{"id":11275,"date":"2024-03-06T22:10:12","date_gmt":"2024-03-06T21:10:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.friskparesan.se\/?page_id=165"},"modified":"2025-10-22T10:23:54","modified_gmt":"2025-10-22T09:23:54","slug":"skydd-mot-insekter-och-fastingar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad-2\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/","title":{"rendered":"Skydd mot myggor, f\u00e4stingar och andra leddjur"},"content":{"rendered":"\n<h3 class=\"wp-block-heading\" id=\"sidtopp\">Information till resen\u00e4rer<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"604\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/myggor.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12504\" style=\"object-fit:cover\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/myggor.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/myggor-300x177.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/myggor-768x453.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Screenshot<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#kort-om-myggor\">Kort om myggor<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#viktiga-myggslakten\">Viktiga myggsl\u00e4kten<\/a><br> &#8211; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#anopheles\"><em>Anopheles<\/em>-myggor<\/a><br> &#8211; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#aedes\"><em>Aedes<\/em>-myggor<\/a><br> &#8211; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#culex\"><em>Culex<\/em>-myggor<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#skydd-mot-myggbett\">Skydd mot myggbett<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#insektsmedel\">Insektsmedel<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#fastingar\">Kort om f\u00e4stingar<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#skydd-mot-fastingbett\">Skydd mot f\u00e4stingbett<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#tsetseflugor\">Tsetseflugor<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#skinnbaggar\">Skinnbaggar<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#loppor\">Loppor<\/a><\/li>\n\n\n\n<li><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#vaggloss\">V\u00e4ggl\u00f6ss<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-2393fac9517eb1ba9e726a65bf8ca58d\" id=\"kort-om-myggor\" style=\"background-color:#2b7c08\">Kort om myggor<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns tusentals arter av myggor, med den utm\u00e4rkande egenskapen att honan har en r\u00f6rliknande snabel, som kan tr\u00e4nga igenom huden p\u00e5 ett v\u00e4rddjur s\u00e5 att hon kan suga blod, som kr\u00e4vs f\u00f6r att hon ska kunna producera \u00e4gg.<\/p>\n\n\n\n<p>Myggor livn\u00e4r sig fr\u00e4mst p\u00e5 ryggradsdjur, inklusive m\u00e4nniskor, andra d\u00e4ggdjur, f\u00e5glar och reptiler. De flesta myggarter f\u00f6redrar ett specifikt v\u00e4rddjur och de dras dit av kroppsv\u00e4rmen, koldioxiden i utandningsluften och de kroppsdofter som avges. De flesta myggor f\u00f6redrar att bita under vissa tider p\u00e5 dygnet. <\/p>\n\n\n\n<p>Olika myggor f\u00f6redrar ocks\u00e5 specifika milj\u00f6er d\u00e4r de helst \u00e4ter eller vilar. Vissa arter f\u00f6redrar livsmilj\u00f6er ute i naturen, medan andra \u00e4r anpassade till m\u00e4nniskan och f\u00f6redrar stadsmilj\u00f6er, s\u00e4rskilt om d\u00e4r finns diken och kanaler eller sm\u00e5 vattensamlingar (blomkrukor, tomma bild\u00e4ck, etc) d\u00e4r de kan l\u00e4gga sina \u00e4gg. Myggor som har specialiserat sig p\u00e5 att sticka m\u00e4nniskor och lever n\u00e4ra dem \u00e4r de mest effektiva smittospridarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Under tiden som mygghonan suger blod injicerar hon lite av sin egen saliv i huden. Saliven inneh\u00e5ller blodf\u00f6rtunnande \u00e4mnen som g\u00f6r det l\u00e4ttar att suga i sig blodet. Det \u00e4r dessa \u00e4mnen som ger upphov till kl\u00e5dan efter ett myggbett. Men saliven fr\u00e5n myggan kan ocks\u00e5 inneh\u00e5lla malariaparasiter och en rad andra smitt\u00e4mnen.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-46549cacc06665d92e02b56820e51ba6\" id=\"viktiga-myggslakten\" style=\"background-color:#2b7c08\">Viktiga myggsl\u00e4kten<\/h3>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r s\u00e4rskilt tre sl\u00e4kten av myggor som kan \u00f6verf\u00f6ra sjukdomar till m\u00e4nniskor: <em>Anopheles<\/em>, <em>Aedes<\/em> och <em>Culex<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\" id=\"anopheles\"><strong><em>Anopheles<\/em>-myggor<\/strong> (malariamyggor)<\/h5>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1600\" height=\"1060\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Anopheles_stephensi.jpeg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12507\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Anopheles_stephensi.jpeg 1600w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Anopheles_stephensi-300x199.jpeg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Anopheles_stephensi-1024x678.jpeg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Anopheles_stephensi-768x509.jpeg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Anopheles_stephensi-1536x1018.jpeg 1536w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Anopheles_stephensi-1200x795.jpeg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Anopheles<\/em> stephensi-mygga. Foto: <a href=\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Anopheles_stephensi.jpeg\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Wikimedia<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Anopheles<\/em>-myggor, som finns i tropiska och subtropiska omr\u00e5den i Afrika, Asien, och Amerika \u00e4r de enda myggor som kan sprida malaria. <em>Anopheles<\/em>-myggorna k\u00e4nns igen p\u00e5 sina slanka kroppar och att de har en ned\u00e5tlutande kroppsst\u00e4llning. De kan ocks\u00e5 sprida andra smitt\u00e4mnen, men betydligt s\u00e4mre \u00e4n andra myggarter.