{"id":11292,"date":"2024-03-07T21:05:26","date_gmt":"2024-03-07T20:05:26","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=258"},"modified":"2024-11-15T14:50:06","modified_gmt":"2024-11-15T13:50:06","slug":"dengue","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/dengue\/","title":{"rendered":"Denguefeber"},"content":{"rendered":"\n

Information till vaccinat\u00f6rer och reser\u00e5dgivare<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h2>\n\n\n\n

Denguefeber \u00e4r en febersjukdom som orsakas av denguevirus, som har fyra olika serotyper (DENV-1, DENV-2, DENV-3 och DENV-4). Viruset sprids via myggbett fr\u00e5n gula febernmyggan (Aedes aegypti) och tigermyggan (Aedes albopictus). Myggorna \u00e4r aktiva under dagen och trivs n\u00e4ra m\u00e4nniskor, ofta i omr\u00e5den med stillast\u00e5ende vatten som blomkrukor eller regnp\u00f6lar. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar har gjort att tigermyggan nu sprids till Europa. Smittan sker fr\u00e4mst i tropiska och subtropiska omr\u00e5den, men mor-till-barn-smitta under graviditet har ocks\u00e5 rapporterats.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

Inkubationstiden (tiden fr\u00e5n smitta till symtom) \u00e4r 5\u201310 dagar. De flesta smittade f\u00e5r milda eller inga symtom alls, men dengue kan orsaka h\u00f6g feber, huvudv\u00e4rk, muskel- och ledv\u00e4rk, f\u00f6rstorade lymfk\u00f6rtlar och utslag. Ibland kan ledv\u00e4rken vara mycket intensiv (”break bone fever”). F\u00f6rstag\u00e5ngsinfektioner ger livsl\u00e5ng immunitet mot den specifika serotypen, men efterf\u00f6ljande infektioner med andra serotyper kan ge sv\u00e5rare sjukdom.<\/p>\n\n\n\n

I vissa fall utvecklas dengue till bl\u00f6darfeber med allvarliga bl\u00f6dningar eller denguechocksyndrom som kan vara livshotande. Detta \u00e4r vanligare vid \u00e5terinfektion med en ny serotyp eller hos sp\u00e4dbarn och \u00e4ldre personer.<\/p>\n\n\n\n

Det finns ingen specifik behandling mot denguefeber, utan man behandlar de olika symtomen.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskgrupper<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst: <\/strong>Dengue \u00e4r den vanligaste myggburna virussjukdomen globalt och f\u00f6rekommer i cirka 100 l\u00e4nder. Antalet rapporterade fall har \u00f6kat kraftigt de senaste tv\u00e5 decennierna. Risken f\u00f6r infektion \u00e4r h\u00f6gst under regnperioder och i omr\u00e5den med p\u00e5g\u00e5ende utbrott.<\/p>\n\n\n\n

Baserat p\u00e5 rapporterade fall i EU 2015-2019 s\u00e5 var risken att f\u00e5 en tillr\u00e4ckligt allvarlig dengueinfektion att den blivit diagnosticerad efter hemkomsten i genomsnitt cirka tre fall per 100.ooo resen\u00e4rer till omr\u00e5den med dengue, med stor variation mellan l\u00e4nderna. St\u00f6rst risk rapporterades fr\u00e5n resen\u00e4rer till Sydostasien (16\/100.000 resen\u00e4rer) och Stilla Havs\u00f6arna (Oceanien) utom Australien och Nya Zealand (20-100\/100.000 resen\u00e4rer). Man kan r\u00e4kna med att antalet fall med lindrig dengue \u00e4r avsev\u00e4rt mycket h\u00f6gre \u00e4n detta, men det \u00e4r dessa mer symtomgivande fall som vi vill f\u00f6rhindra med vaccination (se karta nedan).<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2023 och 2024 har noterats en historiskt h\u00f6g spridning, s\u00e4rskilt i Syd- och Mellanamerika samt Sydostasien, och risken under p\u00e5g\u00e5ende regns\u00e4song kan var flerdubbel de tidigare siffrorna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Infektionsrisk per 100,000 resen\u00e4rer (2015-2019. K\u00e4lla: Eurosurveillance<\/a><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Riskgrupper<\/strong>. Alla som vistas i omr\u00e5den med dengue riskerar smitta, men risken \u00e4r h\u00f6gre f\u00f6r sp\u00e4dbarn, \u00e4ldre, gravida och personer med kroniska sjukdomar som diabetes och hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar. Vissa grupper l\u00f6per st\u00f6rre risk f\u00f6r sv\u00e5r denguefeber om de smittas. Dessa grupper inkluderar sp\u00e4dbarn och \u00e4ldre, gravida kvinnor, \u00f6verviktiga personer samt personer med vissa kroniska sjukdomar s\u00e5som diabetes mellitus, hj\u00e4rtsvikt, hj\u00e4rt\/k\u00e4rlsjukdom, lever och njursvikt eller med en \u00f6kad bl\u00f6dningsben\u00e4genhet av sjukdom eller l\u00e4kemedel.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 skyddar du dig<\/h3>\n\n\n\n

Skydd mot myggbett \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att undvika dengue. Anv\u00e4nd myggmedel, t\u00e4ckande kl\u00e4der och sov under myggn\u00e4t. Myggorna \u00e4r dagaktiva och biter oftast p\u00e5 morgonen och kv\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Ett vaccin, Qdenga\u00ae, finns nu tillg\u00e4ngligt och rekommenderas f\u00f6r resen\u00e4rer 6-60 \u00e5r som tidigare haft dengue <\/strong>och som ska vistas l\u00e4ngre tid i h\u00f6griskomr\u00e5den. Skyddet mot DENV3 och DENV4 \u00e4r dock os\u00e4kert. Vaccinet ges i tv\u00e5 doser med 3 m\u00e5naders mellanrum.<\/p>\n\n\n\n

Om du inte haft dengue <\/strong>tidigare finns en teoretisk risk att du efter vaccination kan insjukna i sv\u00e5rare sjukdom om du blir smittad med DENV3 och DENV4. Trots detta kan det ibland vara motiverat med vaccination vid l\u00e4ngre resor till omr\u00e5den med h\u00f6g risk. R\u00e5dg\u00f6r g\u00e4rna med din vaccinationscentral om detta inf\u00f6r resan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Information till vaccinat\u00f6rer och reser\u00e5dgivare Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar Denguefeber \u00e4r en febersjukdom som orsakas av denguevirus, som har fyra olika serotyper (DENV-1, DENV-2, DENV-3 och DENV-4). Viruset sprids via myggbett fr\u00e5n gula febernmyggan (Aedes aegypti) och tigermyggan (Aedes albopictus). Myggorna \u00e4r aktiva under dagen och trivs n\u00e4ra m\u00e4nniskor, ofta i omr\u00e5den med stillast\u00e5ende vatten som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dDenguefeber\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11292","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11292","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11292"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11292\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11634,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11292\/revisions\/11634"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11292"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}