{"id":11289,"date":"2024-03-07T18:49:47","date_gmt":"2024-03-07T17:49:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=252"},"modified":"2025-10-21T18:07:22","modified_gmt":"2025-10-21T17:07:22","slug":"tbe","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/tbe\/","title":{"rendered":"F\u00e4stingburen hj\u00e4rninflammation (TBE)"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer och allm\u00e4nheten<\/h3>\n\n\n\n
\"\"
Ixodes ricinus-f\u00e4rsting. Foto Wikimedia<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

F\u00e4stingburen hj\u00e4rninflammation (TBE) orsakas av TBE-virus, som tillh\u00f6r familjen flavivirus. Det finns tre varianter av viruset: europeisk (Eur-TBEV), sibirisk (Sib-TBEV) och Fj\u00e4rran \u00f6stern-typen (FE-TBEV), med olika geografiska utbredningar. TBE sprids fr\u00e4mst genom bett av f\u00e4stingar, i Sverige vanligast av Ixodes ricinus<\/em> (vanlig f\u00e4sting). Viruset \u00f6verf\u00f6rs tillsammans med f\u00e4stingens saliv direkt efter bettet. \u00c4ven f\u00e4stingens larver och nymfer, vars bett ofta \u00e4r sv\u00e5ra att uppt\u00e4cka, kan sprida viruset.<\/p>\n\n\n\n

F\u00e4stingar trivs i fuktiga omr\u00e5den med h\u00f6gt gr\u00e4s och buskage, s\u00e4rskilt i \u00f6verg\u00e5ngszoner mellan skog och \u00e4ngsmark. De \u00e4r mest aktiva mellan maj och september i Sverige, men l\u00e4ngre s\u00e4songer kan f\u00f6rekomma vid milda vintrar. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Storlek och utseende av olika stadier av Ixodes-<\/em>f\u00e4stinrar, 
den f\u00e4stingart som vanligen sprider TBE i Sverige..<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I Sverige r\u00e4knar man med att mellan 1\/50-1\/1000 f\u00e4stingar b\u00e4r p\u00e5 TBEV beroende p\u00e5 var i landet man befinner sig. Viruset tillsammans med f\u00e4stingens saliv \u00f6verf\u00f6rs inom n\u00e5gra minuter efter bettet. Nymfer och larver, vars bett ofta inte uppt\u00e4cks, kan ocks\u00e5 sprida viruset.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver f\u00e4stingbett kan TBE i s\u00e4llsynta fall smitta genom opast\u00f6riserad mj\u00f6lk, s\u00e4rskilt getmj\u00f6lk, vilket har rapporterats i n\u00e5gra europeiska l\u00e4nder, bland annat i Tyskland, Estland och Ungern, men inte i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

TBE har vanligtvis ett tv\u00e5fasigt f\u00f6rlopp med en inkubationstid (tid fr\u00e5n smitta till symtom) p\u00e5 1\u20134 veckor. I den f\u00f6rsta fasen uppst\u00e5r symtom som feber, huvudv\u00e4rk, muskelv\u00e4rk och allm\u00e4n sjukdomsk\u00e4nsla, vilka vanligtvis g\u00e5r \u00f6ver inom en vecka. Hos 20\u201330 % av de infekterade f\u00f6ljer en andra fas med p\u00e5verkan p\u00e5 det centrala nervsystemet. Symtomen kan d\u00e5 inkludera h\u00f6g feber, nackstelhet, huvudv\u00e4rk, illam\u00e5ende och neurologiska symtom som f\u00f6rlamning, medvetsl\u00f6shet eller kramper.<\/p>\n\n\n\n

En tredjedel av de med meningoencefalit kan f\u00e5 l\u00e5ngvariga besv\u00e4r som minnesproblem, koncentrationssv\u00e5righeter och hj\u00e4rntr\u00f6tthet. Dessa symtom kan kvarst\u00e5 i m\u00e5nader eller \u00e5r. Den europeiska typen har en d\u00f6dlighet p\u00e5 0,5\u20132 % hos patienter som utvecklar encefalit.<\/p>\n\n\n\n

Genomg\u00e5ngen infektion ger livsl\u00e5ng immunitet, och den som haft sjukdomen beh\u00f6ver inte vaccineras.<\/p>\n\n\n\n

Det finns ingen specifik terapi mot TBEV, utan behandlingen \u00e4r underst\u00f6djande och symptomlindrande.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst och riskgrupper<\/h3>\n\n\n\n

TBE f\u00f6rekommer i f\u00e4stingrika omr\u00e5den fr\u00e5n Europa till Ryssland och Asien. I Sverige \u00e4r risken st\u00f6rst i omr\u00e5den s\u00f6der om en linje mellan S\u00f6derhamn och norra V\u00e4rmland, med s\u00e4rskilt m\u00e5nga fall i sk\u00e4rg\u00e5rdar runt M\u00e4laren och \u00d6stersj\u00f6n. <\/p>\n\n\n\n