<\/p>\n\n\n\n<p>Normalt \u00e4r <em>Anopheles<\/em>-myggorna <strong>mest aktiva p\u00e5 natten<\/strong> mellan skymning och gryning, i Mellan- och Sydamerika vanligen mellan kl 22 och midnatt och i Afrika mellan 03.00 0ch 06.00. \u00d6kad anv\u00e4ndning av impregnerade myggn\u00e4t har dock gjort att vissa <em>Anopheles<\/em>-myggor \u00e4ndrat beteende och blivit dagstickare. Vissa arter f\u00f6redrar att \u00e4ta och vila efter blodm\u00e5let inomhus, medan andra \u00e4ter och vilar utomhus.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\" id=\"aedes\"><em>Aedes<\/em>-myggor<\/h5>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"584\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Aedes_aegypti.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12508\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Aedes_aegypti.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Aedes_aegypti-300x171.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Aedes_aegypti-768x438.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Aedes aegypti-mygga<\/em>. Foto: <a href=\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Aedes_aegypti_feeding.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Wikimedia<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Aedes<\/em>-myggorna \u00e4r b\u00e4rare av m\u00e5nga virussjukdomar inklusive <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/zika\">zikavirusinfektion<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/dengue\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/dengue\">denguefeber<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/chikungunya\">chikungunyafeber<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/gula-febern\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/gula-febern\">gula febern<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/bunyavirus\/#rvf\">Rift Valley fever<\/a> och <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/ross-river\">Ross River virus<\/a> De kan l\u00e4tt identifieras av de distinkta svarta och vita markeringarna p\u00e5 deras kroppar och ben.<\/p>\n\n\n\n<p>Till skillnad fr\u00e5n andra myggsl\u00e4kten \u00e4r <em>Aedes<\/em>-myggorna <strong>dagaktiva<\/strong> och sticker mest tidigt p\u00e5 morgonen och p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6re skymningen.<\/p>\n\n\n\n<p><em><strong>Aedes aegypti <\/strong><\/em>(gula febernmyggan), finns n\u00e4ra m\u00e4nniskor i stadsbebyggelse med eller utan vegetation. De \u00e4r aktiv b\u00e5de inomhus och utomhus och f\u00f6redrar m\u00e4nniskor, vilket g\u00f6r den till en mycket effektiv smittospridare. Dess utbredning \u00e4r tropiska och subtropiska omr\u00e5den i Sydamerika, Mellanamerika, Afrika s\u00f6der om Sahara, s\u00f6dra Asien och Australien.<\/p>\n\n\n\n<p><em><strong>Aedes albopictus<\/strong><\/em> (den asiatiska tigermyggan) trivs d\u00e4remot b\u00e4st ute i naturen med sn\u00e5r och tr\u00e4dvegetation, d\u00e4r den biter b\u00e5de m\u00e4nniskor och djur. Men den kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda vatten i konstgjorda beh\u00e5llare f\u00f6r att l\u00e4gga sina \u00e4gg. Den f\u00f6rekommer i samma omr\u00e5den som <em>Aedes aegypti <\/em>men kan ocks\u00e5 \u00f6verleva d\u00e4r det \u00e4r kallare, t.ex. i s\u00f6dra och mellersta Europa, vilket medf\u00f6r en risk att <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/dengue\">denguefeber<\/a> och <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/chikungunya\">chikungunyafeber<\/a> etablerar sig h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Aedes-karta-1024x525.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2831\"\/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Global utbredning av <em>Aedes aegypti<\/em> och <em>Aedes albopictus<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\" id=\"culex\"><em>Culex<\/em>-myggor<\/h5>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"699\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Culex.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12509\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Culex.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Culex-300x205.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Culex-768x524.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Culex-mygga<\/em>. Foto: <a href=\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:CulexNil.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Wikimedia<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Culex<\/em>-myggor \u00e4r en stor familj myggor, som \u00e4r de huvudsakliga smittospridarna av <a href=\"https:\/\/www.folkhalsomyndigheten.se\/smittskydd-beredskap\/smittsamma-sjukdomar\/west-nile-fever-wnf\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Nilfeber (West Nile fever)<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.cdc.gov\/sle\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">St. Louis-encefalit<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.friskparesan.se\/sjukdomar-och-vacciner\/japansk-encefalit\">japansk encefalit<\/a> och Ross River virus, samt virussjukdomar hos f\u00e5glar och h\u00e4star. <em>Culex<\/em>-myggor kan ocks\u00e5 \u00f6verf\u00f6ra parasitsjukdomen <a href=\"https:\/\/www.folkhalsomyndigheten.se\/smittskydd-beredskap\/smittsamma-sjukdomar\/filariainfektion\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">elefantsjuka (filariasis)<\/a> och bakteriesjukdomen <a href=\"https:\/\/www.folkhalsomyndigheten.se\/smittskydd-beredskap\/smittsamma-sjukdomar\/harpest\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">tularemi (harpest)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Culex<\/em>-myggornas larver trivs i pooler, p\u00f6lar, fiskdammar, diken, risf\u00e4lt, latringropar och tr\u00e4dh\u00e5l. En del arter l\u00e4gger \u00e4gg i syrefattiga och grumliga vatten, vilket inneb\u00e4r att deras larver l\u00f6per mindre risk fr\u00e5n vattenlevande rovdjur.