{"id":11302,"date":"2024-03-10T07:32:23","date_gmt":"2024-03-10T06:32:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=299"},"modified":"2025-10-21T17:42:43","modified_gmt":"2025-10-21T16:42:43","slug":"rabies","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/rabies\/","title":{"rendered":"Rabies"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

Rabies \u00e4r en d\u00f6dlig virussjukdom. Det vanligaste viruset som ger rabies hos m\u00e4nniskor \u00e4r klassiskt rabiesvirus, men det finns ocks\u00e5 andra relaterade virus hos fladderm\u00f6ss som kan orsaka identisk sjukdom. Rabiesviruset sprids oftast via saliv fr\u00e5n ett infekterat djur, vanligtvis genom bett eller rivs\u00e5r, men \u00e4ven om djuret slickar p\u00e5 s\u00e5rig hud eller slemhinnor. Smittan kan ocks\u00e5 ske genom mycket sm\u00e5 hudskador som inte alltid m\u00e4rks. Den vanligaste smittk\u00e4llan \u00e4r hundar, som st\u00e5r f\u00f6r \u00f6ver 99 % av alla m\u00e4nskliga rabiesfall, men \u00e4ven vilda djur som r\u00e4var, fladderm\u00f6ss och apor kan sprida viruset. Rabies kan inte smitta mellan m\u00e4nniskor, f\u00f6rutom i extremt s\u00e4llsynta fall, till exempel genom organtransplantation.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n s\u00e5ret invaderar rabiesviruset nervsystemet, och n\u00e5r sedan det centrala nervsystemet d\u00e4r viruset f\u00f6r\u00f6kar sig. Rabiesvirus transporteras sedan tillbaka via det perifera nervsystemet till olika v\u00e4vnader, inklusive spott- och t\u00e5rk\u00f6rtlarna och huden i ansiktet, nacken och p\u00e5 halsen. Rabiesvirus som uts\u00f6ndras i saliv g\u00f6r att smittan kan f\u00f6ras vidare.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

Inkubationstiden (tid fr\u00e5n smitta till f\u00f6rsta symtom) f\u00f6r rabies \u00e4r oftast 3\u201312 veckor, men kan variera fr\u00e5n n\u00e5gra dagar till flera m\u00e5nader. De f\u00f6rsta symtomen \u00e4r ofta ospecifika, som feber, huvudv\u00e4rk, tr\u00f6tthet och sm\u00e4rta eller stickningar vid bettet. N\u00e4r sjukdomen utvecklas p\u00e5verkas nervsystemet, och patienten kan f\u00e5 \u00e5ngest, hallucinationer och muskelryckningar. M\u00e5nga drabbas av vattenr\u00e4dsla (hydrofobi) eftersom det blir sv\u00e5rt att sv\u00e4lja. I andra fall b\u00f6rjar sjukdomen med f\u00f6rlamning, som sprider sig i kroppen. N\u00e4r symtomen v\u00e4l har b\u00f6rjat \u00e4r sjukdomen n\u00e4stan alltid d\u00f6dlig inom en till tre veckor, oftast till f\u00f6ljd av andningsf\u00f6rlamning eller hj\u00e4rtstopp.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskgrupper<\/h3>\n\n\n\n

Rabies finns \u00f6ver n\u00e4stan hela v\u00e4rlden, med undantag f\u00f6r Antarktis. Sjukdomen \u00e4r s\u00e4rskilt vanlig i delar av Asien och Afrika, d\u00e4r tillg\u00e5ngen till vaccination och behandling \u00e4r begr\u00e4nsad. Cirka 60 000 m\u00e4nniskor d\u00f6r av rabies varje \u00e5r, och majoriteten av fallen beror p\u00e5 hundbett. I Europa och Nordamerika har rabies n\u00e4stan eliminerats hos husdjur genom vaccinering, men smittan kan fortfarande finnas hos vilda djur som r\u00e4var och fladderm\u00f6ss. I Sverige har rabies aldrig f\u00f6rekommit bland landlevande d\u00e4ggdjur, men viruset har p\u00e5visats hos fladderm\u00f6ss. <\/p>\n\n\n\n

Resen\u00e4rer till h\u00f6griskomr\u00e5den, s\u00e4rskilt de som vistas l\u00e4nge p\u00e5 landsbygden eller kommer i kontakt med djur, l\u00f6per \u00f6kad risk. Barn \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta, eftersom de oftare leker med djur och kanske inte ber\u00e4ttar om bett eller kontakt med saliv. <\/p>\n\n\n\n

