{"id":11309,"date":"2024-04-10T15:53:31","date_gmt":"2024-04-10T14:53:31","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=996"},"modified":"2025-10-21T17:58:00","modified_gmt":"2025-10-21T16:58:00","slug":"bunyavirus","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/bunyavirus\/","title":{"rendered":"Bunyavirus-bl\u00f6darfebrar"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\n
\n

Sorkfeber (hantavirus-bl\u00f6darfeber)<\/a><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Krim-Kongo-bl\u00f6darfeber<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Rift Valley-feber<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\u00d6versikt<\/h3>\n\n\n\n

Ett v\u00e4xande antal bunyavirus \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att orsaka virusorsakad bl\u00f6darfeber, en allvarlig febersjukdom som kan utvecklas till chock och multiorgansvikt och k\u00e4nnetecknas av st\u00f6rningar i blodets levringsf\u00f6rm\u00e5ga. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inga godk\u00e4nda vacciner eller antivirala terapier f\u00f6r att effektivt f\u00f6rebygga eller behandla bl\u00f6darfebrar orsakade av bunyavirus.<\/p>\n\n\n\n

Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Sorkfeber (hantavirus-bl\u00f6darfeber)<\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Skogssorken (Myodes glareolus<\/em>), v\u00e4rddjur f\u00f6r sorkfeber (hantavirus-hemorragisk feber med renalt syndrom\/nefropatia epidemica). Foto: Wikimedia<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Smitt\u00e4mne och smitt\u00f6verf\u00f6ring:<\/strong> <\/h5>\n\n\n\n

Hantavirus \u00e4r en grupp virus som orsakar sjukdom hos m\u00e4nniskor och sprids genom kontakt med gnagares urin, avf\u00f6ring eller saliv. Virusen \u00f6verf\u00f6rs vanligtvis via inandning av damm som kontaminerats av gnagarurin. Det finns flera typer av hantavirus i Europa, varav Puumala virus<\/em> \u00e4r vanligast och sprids via skogssorkar. <\/p>\n\n\n\n

Andra arter, som Dobrava virus<\/em>, har skogsm\u00f6ss som v\u00e4rddjur och f\u00f6rekommer fr\u00e4mst i syd\u00f6stra Europa. Hantavirus kan inte spridas mellan m\u00e4nniskor eller via insektsbett, men i s\u00e4llsynta fall kan infektion ske genom gnagarbett.<\/p>\n\n\n\n

Risken f\u00f6r smitta \u00f6kar under h\u00f6sten n\u00e4r gnagare s\u00f6ker sig till uthus och f\u00f6rr\u00e5d, d\u00e4r m\u00e4nniskor kan komma i kontakt med viruset via damm.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h5>\n\n\n\n

Hantavirusinfektion kan ge ett brett spektrum av symtom, fr\u00e5n milda till sv\u00e5ra. Inkubationstiden \u00e4r 2\u20133 veckor. Infektionen b\u00f6rjar ofta med pl\u00f6tslig feber, sv\u00e5r huvudv\u00e4rk och muskelv\u00e4rk, f\u00f6ljt av buksm\u00e4rtor och ibland bl\u00f6dningar. Njurp\u00e5verkan \u00e4r vanlig och kan leda till minskad urinproduktion (oliguri), som sedan \u00f6verg\u00e5r till \u00f6kad urinproduktion (polyuri) i \u00e5terh\u00e4mtningsfasen.<\/p>\n\n\n\n

Den variant som orsakas av Puumala virus<\/em> \u00e4r mildare och kallas sorkfeber, med en d\u00f6dlighet p\u00e5 under 0,5 %. Dobrava virus<\/em>, som f\u00f6rekommer i syd\u00f6stra Europa, orsakar en mer allvarlig form med h\u00f6gre d\u00f6dlighet. Allvarliga komplikationer, som njurp\u00e5verkan och f\u00f6rlamningar (Guillain-Barr\u00e9s syndrom) \u00e4r ovanliga men m\u00f6jliga.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskfaktorer<\/strong><\/h5>\n\n\n\n

Hantavirus finns i stora delar av v\u00e4rlden, f\u00f6rutom i Australien och Oceanien. I Europa \u00e4r de vanligaste sjukdomsfallen kopplade till Puumala virus<\/em> och f\u00f6rekommer fr\u00e4mst i Finland, Sverige, Belgien, Frankrike och Norge. Ryssland har flest rapporterade fall i Europa. Sorkfeber \u00e4r s\u00e4rskilt vanlig i norra Europa under \u00e5r med stora gnagarpopulationer, som kan \u00f6ka cykliskt beroende p\u00e5 tillg\u00e5ngen till f\u00f6da som ek- och bokollon.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Geografisk distribution av olika arter av hantavirus.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den st\u00f6rsta risken \u00e4r exponering f\u00f6r gnagare och deras urin, s\u00e4rskilt i dammiga milj\u00f6er som f\u00f6rr\u00e5d, uthus eller jordbruksomr\u00e5den. Aktiviteter som jordbruk, skogsarbete och vistelse i skog och mark \u00f6kar risken, s\u00e4rskilt under \u00e5r med h\u00f6g gnagart\u00e4thet.<\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/strong><\/h5>\n\n\n\n

Det finns inget vaccin mot hantavirus. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r smitta b\u00f6r du vidta f\u00f6ljande \u00e5tg\u00e4rder:<\/p>\n\n\n\n