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Culex<\/em>-myggor sprids \u00f6ver hela v\u00e4rlden i tropiska och tempererade omr\u00e5den, med undantag f\u00f6r extrema nordliga breddgrader. De livn\u00e4r sig <strong>p\u00e5 natten<\/strong> p\u00e5 m\u00e4nniskor och djur och finns s\u00e5v\u00e4l inomhus som utomhus. I och med att de ocks\u00e5 sticker f\u00e5glar \u00e4r de effektiva smittospridare av <a href=\"https:\/\/www.folkhalsomyndigheten.se\/smittskydd-beredskap\/smittsamma-sjukdomar\/west-nile-fever-wnf\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/nilfeber\">Nilfeber (West Nile fever)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"610\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Culex-karta.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2834\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Culex-karta.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Culex-karta-300x179.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/Culex-karta-768x458.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Global utbredning av de tv\u00e5 viktigaste culex-arterna, <em>Culex pipiens<\/em> och <em>Culex quinquefasciatus<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Culex<\/em>-myggorna \u00e4r <strong>nattbitare<\/strong> och ofta som mest aktiva mellan kl 10 p\u00e5 kv\u00e4llen och midnatt.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading has-dark-gray-color has-white-background-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-2ef63d2bedee442dc38cc45ccc1d601d\">Sandmyggor (sand flies)<\/h5>\n\n\n\n<p>Sandmyggor (<em>phlebotominae<\/em>, engelska sand flies) \u00e4r sm\u00e5 blodsugande myggor med h\u00e5riga vingar, som kan sprida virussjukdomen <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/sandmyggefeber\">Sandmyggefeber (sandfly fever, flebotomusfeber)<\/a> och parasitsjukdomen <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/leishmaniasis\">Leishmaniasis (orientb\u00f6ld)<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Till skillnad fr\u00e5n de sjukdomsspridande myggorna ovan beh\u00f6ver honorna inget blod f\u00f6r att kunna producera sina \u00e4gg, men det underl\u00e4ttar. Sandmyggor f\u00f6rekommer i tropiska och subtropiska omr\u00e5den \u00f6ver hela v\u00e4rlden i regioner d\u00e4r genomsnittstemperaturen inte sjunker under 10 \u00b0C &#8211; i Europa (fr\u00e4mst vid Medelhavet), Asien och Amerika. P\u00e5 senare \u00e5r har utbredning i Europa flyttats norrut till Centraleuropas norra delar.<\/p>\n\n\n\n<p>Sandmyggor \u00e4r mest aktiva under gryning och skymning. Om m\u00f6jligt b\u00f6r resen\u00e4rer begr\u00e4nsa utomhusaktiviteter under dessa tider eller b\u00e4ra helt\u00e4ckande kl\u00e4der och anv\u00e4nda insektsmedel.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-d16778c50dd592916d915f913209dfe0\" id=\"skydd-mot-myggbett\" style=\"background-color:#2b7c08\">Skydd mot myggbett<\/h3>\n\n\n\n<p>I flertalet omr\u00e5den med mygg\u00f6verf\u00f6rda sjukdomar f\u00f6rekommer infektioner som sprids av b\u00e5de dagaktiva och nattaktiva myggor. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt med myggskydd dygnet runt. Om m\u00f6jligt undvik att \u00e5ka till omr\u00e5den med p\u00e5g\u00e5ende myggburna infektionsutbrott.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Myggskydd utomhus<\/h5>\n\n\n\n<p>N\u00e4r man vistas utomhus i riskomr\u00e5den f\u00f6r mygg\u00f6verf\u00f6rda sjukdomar s\u00e5 kan man med f\u00f6rdel b\u00e4ra l\u00f6st sittande och t\u00e4ckande ljusa kl\u00e4der (l\u00e5ng\u00e4rmade skjortor och l\u00e5ngbyxor) i kombination med <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#insektsmedel\">myggmedel<\/a> (se nedan). Detta \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt f\u00f6r skydd mot dagbett av <em>Aedes<\/em>-myggor.<\/p>\n\n\n\n<p>I m\u00e5nga l\u00e4nder (dock inte i Sverige p.g.a. milj\u00f6sk\u00e4l) kan man ocks\u00e5 k\u00f6pa <strong>permetrin<\/strong> (se nedan) f\u00f6r sj\u00e4lvimpregnering av kl\u00e4der eller kl\u00e4der som \u00e4r f\u00f6rimpregnerade med permetrin. Det g\u00e5r dock numera att k\u00f6pa permetrinimpregnerade kl\u00e4der, vilka <a href=\"https:\/\/www.kemi.se\/lagar-och-regler\/lagstiftningar-inom-kemikalieomradet\/regler-for-bekampningsmedel\/biocider\/biocidbehandlade-varor\/textilprodukter-med-biocidbehandling-kan-behova-godkannande\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">klassas som biocider<\/a> med s\u00e4rskilt tillst\u00e5nd f\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljas.<\/p>\n\n\n\n<p>Om man ska bo en l\u00e4ngre tid p\u00e5 samma st\u00e4lle kan man ocks\u00e5 bek\u00e4mpa utomhusmyggorna genom att avl\u00e4gsna eller fylla igen vattensamlingar d\u00e4r myggorna kan l\u00e4gga sina \u00e4gg.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Myggskydd inomhus<\/h5>\n\n\n\n<p>B\u00e4sta s\u00e4ttet att f\u00f6rhindra stick inomhus (s\u00e4rskilt av malariasmittade <em>Anopheles<\/em>-myggor) \u00e4r att vistas och sova i avsk\u00e4rmade, g\u00e4rna luftkonditionerade, rum med insektsn\u00e4t som t\u00e4cker ev \u00f6ppna f\u00f6nster och d\u00f6rrar, och g\u00e4rna spraya sovrummet med en insektsspray med DEET en stund innan s\u00e4ngg\u00e5ng f\u00f6r att minimera antalet myggor i rummet.