Globalt rapporteras cirka 10 000\u201312 000 fall \u00e5rligen, varav runt 400 fall i Sverige. Antalet fall har \u00f6kat p\u00e5 grund av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och utbredning av f\u00e4stingarnas livsmilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Det finns tre varianter av TBE, Europeisk TBEV (EurTBEV), Sibirisk TBEV (Sib-TBEV) och Fj\u00e4rran \u00f6stern TBEV (FE-TBEV), varav EurTBEV ger lindrigast symtom.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Utbredning av de tre TBE-typerna, Europeisk TBEV (EurTBEV), Sibirisk TBEV (Sib-TBEV) 
och Fj\u00e4rran \u00f6stern TBEV (FE-TBEV).<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Inom \u00f6vriga EU ser man en f\u00f6rh\u00f6jd risk framf\u00f6r allt i Finland (\u00c5lands sk\u00e4rg\u00e5rd, finska Lappland och l\u00e4ngs finska viken), Estland, Lettland, Litauen, Polen (nord\u00f6stra delarna), Tjeckien, Slovakien, \u00d6sterrike, Ungern (\u00f6stra delarna) och Slovenien, Slovakien, Sverige och Finland, men smittan f\u00f6rekommer \u00e4ven i andra l\u00e4nder (se kartan nedan). <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Rapporterade TBE-fall\/100.000 inv\u00e5nare i EU 2012-2020. Omr\u00e5den med fler \u00e4n 1 fall\/100.000 r\u00e4knas som omr\u00e5den med f\u00f6rh\u00f6jd risk. K\u00e4lla: ECDC och Eurosurveillance<\/a>. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Riskgrupper inkluderar personer som vistas i f\u00e4stingrika omr\u00e5den, s\u00e4rskilt de som r\u00f6r sig i skog och mark under f\u00e4stings\u00e4songen. \u00c4ven personer som bor i eller ofta bes\u00f6ker omr\u00e5den med h\u00f6g f\u00f6rekomst av TBE l\u00f6per \u00f6kad risk.<\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

Vaccination \u00e4r det b\u00e4sta s\u00e4ttet att skydda sig mot TBE om man vistas i skog och mark i l\u00e4nder och omr\u00e5den med f\u00f6rh\u00f6jd f\u00f6rekomst av TBE. I Sverige finns tv\u00e5 likv\u00e4rdiga vacciner, FSME-IMMUN\u00ae<\/strong> och Encepur\u00ae<\/strong>, som ges till b\u00e5de vuxna och barn fr\u00e5n 1 \u00e5rs \u00e5lder, men med olika vaccinationsschema.<\/p>\n\n\n\n

Grundvaccinationen best\u00e5r av tre doser, d\u00e4r de tv\u00e5 f\u00f6rsta doserna b\u00f6r ges f\u00f6re f\u00e4stings\u00e4songen. F\u00f6r personer \u00f6ver 50 \u00e5r och de med nedsatt immunf\u00f6rsvar rekommenderas ett f\u00f6rst\u00e4rkt schema med fyra doser. Efter grundvaccinationen ges p\u00e5fyllnadsdoser vart femte \u00e5r, eller vart tredje \u00e5r f\u00f6r \u00e4ldre och personer med svagt immunsystem.<\/p>\n\n\n\n

Andra f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder inkluderar att b\u00e4ra helt\u00e4ckande kl\u00e4der och anv\u00e4nda insektsmedel n\u00e4r man vistas i f\u00e4stingrika omr\u00e5den. Efter vistelse i skog och mark b\u00f6r man kontrollera kroppen f\u00f6r f\u00e4stingar och ta bort dem snabbt med pincett eller f\u00e4stingborttagare. <\/p>\n\n\n\n

F\u00e4stingar kan krypa innanf\u00f6r en helt\u00e4ckande kl\u00e4dsel och f\u00e4stingmedel ger inget s\u00e4kert skydd mot f\u00e4stingbett. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r bra att inspektera kroppen regelbundet efter att man vistats i skog och mark. F\u00e4stingar biter g\u00e4rna i omr\u00e5den med tunn hud, till exempel i ljumskar och armh\u00e5lor, vilket g\u00f6r att de kan krypa runt p\u00e5 huden ett tag innan de biter. Hos barn s\u00e4tter sig f\u00e4stingarna inte bara p\u00e5 kroppen utan ocks\u00e5 p\u00e5 huvudet, speciellt i h\u00e5rf\u00e4stet och kring \u00f6ronen.<\/p>\n\n\n\n

Huden b\u00f6r kontrolleras med j\u00e4mna mellanrum f\u00f6r f\u00e4stingar som sitter fast och dessa ska tas bort med s\u00e4rskild f\u00e4stingborttagare eller finspetsad pincett. F\u00e4stingen ska d\u00e5 greppas s\u00e5 n\u00e4ra huden som m\u00f6jligt, varefter man f\u00f6rsiktigt drar upp\u00e5t och medan f\u00f6rs\u00f6ker undvika att bryta av mundelarna. <\/p>\n\n\n\n

Man b\u00f6r ocks\u00e5 undvika opast\u00f6riserade mejeriprodukter fr\u00e5n omr\u00e5den med TBE-f\u00f6rekomst.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Information till resen\u00e4rer och allm\u00e4nheten Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar F\u00e4stingburen hj\u00e4rninflammation (TBE) orsakas av TBE-virus, som tillh\u00f6r familjen flavivirus. Det finns tre varianter av viruset: europeisk (Eur-TBEV), sibirisk (Sib-TBEV) och Fj\u00e4rran \u00f6stern-typen (FE-TBEV), med olika geografiska utbredningar. TBE sprids fr\u00e4mst genom bett av f\u00e4stingar, i Sverige vanligast av Ixodes ricinus (vanlig f\u00e4sting). Viruset \u00f6verf\u00f6rs tillsammans med f\u00e4stingens saliv … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dF\u00e4stingburen hj\u00e4rninflammation (TBE)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11289","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11289","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11289"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11289\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12458,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11289\/revisions\/12458"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11289"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}