{"id":11281,"date":"2024-03-07T18:39:53","date_gmt":"2024-03-07T17:39:53","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=236"},"modified":"2025-10-21T16:18:53","modified_gmt":"2025-10-21T15:18:53","slug":"influensa","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/sjukdomar-och-vacciner\/influensa\/","title":{"rendered":"Influensa"},"content":{"rendered":"\n

Information till resen\u00e4rer och allm\u00e4nheten<\/h3>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Smitt\u00e4mnet och smittv\u00e4gar<\/h3>\n\n\n\n

Influensa \u00e4r en luftv\u00e4gsinfektion som orsakas av influensavirus, fr\u00e4mst typerna A och B, som regelbundet orsakar \u00e5rliga utbrott under vinterhalv\u00e5ret. Viruset har en f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6r\u00e4ndra sina ytproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Detta g\u00f6r att nya varianter av viruset uppst\u00e5r n\u00e4stan varje s\u00e4song. <\/p>\n\n\n\n

Tidigare genomg\u00e5ngen influensa eller vaccination ger d\u00e4rf\u00f6r bara ett begr\u00e4nsat skydd mot nya stammar. Influensaviruset sprids via sm\u00e5 droppar i luften n\u00e4r en smittad person hostar, nyser eller pratar. Man kan ocks\u00e5 smittas genom att r\u00f6ra vid ytor som b\u00e4r p\u00e5 virus, exempelvis trappr\u00e4cken eller tangentbord, och d\u00e4refter r\u00f6ra vid mun, n\u00e4sa eller \u00f6gon. Influensan smittar redan en dag innan symtomen bryter ut och under de f\u00f6ljande fem till sju dagarna. Hos barn och personer med nedsatt immunf\u00f6rsvar kan smittsamheten vara l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

Med n\u00e5gra \u00e5rs mellanrum dyker det upp nya stammar som ger upphov till mer intensiva s\u00e4songsutbrott med m\u00e5nga fler sjuka \u00e4n under mellanliggande \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Influensaviruset finns ocks\u00e5 hos djur, fr\u00e4mst f\u00e5glar och grisar. Om ett djurvirus anpassar sig s\u00e5 att det l\u00e4tt sprids mellan m\u00e4nniskor kan en pandemi<\/strong> uppst\u00e5. Den senaste pandemin 2009-2010 orsakades av ett svininfluensavirus A (H1N1) – en kombination som man innan dess inte sett p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Sjukdomsbild<\/h3>\n\n\n\n

Inkubationstiden (tid mellan smitta och symtom) f\u00f6r influensa \u00e4r vanligtvis 1\u20134 dagar, och sjukdomen kan b\u00f6rja med milda f\u00f6rkylningssymtom som halsont, nysningar och snuva. Snabbt kan dock allvarligare symtom med h\u00f6g feber, muskelv\u00e4rk, huvudv\u00e4rk, torr hosta och tr\u00f6tthet uppst\u00e5. M\u00e5nga upplever sm\u00e4rta bakom br\u00f6stbenet, andn\u00f6d och en k\u00e4nsla av sv\u00e5r svaghet. Hos barn kan \u00e4ven kr\u00e4kningar och diarr\u00e9 f\u00f6rekomma. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r de flesta \u00e4r influensan sj\u00e4lvl\u00e4kande, och symtomen avtar efter en till tv\u00e5 veckor. D\u00e4remot kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer, s\u00e4rskilt hos \u00e4ldre, barn och personer med underliggande sjukdomar, gravida och personer med fetma. Komplikationer som lunginflammation, bronkit, hj\u00e4rtp\u00e5verkan och f\u00f6rv\u00e4rrade kroniska tillst\u00e5nd kan kr\u00e4va intensivv\u00e5rd. Bland \u00e4ldre och sk\u00f6ra individer \u00e4r influensa en vanlig orsak till vinterm\u00e5nadernas \u00f6verd\u00f6dlighet, och globalt uppskattas mellan 50 000 och 250 000 d\u00f6dsfall \u00e5rligen.<\/p>\n\n\n\n

Influensa kan behandlas med antivirala l\u00e4kemedel, som \u00e4r mest effektiva om de ges inom 48 timmar fr\u00e5n symtomdebut. Dessa l\u00e4kemedel kan minska sjukdomens varaktighet och minska risken f\u00f6r komplikationer. Behandling ges framf\u00f6r allt till personer i riskgrupper och vid sv\u00e5r sjukdom. De antivirala l\u00e4kemedlen kan \u00e4ven anv\u00e4ndas i f\u00f6rebyggande syfte f\u00f6r att skydda utsatta grupper och f\u00f6r att begr\u00e4nsa smittspridning p\u00e5 v\u00e5rdinr\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rekomst<\/h3>\n\n\n\n

Influensa f\u00f6rekommer varje \u00e5r som s\u00e4songsinfluensa<\/strong> under vintern p\u00e5 norra halvklotet mellan december och mars, medan den p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet \u00e4r vanligast mellan juni och september. I tropiska regioner cirkulerar viruset \u00e5ret om. <\/p>\n\n\n\n

Historiska pandemier, s\u00e5som Spanska sjukan 1918\u20131919 (med cirka 50 miljoner d\u00f6dsfall globalt), har visat att nya influensavirus som sprids fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska kan f\u00e5 katastrofala konsekvenser. Den senaste pandemin, svininfluensan 2009, orsakades av en ny stam av H1N1 och visade sig vara s\u00e4rskilt farlig f\u00f6r yngre vuxna.<\/p>\n\n\n\n

Hur man skyddar sig<\/h3>\n\n\n\n

Vaccination \u00e4r den viktigaste \u00e5tg\u00e4rden f\u00f6r att minska risken f\u00f6r influensa och dess komplikationer. Vaccinet anpassas varje \u00e5r efter de virusstammar som f\u00f6rv\u00e4ntas dominera. I Sverige erbjuds \u00e5rligen kostnadsfri vaccination till riskgrupper som personer \u00f6ver 65 \u00e5r, gravida efter vecka 12 och personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunf\u00f6rsvar. F\u00f6r \u00e4ldre finns vacciner med h\u00f6gre dos eller f\u00f6rst\u00e4rknings\u00e4mnen (adjuvans) f\u00f6r att ge ett b\u00e4ttre immunsvar. Trots att vaccinets skyddseffekt i genomsnitt \u00e4r cirka 60 % minskar det risken f\u00f6r sv\u00e5r sjukdom och d\u00f6d avsev\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom vaccination \u00e4r det viktigt att vidta hygien\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska smittspridningen. Detta inkluderar:<\/p>\n\n\n\n