<\/p>\n\n\n\n<p>Man b\u00f6r sedan sova under <strong>myggn\u00e4t<\/strong> som impregnerats med <strong>permetrin<\/strong> (alternativt <strong>deltamitrin<\/strong> eller <strong>alfa-cypermetrin<\/strong>). Dessa medel inte bara d\u00f6dar myggor utan g\u00f6r ocks\u00e5 att de undviker n\u00e4ten, vilket kan g\u00f6ra n\u00e4ten effektiva \u00e4ven om de har sm\u00e4rre h\u00e5l. Impregneringen h\u00e5ller i allm\u00e4nhet minst 6 m\u00e5nader. <\/p>\n\n\n\n<p>Myggn\u00e4t, som finns b\u00e5de f\u00f6r enkels\u00e4ng och dubbels\u00e4ng, kan inhandlas i vildmarksbutiker och p\u00e5 m\u00e5nga vaccinationsmottagningar. Se till att vika in n\u00e4tet ordentligt under madrassen s\u00e5 att inga myggor tar sig in och ha det luftigt runt om dig s\u00e5 att n\u00e4tet inte kommer direkt mot kroppen p\u00e5 natten.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns nu flera vetenskapliga studier som visar att c:a 80-90 % av alla stick av malariamyggor undviks genom att man anv\u00e4nder impregnerade myggn\u00e4t.<br>Skyddseffekten kan till och med i vissa fall vara st\u00f6rre \u00e4n med profylaxl\u00e4kemedel eftersom n\u00e4ten skyddar lika bra mot mygg av alla sorter och oavsett om parasiterna \u00e4r resistenta. D\u00e5 risken f\u00f6r malaria \u00e4r l\u00e5g kan n\u00e4t vara ett alternativ till l\u00e4kemedel och i omr\u00e5den med h\u00f6gre risk \u00e4r n\u00e4ten ett komplement.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Obs! <\/strong>Anv\u00e4nda n\u00e4t b\u00f6r br\u00e4nnas d\u00e5 impregneringsmedel som n\u00e5r ut i vattendrag kan d\u00f6da vattenlevande organismer.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-5d19bfd34f2dddb8b534650ee7c95c31\" id=\"insektsmedel\" style=\"background-color:#2b7c08\">Insektsmedel<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett antal insektsmedel i form av spray, gel\/kr\u00e4m eller roll-on stift har en dokumenterad god och l\u00e5ngvarig effekt mot bett av myggor och andra insekter, och \u00e4r godk\u00e4nda av Kemikalieinspektionen om tillverkarens rekommendationer r\u00f6rande hur de ska anv\u00e4ndas f\u00f6ljs. <\/p>\n\n\n\n<p id=\"insektsmedel\">Medlen finns i olika styrkor. Ju h\u00f6gre koncentration av det aktiva \u00e4mnet, desto effektivare och l\u00e4ngre verkar de, men risken \u00f6kar d\u00e5 ocks\u00e5 f\u00f6r biverkningar, t.ex. irritation av hud och \u00f6gon, vilket f\u00f6rsv\u00e5rar anv\u00e4ndningen till barn. Vid resa med sm\u00e5 barn (yngre \u00e4n 2-3 \u00e5r) till h\u00f6griskomr\u00e5den f\u00f6r sv\u00e5ra mygg\u00f6verf\u00f6rda sjukdomar, diskutera anv\u00e4ndning av nedanst\u00e5ende preparat med din l\u00e4kare.<\/p>\n\n\n\n<p>Preparaten ska strykas p\u00e5 j\u00e4mnt p\u00e5 exponerad hud och f\u00f6r full effekt oftare \u00e4n vad som rekommenderas om man svettas mycket. Vid samtidig anv\u00e4ndning av solskyddsmedel, l\u00e5t dessa tr\u00e4nga in i huden f\u00f6rst innan applicering av myggmedel.<\/p>\n\n\n\n<p>Allvarliga reaktioner p\u00e5 insektsmedel \u00e4r s\u00e4llsynta. Om du upplever utslag eller annan reaktion (t.ex. kl\u00e5da, svullnad) fr\u00e5n ett repellent, b\u00f6r du tv\u00e4tta av medlet med mild tv\u00e5l och vatten och sluta anv\u00e4nda det. Anv\u00e4nd inte p\u00e5 skadad hud eller under kl\u00e4der, men g\u00e4rna p\u00e5 kl\u00e4derna (som dock kan missf\u00e4rgas av DEET). <\/p>\n\n\n\n<p>I m\u00e5nga l\u00e4nder kan man k\u00f6pa kl\u00e4der som \u00e4r impregnerade med <strong>permetrin<\/strong> (Peripel 55 eller Permanone) eller <strong>deltametrin<\/strong> (K-Othrine), eller dessa medel f\u00f6r egen impregnering av kl\u00e4der eller myggn\u00e4t, men d\u00e5 dessa medel \u00e4r skadliga f\u00f6r vattenlevande organismer \u00e4r de f\u00f6rbjudna f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l i Sverige. Permetrin ska aldrig appliceras p\u00e5 huden utan endast p\u00e5 kl\u00e4der, myggn\u00e4t eller andra tyger enligt anvisningarna p\u00e5 produktetiketten.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">DEET<\/h5>\n\n\n\n<p><strong>DEET<\/strong> (kemiskt namn: N,N-dietyl-m-toluamid eller N,N-dietyl-3-metyl-bensamid) \u00e4r mycket effektivt och v\u00e4lbepr\u00f6vat, men kan vara mer irriterande f\u00f6r hud och \u00f6gon \u00e4n nedanst\u00e5ende medel och absorberas ocks\u00e5 mer genom huden \u00e4n t.ex. . <\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4gsta koncentrationen (9,5%) kan anv\u00e4ndas av barn \u00f6ver 2 \u00e5r. Koncentrationer 19-40% kan anv\u00e4ndas av barn \u00f6ver 13 \u00e5r, medan den h\u00f6gsta koncentrationen (50%) enbart rekommenderas till vuxna. Gravida och ammande kvinnor b\u00f6r av f\u00f6rsiktighetsk\u00e4l utanf\u00f6r h\u00f6griskomr\u00e5den f\u00f6r allvarlig sjukdom undvika h\u00f6gre koncentrationer \u00e4n 20%. <\/p>\n\n\n\n<p>Produkter inkluderar bl.a.: Bushman (spray och gel 40%), CarePlus DEET (spray 30,40 och 50%), Djungelolja (spray 20%), F\u00f6rsvarets Mygg &amp; F\u00e4sting (spray 40%), MyggA (spray 9,5%, roll-on 19%), US622 (spray och stift 19%).