4r s\u00e4rskilt d\u00f6dligt f\u00f6r rovf\u00e5glar och kr\u00e5kf\u00e5glar. Fall av sjukdom hos h\u00e4star kan vara en indikator p\u00e5 virusets spridning i ett omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

De flesta som smittas av WNV, cirka 80 %, f\u00e5r inga symtom alls. Hos de som insjuknar upptr\u00e4der symtomen vanligtvis 2\u20136 dagar efter smitta, men inkubationstiden kan vara upp till 21 dagar. De f\u00f6rsta tecknen \u00e4r feber, huvudv\u00e4rk, muskelv\u00e4rk, illam\u00e5ende, tr\u00f6tthet och ibland utslag p\u00e5 b\u00e5len. Svullna lymfk\u00f6rtlar och \u00f6gonsm\u00e4rta kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma.<\/p>\n\n\n\n

F\u00e4rre \u00e4n 1 % utvecklar en allvarlig form av sjukdomen med hj\u00e4rninflammation (meningoencefalit). Detta kan ge h\u00f6g feber, nackstelhet, f\u00f6rvirring, kramper och ibland f\u00f6rlamning. Denna variant kan vara livshotande, s\u00e4rskilt f\u00f6r personer \u00f6ver 60 \u00e5r och de med underliggande sjukdomar som diabetes, hj\u00e4rtsjukdom eller cancer. De flesta \u00e5terh\u00e4mtar sig helt, men tr\u00f6tthet och svaghet kan vara i m\u00e5nader, och vissa kan f\u00e5 best\u00e5ende neurologiska problem.Diagnostik och behandling<\/p>\n\n\n\n

Det finns inte n\u00e5gon specifik antiviral behandling mot Nilfeber, utan omh\u00e4ndertagandet \u00e4r underst\u00f6djande med intensivv\u00e5rd vid behov.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskgrupper<\/h3>\n\n\n\n

Nilfeber \u00e4r den mygg\u00f6verf\u00f6rda virusinfektionen med st\u00f6rst geografisk spridning. Det f\u00f6rekommer i m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden, inklusive Afrika, Mellan\u00f6stern, Asien, Australien, Oceanien samt Nord- och Centralamerika. I tropiska omr\u00e5den finns risken \u00e5ret runt, medan viruset i tempererade klimat, som Europa och Nordamerika, \u00e4r vanligast mellan juni och november, med en topp i juli\u2013september.<\/p>\n\n\n\n

I Europa har flest fall rapporterats fr\u00e5n Italien och Grekland, men fall f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i bl.a. \u00d6sterrike, Ungern, Rum\u00e4nien och Spanien. I Nordamerika rapporteras fall \u00e5rligen fr\u00e5n USA och Kanada. I Afrika \u00e4r risken h\u00f6gst i fuktiga omr\u00e5den n\u00e4ra sj\u00f6ar och kuster.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Endemiska omr\u00e5den f\u00f6r Nilfeber (West Nile fever). Sporadiska fall f\u00f6rekommer s\u00e4songsvis utanf\u00f6r dessa omr\u00e5den.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Alla som vistas i omr\u00e5den d\u00e4r WNV f\u00f6rekommer, s\u00e4rskilt under myggs\u00e4songen, kan smittas. \u00c4ldre personer och de med kroniska sjukdomar l\u00f6per st\u00f6rre risk f\u00f6r allvarlig sjukdom.<\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

Det b\u00e4sta skyddet mot WNV \u00e4r att undvika myggbett. Culex-myggor, som sprider viruset, \u00e4r mest aktiva tidigt p\u00e5 natten, s\u00e4rskilt mellan 22.00 och midnatt. F\u00f6lj dessa r\u00e5d f\u00f6r att minska risken f\u00f6r infektion:<\/p>\n\n\n\n