En annan riskgrupp \u00e4r personer med \u00f6kad risk f\u00f6r yrkesm\u00e4ssig djurexponering (t.ex. veterin\u00e4rer, viltv\u00e5rdare eller skogsarbetare), samt i Sverige \u00e4ven personal inom tull, karant\u00e4nsverksamhet och vid laboratorier som bedriver rabiesdiagnostik.<\/p>\n\n\n\n

Den st\u00f6rsta risken f\u00f6r inhemsk smitta av rabies i Sverige och EU \u00e4r illegal import av hundar, fr\u00e5n l\u00e4nder med underm\u00e5lig rabieskontroll, t.ex. Nordafrika. Man kan d\u00e4rf\u00f6r inte 100% utg\u00e5 fr\u00e5n att hundbett i europeiska l\u00e4nder som f\u00f6rklarats rabiesfria, \u00e4r utan risk f\u00f6r rabies. <\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

Det viktigaste s\u00e4ttet att skydda sig mot rabies \u00e4r att undvika kontakt med ok\u00e4nda djur, s\u00e4rskilt hundar, katter och vilda djur i omr\u00e5den d\u00e4r rabies f\u00f6rekommer. Om man vistas i h\u00f6griskl\u00e4nder b\u00f6r man vara extra f\u00f6rsiktig, s\u00e4rskilt med djur som beter sig ovanligt eller aggressivt.<\/p>\n\n\n\n

Vaccination Preexpositionsprofylax (PrEP<\/strong>) \u00e4r en effektiv f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rd. Personer som ska resa till omr\u00e5den d\u00e4r rabies \u00e4r vanligt kan f\u00e5 f\u00f6rebyggande vaccin i form av tv\u00e5 eller tre doser innan avresa. Detta ger ett grundskydd och g\u00f6r att eventuell behandling efter exponering blir enklare och mer effektiv.<\/p>\n\n\n\n

PrEP \u00e4r s\u00e4llan motiverad till resen\u00e4rer, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att det finns l\u00e4ttillg\u00e4nglig post-expositionsprofylax (PEP), vilket \u00e4r fallet i de flesta asiatiska och latinamerikanska l\u00e4nder. PrEP kan dock vara motiverad om du och dit ress\u00e4llskap ska vistas l\u00e4ngre tid p\u00e5 isolerad landsbygd i h\u00f6griskl\u00e4nder utan god tillg\u00e5ng till sjukv\u00e5rd, fr\u00e4mst Afrika s\u00f6der om Sahara, samt till barn som \u00e4r tillr\u00e4ckligt gamla att vara ute p\u00e5 egen hand, men inte gamla nog att alltid ber\u00e4tta vad de varit med om.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r personer som uts\u00e4tts f\u00f6r risk i sitt arbete, som veterin\u00e4rer eller laboratoriepersonal, rekommenderas regelbundna vaccinationsboosters.<\/p>\n\n\n\n

Om man blivit biten eller p\u00e5 annat s\u00e4tt exponerad f\u00f6r ett misst\u00e4nkt rabiessmittat djur, \u00e4r snabb behandling avg\u00f6rande. S\u00e5ret ska tv\u00e4ttas noggrant med tv\u00e5l och vatten i minst 15 minuter och d\u00e4refter desinficeras. Postexpositionsprofylax (PEP)<\/strong> med rabiesvaccin ska p\u00e5b\u00f6rjas s\u00e5 snart som m\u00f6jligt och, vid allvarliga exponeringar, kombineras med rabiesimmunglobulin. Denna behandling kan f\u00f6rhindra sjukdomen om den ges innan symtomen b\u00f6rjar. Resen\u00e4rer till omr\u00e5den d\u00e4r rabies \u00e4r vanligt b\u00f6r k\u00e4nna till var de kan f\u00e5 snabb v\u00e5rd vid behov.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Information till resen\u00e4rer Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar Rabies \u00e4r en d\u00f6dlig virussjukdom. Det vanligaste viruset som ger rabies hos m\u00e4nniskor \u00e4r klassiskt rabiesvirus, men det finns ocks\u00e5 andra relaterade virus hos fladderm\u00f6ss som kan orsaka identisk sjukdom. Rabiesviruset sprids oftast via saliv fr\u00e5n ett infekterat djur, vanligtvis genom bett eller rivs\u00e5r, men \u00e4ven om djuret slickar … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dRabies\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11302","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11302","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11302"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12446,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11302\/revisions\/12446"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}