{"id":11298,"date":"2024-03-09T17:16:39","date_gmt":"2024-03-09T16:16:39","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=269"},"modified":"2025-10-21T16:30:51","modified_gmt":"2025-10-21T15:30:51","slug":"kikhosta","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/kikhosta\/","title":{"rendered":"Kikhosta (pertussis)"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer och allm\u00e4nheten<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

Kikhosta, eller pertussis, \u00e4r en luftv\u00e4gsinfektion orsakad av bakterien Bordetella pertussis<\/em>. Sjukdomen sprids via sm\u00e5 droppar i luften n\u00e4r en smittad person hostar eller nyser, samt genom direktkontakt med andningssekret. Den vanligaste smittv\u00e4gen \u00e4r fr\u00e5n person till person, och barn \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta. Vuxna kan ocks\u00e5 f\u00e5 kikhosta igen, \u00e4ven om de tidigare haft sjukdomen eller vaccinerats, men sjukdomen blir d\u00e5 oftast mildare.<\/p>\n\n\n\n

Symtomen orsakas av ett bakterietoxin som avd\u00f6dar flimmerh\u00e5ren i luftv\u00e4garna. Den st\u00e4ndiga borttransporten av slem f\u00f6rs\u00e4mras av detta och slemmet kommer ist\u00e4llet att hostas upp i attacker.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

Efter en inkubationstid p\u00e5 7\u201310 dagar b\u00f6rjar kikhostan med f\u00f6rkylningssymtom som snuva, hosta och l\u00e5g feber. Efter 1\u20132 veckor f\u00f6rv\u00e4rras hostan och kommer i attacker d\u00e4r den drabbade kan hosta tills luften tar slut, f\u00f6ljt av en pipande inandning (kikning). Attacken kan avslutas med kr\u00e4kningar. Sm\u00e5 barn kan f\u00e5 allvarliga andningsproblem och riskerar \u00e4ven apn\u00e9 (andningsuppeh\u00e5ll). Sp\u00e4dbarn under 6 m\u00e5nader l\u00f6per st\u00f6rst risk f\u00f6r komplikationer och d\u00f6dsfall.<\/p>\n\n\n\n

Hos \u00e4ldre barn och vuxna kan symtomen vara mildare och sakna den typiska kikningen, vilket kan g\u00f6ra diagnosen sv\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Tidigt insatt antibiotika kan lindra sjukdomen och minska smittsamheten, men har liten effekt n\u00e4r kikningarna redan b\u00f6rjat. Sp\u00e4dbarn som utsatts f\u00f6r kikhosta b\u00f6r ges antibiotika i f\u00f6rebyggande syfte. \u00c4ldre barn med sm\u00e5syskon <1 \u00e5r som f\u00e5r kikhosta b\u00f6r behandlas med antibiotika f\u00f6r att minska smittspridningsrisken.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst<\/h3>\n\n\n\n

Kikhosta f\u00f6rekommer v\u00e4rlden \u00f6ver med st\u00f6rre utbrott vart tredje till femte \u00e5r. \u00c4ven i l\u00e4nder med h\u00f6g vaccinationst\u00e4ckning kan utbrott ske eftersom vaccinet inte ger livsl\u00e5ngt skydd. Efter covid-19-pandemin har kikhostan \u00e5ter \u00f6kat i Europa och Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Sp\u00e4dbarn under 1 \u00e5r \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta, liksom gravida kvinnor och personer som inte f\u00e5tt fullst\u00e4ndig vaccination. Resor i sig inneb\u00e4r ingen s\u00e4rskild risk f\u00f6r kikhosta, men vaccination kan beh\u00f6va uppdateras inf\u00f6r resa.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Antal kikhostefall i EU-l\u00e4nderna fr\u00e5n 1 januari 2011 till 31 mars 2024.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Sverige minskade annars f\u00f6rekomsten av kikhosta kraftigt efter det att vaccination mot kikhosta \u00e5terinf\u00f6rdes 1996, men har sedan dess varierat cykliskt \u00f6ver \u00e5ren fram till den senaste toppen 2023-2024.<\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

Vaccination \u00e4r det b\u00e4sta skyddet mot kikhosta. I Sverige ing\u00e5r kikhostevaccin i det allm\u00e4nna barnvaccinationsprogrammet, som ges vid 3, 5 och 12 m\u00e5naders \u00e5lder, med boosterdoser vid 5 \u00e5rs \u00e5lder och i \u00e5rskurs 8\u20139. Vaccinet ges alltid som del av ett kombinationsvaccin med skydd \u00e4ven mot andra sjukdomar, som difteri och stelkramp.<\/p>\n\n\n\n

Vaccination av gravida<\/strong> rekommenderas fr\u00e5n vecka 16 f\u00f6r att skydda det nyf\u00f6dda barnet genom \u00f6verf\u00f6rda antikroppar. Detta minskar risken f\u00f6r allvarlig sjukdom hos sp\u00e4dbarn med 80 % under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna. Boosterdos rekommenderas vid varje graviditet.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vrig prevention<\/strong> inkluderar god hygien f\u00f6r att minska smittspridning:<\/p>\n\n\n\n