<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Picaridin \/icaridin<\/h5>\n\n\n\n<p><strong>Picaridin<\/strong> \/ <strong>icaridin<\/strong> (kemiskt namn: 2-[2-hydroxietyl]-1-piperidinkarboxylsyra 1-metylpropylester). F\u00e4rre biverkningar \u00e4n DEET och kan anv\u00e4ndas av gravida\/ammande kvinnor och barn \u00f6ver 2 \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n<p>Produkter inkluderar: Autan Protection (spray 20%), DR1 (spray 19%)<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Citroneukalyptosolja (PMD)<\/h5>\n\n\n\n<p>Olja av <strong>citroneukalyptus<\/strong> eller den syntetiserade versionen <strong>PMD<\/strong> (kemiskt namn: para-menthane-3,8-diol). Det rekommendera inte att man anv\u00e4nder den &#8221;rena&#8221; eteriska oljan, d\u00e5 dessa inte \u00e4r s\u00e4kerhetskontrollerade. Finns i olika koncentrationer. Kan anv\u00e4ndas av barn \u00f6ver 3 \u00e5r och gravida\/ammande kvinnor. Den l\u00e4gsta koncentrationen (6,7%) kan \u00e4ven anv\u00e4ndas p\u00e5 barn under 3 \u00e5r med f\u00f6rsiktighet. Det \u00e4r oklart om effekten av PMD mot <em>Anopheles<\/em>-, <em>Aedes<\/em>&#8211; och <em>Culex<\/em>-myggor \u00e4r lika h\u00f6g som av DEET. <\/p>\n\n\n\n<p>Produkter inkluderar: CarePlus Natural (spray 30%), MEDS Mygga &amp; F\u00e4sting (spray 20%), Noskito (spray 6,7%), Salubrin Myggspray (spray 6,7%), Sj\u00f6&amp;Hav Mygg &amp; F\u00e4sting (spray och roll-on 28,5%).<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">IR3535<\/h5>\n\n\n\n<p><strong>IR3535<\/strong> (kemiskt namn: 3-[N-butyl-N-acetyl]-aminopropionsyra, etylester). Kan \u00c4ven anv\u00e4ndas av gravida\/ammande kvinnor och barn \u00f6ver 3 \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n<p>Produkter inkluderar t.ex.: Body Guard (spray 20%), Etono (spray 19%), Marie Rose 6h (spray 20%). <\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Anv\u00e4ndning av myggmedel<\/h5>\n\n\n\n<p>Alla alternativen ger ett betydande skydd mot myggstick men effekten \u00e4r relativt kortvarig, f\u00f6r de l\u00e4gsta koncentrationerna DEET cirka 2 timmar f\u00f6r <em>Aedes<\/em>-myggor och det dubbla f\u00f6r <em>Anopheles<\/em>-myggor. Eftersom malariamyggor flyger l\u00e5gt och d\u00e4rmed oftast sticker vrister och underben s\u00e5 \u00e4r det extra viktigt att skydda nedre extremiteten.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Applicera endast p\u00e5 exponerad hud eller kl\u00e4der, enligt anvisningarna i produktbeskrivningen. Anv\u00e4nd inte p\u00e5 hud som \u00e4r t\u00e4ckt av kl\u00e4der.<\/li>\n\n\n\n<li>Anv\u00e4nd aldrig  p\u00e5 eksem, s\u00e5r eller irriterad hud.<\/li>\n\n\n\n<li>N\u00e4r man anv\u00e4nder sprayer, spraya inte direkt i ansiktet \u2013 spraya produkten p\u00e5 h\u00e4nderna f\u00f6rst och applicera sedan p\u00e5 ansiktet. Undvik \u00f6gon och mun och applicera endast sparsamt runt \u00f6ronen.<\/li>\n\n\n\n<li>Tv\u00e4tta h\u00e4nderna efter anv\u00e4ndning s\u00e5 att du inte oavsiktligt f\u00e5r in medlet i munnen eller \u00f6gonen.<\/li>\n\n\n\n<li>Barn ska inte hantera insektsmedel. Vuxna b\u00f6r ist\u00e4llet ta medlet  p\u00e5 sina egna h\u00e4nder och sedan f\u00f6rsiktigt sm\u00f6rja in det p\u00e5 barnets exponerade hud. Undvik att applicera medlet p\u00e5 barns h\u00e4nder. <\/li>\n\n\n\n<li>Stryk p\u00e5 j\u00e4mnt och ganska tunt. Medlet blir s\u00e4llan mer effektiv f\u00f6r att huden \u00e4r indr\u00e4nkt. Det viktigaste \u00e4r att samtliga exponerade hudytor blir t\u00e4ckta.<\/li>\n\n\n\n<li>Efter att ha \u00e5terv\u00e4nt inomhus, tv\u00e4tta avst\u00f6tande hud med tv\u00e5l och vatten, eller bada.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p class=\"has-yellow-background-color has-background\"><strong>Vid mycket h\u00f6g risk f\u00f6r mygg\u00f6verf\u00f6rd sjukdom m\u00e5ste risken med ett infekterat myggstick v\u00e4gas mot riskerna med en h\u00f6gre koncentration DEET och andra insektsmedel. Det kan i vissa s\u00e5dana fall vara motiverat att anv\u00e4nda de h\u00f6gre koncentrationerna \u00e4ven till yngre barn \u00e4n ovan angivet och till gravida.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Medel f\u00f6r slutna utrymmen<\/h5>\n\n\n\n<p>Det finns ocks\u00e5 medel avsedda f\u00f6r inomhusbruk i slutna utrymmen, s\u00e5som aerosolsprayer, batteridrivna f\u00f6r\u00e5ngare och myggspiraler. Dessa inneh\u00e5ller aktiva ingredienser (t.ex. <strong>metofluthrin<\/strong>, <strong>d-alletrin<\/strong> och <strong>pralletrin<\/strong>) som fungerar som nervgifter f\u00f6r myggor och andra insekter, men f\u00f6r flertalet av substanserna \u00e4r oskadliga f\u00f6r m\u00e4nniskor. Aerosolsprayer kan hj\u00e4lpa till att rensa myggor fr\u00e5n st\u00f6rre utrymmen, medan spiraler och f\u00f6r\u00e5ngare st\u00f6ter bort myggor fr\u00e5n mer avgr\u00e4nsade omr\u00e5den. \u00c4ven om myggspiralerna minskar risken f\u00f6r myggstick relativt effektivt, b\u00f6r man vara f\u00f6rsiktig med dem inomhus d\u00e5 en stor m\u00e4ngd partiklar inklusive formaldehyd frig\u00f6rs n\u00e4r spiralen brinner. <\/p>\n\n\n\n<p>I omr\u00e5den med insektsburna sjukdomar b\u00f6r ovanst\u00e5ende medel ses som komplement till annat myggskydd inomhus och inte som ers\u00e4ttare. Sprayen kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att rensa sovrummet en stund innan s\u00e4ngg\u00e5ende, med myggn\u00e4tet som det huvudsakliga skyddet. En begr\u00e4nsad anv\u00e4ndning \u00e4r ocks\u00e5 bra med tanke p\u00e5 effekterna p\u00e5 den biologiska m\u00e5ngfalden och d\u00e5 de \u00e4ven avd\u00f6dar vattenlevande organismer om de kommer ut i naturliga kretslopp. <\/p>\n\n\n\n<p>Ultraviolett ljus som skall locka insekter mot ett str\u00f6mf\u00f6rande galler och ljudgeneratorer som skall imitera en hanmygga och d\u00e4rigenom skr\u00e4mma iv\u00e4g gravida honmyggor fungerar inte i praktiken. <\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Medel som inte har effekt<\/h5>\n\n\n\n<p>Varken B-vitamin eller vitl\u00f6k har n\u00e5gon skyddseffekt&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-a243285bdb374db22fcf19ea4251d988\" id=\"fastingar\" style=\"background-color:#2b7c08\">Kort om f\u00e4stingar<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/ixodes-fastingar-1024x576.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-488\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/ixodes-fastingar-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/ixodes-fastingar-300x169.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/ixodes-fastingar-768x432.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/ixodes-fastingar-1536x864.jpg 1536w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/ixodes-fastingar.jpg 2000w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Livsstadier hos <em>Ixodes<\/em>-f\u00e4stingar, spridare av borreliainfektion och TBE.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>F\u00e4stingar \u00e4r inte insekter i egentlig mening utan n\u00e4rmre sl\u00e4kt med kvalster och spindlar. <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00e4stingar tillh\u00f6r tv\u00e5 stora familjer; <strong>h\u00e5rda f\u00e4stingar<\/strong> (t.ex. <em>Ixodes<\/em>, <em>Amblyomma<\/em>, <em>Dermacentor<\/em>, <em>Hyalomma<\/em> och <em>Rhipicefalus<\/em>) och <strong>mjuka f\u00e4stingar<\/strong> (t.ex. <em>Ornithodoros<\/em>), som kan \u00f6verf\u00f6ra. <\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e5rda f\u00e4stingar kan \u00f6verf\u00f6ra bl.a. <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/borrelia\">borreliainfektion<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/tbe\">TBE<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/tularemi\">tularemi (harpest)<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/bunyavirus\/#cchf\">Krim-Kongo hemorragisk feber<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/rickettsioser\/#atbf\">African tick bite fever<\/a>, <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/rickettsioser\/#msf\">Mediterranean spotted fever<\/a> och <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/rickettsioser\/#rmsf\">Rocky Mountain spotted fever<\/a>, medan mjuka f\u00e4stingar kan sprida <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/aterfallsfeber\">f\u00e4stingburen \u00e5terfallsfeber (relapsing fever)<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Vuxna f\u00e4stingar har \u00e4ggformade kroppar som blir fulla av blod n\u00e4r de \u00e4ter. H\u00e5rda f\u00e4stingar har en h\u00e5rd sk\u00f6ld p\u00e5 ryggen och en n\u00e4bbliknande struktur p\u00e5 framsidan som inneh\u00e5ller mundelarna, medan mjuka f\u00e4stingar har en mer svampartad rygg och sina mundelar dolda p\u00e5 undersidan av kroppen.<\/p>\n\n\n\n<p>De flesta f\u00e4stingar g\u00e5r igenom fyra livsstadier: \u00e4gg, sexbent larv, \u00e5ttabent nymf och vuxen. Efter att ha kl\u00e4ckts fr\u00e5n \u00e4ggen m\u00e5ste f\u00e4stingar \u00e4ta blod i varje stadie f\u00f6r att \u00f6verleva. Det kan ta upp till 3 \u00e5r f\u00f6r f\u00e4stingarna att slutf\u00f6ra hela sin livscykel, och de flesta kommer att d\u00f6 innan dess eftersom de inte hittar en v\u00e4rd f\u00f6r sitt n\u00e4sta blodm\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00e4stingar kan livn\u00e4ra sig p\u00e5 d\u00e4ggdjur, f\u00e5glar, reptiler och groddjur. De flesta f\u00e4stingar f\u00f6redrar att ha olika v\u00e4rddjur f\u00f6r varje stadie av sitt liv.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rekomst<\/h5>\n\n\n\n<p>F\u00e4stingar f\u00f6rekommer \u00f6ver hela v\u00e4rlden. De trivs b\u00e4st i varma, fuktiga klimat, d\u00e5 l\u00e5ga temperaturer h\u00e4mmar deras utveckling av \u00e4gg till larver och de kr\u00e4ver ocks\u00e5 en luftfuktighet &gt;85% f\u00f6r att omvandlas till nya stadier. Den globala uppv\u00e4rmningen g\u00f6r att f\u00e4stingarnas utbredningsomr\u00e5den \u00e4r i \u00f6kande, och d\u00e4rmed \u00f6kar ocks\u00e5 spridningen av f\u00e4stingburna sjukdomar hos m\u00e4nniskor. F\u00e4stingar blir aktiva s\u00e5 fort temperaturen stiger \u00f6ver 5 grader. Det betyder att f\u00e4stings\u00e4songen \u00e4r l\u00e5ng \u00e4ven i tempererade omr\u00e5den &#8211; i Sverige fr\u00e5n tidigt p\u00e5 v\u00e5ren till l\u00e5ngt in p\u00e5 h\u00f6sten. Optimala livsmilj\u00f6er f\u00f6r f\u00e4stingarna \u00e4r l\u00f6vskogar eller blandskogar, men <em>I. ricinus<\/em>-f\u00e4stingar kan ocks\u00e5 hittas p\u00e5 hedar, \u00f6ppna gr\u00e4s\u00e4ngar och i f\u00f6rorts- och stadsmilj\u00f6er, inklusive i stadsparker.<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Hur f\u00e4stingar hittar sina v\u00e4rdar<\/h5>\n\n\n\n<p>F\u00e4stingar hittar sina v\u00e4rdar genom att k\u00e4nna av koldioxiden i utandningsluften, kroppslukter, kroppsv\u00e4rme, fukt, vibrationer eller skuggor. De v\u00e4ljer ofta ut en plats i en buske eller p\u00e5 toppen av ett gr\u00e4sstr\u00e5 l\u00e4ngs stigar och djurstr\u00e5k eller i h\u00f6gt gr\u00e4s d\u00e4r m\u00e5nga djur passerar. Sedan v\u00e4ntar de p\u00e5 att ett l\u00e4mpligt djur ska passera. <\/p>\n\n\n\n<p>F\u00e4stingarna kan inte flyga eller hoppa, s\u00e5 de h\u00e5ller sig fast med ett eller tv\u00e5 benpar i underlaget medan de anv\u00e4nder \u00f6vriga ben f\u00f6r att haka fast i ett passerande djur (eller m\u00e4nniska). Vissa f\u00e4stingar biter sig snabbt fast, medan andra kan vandra runt i flera timmar f\u00f6r att leta efter ett omr\u00e5de d\u00e4r huden \u00e4r tunn, t.ex. i ljumskarna.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Hur f\u00e4stingar sprider sjukdomar<\/h5>\n\n\n\n<p>F\u00e4stingar \u00f6verf\u00f6r sjukdomsframkallande smitt\u00e4mnen n\u00e4r de suger blod. N\u00e4r de hittat en ideal f\u00f6doplats sk\u00e4r den sig igenom huden, och f\u00f6r in sin r\u00f6rformade, ofta hullingf\u00f6rsedda mundel, i hudsnittet. Samtidigt uts\u00f6ndrar de en liten m\u00e4ngd saliv med bed\u00f6vande egenskaper, s\u00e5 att v\u00e4rddjuret eller m\u00e4nniskan inte k\u00e4nner av bettet. Efter att f\u00e4stingen bitit sig fast kan den suga i sig blod i flera dagar, innan de faller av och f\u00f6rbereder sig f\u00f6r n\u00e4sta livsstadie. <\/p>\n\n\n\n<p>Om ett v\u00e4rddjur b\u00e4r p\u00e5 en blodsmitta f\u00e5r f\u00e4stingen i sig smitt\u00e4mnet n\u00e4r den suger blod och kan sedan f\u00f6ra detta vidare med salivuts\u00f6ndringen till nya v\u00e4rddjur under kommande  blodm\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-846dda601dd30d21d4c362a8271e5ad9\" id=\"skydd-mot-fastingbett\" style=\"background-color:#2b7c08\">Skydd mot f\u00e4stingbett<\/h3>\n\n\n\n<p>Det b\u00e4sta skyddet mot f\u00e4stingbett \u00e4r att undvika milj\u00f6er (fuktig och skuggig terr\u00e4ng med halvh\u00f6gt gr\u00e4s) d\u00e4r f\u00e4stingar trivs. Om man beh\u00f6ver vistas i dessa milj\u00f6er b\u00f6r man ha helt\u00e4ckande kl\u00e4der och byxbenen nerstoppade i st\u00f6vlar eller k\u00e4ngor. Kl\u00e4derna b\u00f6r om m\u00f6jligt vara m\u00f6rka (h\u00e4r skiljer sig f\u00e4stingar mot myggor).<\/p>\n\n\n\n<p>Insektsmedlen ovan (<strong>DEET<\/strong>, <strong>picaridin<\/strong>, <strong>citroneukalyptusolja<\/strong> och <strong>IR3535<\/strong>) har effekt \u00e4ven mot f\u00e4stingar, s\u00e4rskilt i de h\u00f6gre koncentrationerna. Men varken dessa medel eller helt\u00e4ckande kl\u00e4dsel ger ett 100% skydd.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter att ha vistats i f\u00e4stingrika milj\u00f6er \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r bra att inspektera hela kroppen, d\u00e5 f\u00e4stingarna ofta tar tid p\u00e5 sig att bita sig fast. Titta s\u00e4rskilt i fuktiga omr\u00e5den med tunn hud, t.ex. baksidan av kn\u00e4na, ljumskar, navel, kring midjan och armh\u00e5lor. Hos barn s\u00e4tter sig f\u00e4stingarna inte bara p\u00e5 kroppen utan ocks\u00e5 p\u00e5 huvudet, speciellt i h\u00e5rf\u00e4stet och kring \u00f6ronen. Att duscha s\u00e5 snart man kommit inomhus efter vistelse i f\u00e4stingrik milj\u00f6 har visat sig minska risken f\u00f6r borrelia och ger ett bra tillf\u00e4lle att inspektera kroppen.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter hemkomsten kontrollera dina kl\u00e4der och ev. utrustning och ta bort ev. f\u00e4stingar du hittar. Torktumling av exponerade kl\u00e4der p\u00e5 h\u00f6g v\u00e4rme i 10 minuter d\u00f6dar f\u00e4stingar p\u00e5 torra kl\u00e4der. Om kl\u00e4derna \u00e4r fuktiga kan ytterligare tid beh\u00f6vas. Om kl\u00e4derna beh\u00f6ver tv\u00e4ttas f\u00f6rst, rekommenderas varmt vatten 60\u00b0. L\u00e4gre temperatur \u00e4n s\u00e5 kommer inte att d\u00f6da f\u00e4stingar. Unders\u00f6k ocks\u00e5 dina husdjur (hund och katt) noga d\u00e5 de ofta plockar hem f\u00e4stingar som sedan kan f\u00e4sta p\u00e5 m\u00e4nniskor l\u00e5ngt senare.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">Om man blivit biten<\/h5>\n\n\n\n<p>Om man blivit biten b\u00f6r man omedelbart loss f\u00e4stingen med en vass pincett eller s\u00e4rskild f\u00e4stingborttagare, som kan k\u00f6pas p\u00e5 apoteket. Sm\u00f6rj <span style=\"text-decoration: underline;\">inte<\/span> in med sm\u00f6r eller matolja.<\/p>\n\n\n\n<p>Ta tag om f\u00e4stingen s\u00e5 n\u00e4ra huden som m\u00f6jligt och dra den rakt ut, utan att vrida eller rycka. D\u00e5 \u00f6kar chansen att f\u00e5 med hela f\u00e4stingen. Undvik att kl\u00e4mma p\u00e5 kroppen s\u00e5 att inte eventuella smitt\u00e4mnen pressas ut. Om f\u00e4stingens mundelar g\u00e5r av i huden och de l\u00e4tt kan tas bort, ta bort dem med en pincett. Om mundelarna inte kan tas bort l\u00e4tt, l\u00e5t dem vara ifred och l\u00e5t huden l\u00e4ka.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"796\" height=\"377\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/fastingborttagning.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1657\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/fastingborttagning.jpg 796w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/fastingborttagning-300x142.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/fastingborttagning-768x364.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 796px) 85vw, 796px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Borttagande av f\u00e4sting. Kl\u00e4m inte p\u00e5 kroppen.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Tv\u00e4tta sedan bettomr\u00e5det med tv\u00e5l och vatten eller sprit. Eventuella kvarst\u00e5ende kroppsdelar fr\u00e5n f\u00e4stingen kan orsaka en mindre inflammation kring sj\u00e4lva bettst\u00e4llet, och dessa kan d\u00e5 ofta avl\u00e4gsnas med en pincett efter n\u00e5gra dagar. H\u00e5ll uppsikt kring bettst\u00e4llet och s\u00f6k l\u00e4kare om feber eller en st\u00f6rre rodnad skulle uppst\u00e5 veckorna efter bettet (kan vara borrelia eller annan f\u00e4sting\u00f6verf\u00f6rda infektion).<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-5f8fdb0b6f2ce06a199d63d369e7b49a\" id=\"tsetseflugor\" style=\"background-color:#2b7c08\">Tsetseflugor<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1000\" height=\"491\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Tsetsefluga-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1679\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Tsetsefluga-1.jpg 1000w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Tsetsefluga-1-300x147.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Tsetsefluga-1-768x377.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Tsetse-fluga. Foto: Wikimedia.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Trypanosoma<\/em>-parasiterna som sprider <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/afrikansk-somnsjuka\/\">afrikansk trypanosomiasis (s\u00f6mnsjuka)<\/a>&nbsp;\u00f6verf\u00f6rs till m\u00e4nniska via bett av tsetseflugor. Dessa flugor finns i varma och fuktiga omr\u00e5den i 36 l\u00e4nder i Afrika s\u00f6der om Sahara, framf\u00f6r allt p\u00e5 de stora savannerna d\u00e4r de kommer i kontakt med m\u00e4nniskor, boskap och vilda djur, som alla fungerar som reservoarer f\u00f6r&nbsp;<em>Trypanosoma<\/em>-parasiterna.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att minska risken f\u00f6r infektion b\u00f6r man som resen\u00e4r minimera kontakten med tsetseflugor genom att b\u00e4ra t\u00e4ta l\u00e5ng\u00e4rmade skjortor och l\u00e5ngbyxor i neutrala f\u00e4rger (tsetseflugor dras till ljusa eller m\u00f6rka f\u00e4rger, s\u00e4rskilt bl\u00e5tt och svart och kan bita igenom tunna kl\u00e4der).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Man b\u00f6r ocks\u00e5 undvika buskage d\u00e5 tsetseflugorna g\u00e4rna vilar d\u00e4r under den varmaste tiden p\u00e5 dagen, men kan vakna till och bita om de blir st\u00f6rda. Myggmedel fungerar d\u00e5ligt mot tsetseflugorna.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-1f3de61a44d1944c4004e00711a4fd41\" id=\"skinnbaggar\" style=\"background-color:#2b7c08\">Skinnbaggar (<em>Triatoma infestans<\/em>)<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"965\" height=\"439\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Triatoma_infestans-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12506\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Triatoma_infestans-1.jpg 965w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Triatoma_infestans-1-300x136.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/Triatoma_infestans-1-768x349.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Triatoma infestans<\/em>. Foto: Wikimedia.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Skinnbaggen (<em>Triatoma infestans<\/em>) finns utbredd i Sydamerika (fr\u00e4mst Bolivia, Paraguay och Argentina) d\u00e4r den sprider parasitsjukdomen <a href=\"https:\/\/www.resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/chaga\">amerikansk trypanosomiasis (Chagas sjukdom)<\/a>. Skinnbaggen trivs i enkla fuktiga hus, t.ex. med lerv\u00e4ggar och str\u00e5tak.<\/p>\n\n\n\n<p>Vanliga insektsmedel \u00e4r verksamma mot skinnbaggarna och i \u00f6vrigt b\u00f6r man som resen\u00e4r i dessa omr\u00e5den om m\u00f6jligt undvika s\u00e5dan enkla hus men annars anv\u00e4nda sig av impregnerat myggn\u00e4t.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-7b1947a0403a3f6cf7eef0d3b08338b8\" id=\"loppor\" style=\"background-color:#2b7c08\">Loppor<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1023\" height=\"690\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/lus.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-12511\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/lus.jpg 1023w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/lus-300x202.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/lus-768x518.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Pestloppan <em>Xenospylla cheopis<\/em>. Foto: Wikimedia.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Loppor \u00e4r 2-4 mm l\u00e5nga blodsugande insekter, vars bett kan ge sm\u00e5 r\u00f6da kliande utslag, som ofta kan ha ett centralt synligt litet s\u00e5r. Ofta finns det flera bett p\u00e5 rad d\u00e5 loppan tenderar att f\u00f6rst ta ett provbett. Loppor f\u00f6rsvinner oftast av sig sj\u00e4lv och man beh\u00f6ver inte s\u00f6ka v\u00e5rd om man har blivit biten. Husdjur som har blivit bitna av loppor beh\u00f6ver d\u00e4remot f\u00e5 behandling.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa loppor, t.ex. pestloppan <em>Xenospylla cheopis<\/em>, \u00e4r anpassade till m\u00e4nniskan och dessa (men \u00e4ven vissa andra lopparter) kan \u00f6verf\u00f6ra s\u00e4llsynta men allvarliga sjukdomar som <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/pest\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">pest<\/a> och <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/sjukdomar-och-vacciner\/rickettsioser\/#murin-tyfus\">murin (loppburen) tyfus<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Loppbett f\u00f6rekommer ofta p\u00e5 underbenen och f\u00f6tterna. Resen\u00e4rer kan d\u00e4rf\u00f6r skydda dessa delar av kroppen genom att b\u00e4ra l\u00e5nga strumpor och byxor. Man b\u00f6r ocks\u00e5 undvika att klappa herrel\u00f6sa eller vilda djur, vilka kan vara kraftigt loppangripna.<\/p>\n\n\n\n<p>Insektsmedlen ovan (<strong>DEET<\/strong>, <strong>picaridin<\/strong>, <strong>citroneukalyptusolja<\/strong> och <strong>IR3535<\/strong>) har effekt \u00e4ven mot loppor, s\u00e4rskilt i de h\u00f6gre koncentrationerna.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading has-white-color has-text-color has-background has-link-color wp-elements-8fef843d483f755b65b80c33065434e7\" id=\"vaggloss\" style=\"background-color:#2b7c08\">V\u00e4ggl\u00f6ss (bed bugs)<\/h3>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"381\" src=\"https:\/\/resemedicin.se\/reseradet\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/vaggloss-1-1024x381.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-1675\" srcset=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/vaggloss-1-1024x381.jpg 1024w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/vaggloss-1-300x112.jpg 300w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/vaggloss-1-768x286.jpg 768w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/vaggloss-1-1536x572.jpg 1536w, https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/vaggloss-1.jpg 1920w\" sizes=\"auto, (max-width: 709px) 85vw, (max-width: 909px) 67vw, (max-width: 1362px) 62vw, 840px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">V\u00e4ggl\u00f6ss i madrass p\u00e5 hotellrum.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>V\u00e4ggl\u00f6ss (&#8221;bed bugs&#8221;) \u00e4r 1-7 mm l\u00e5nga, platta r\u00f6dbruna och vingl\u00f6sa insekter. De \u00f6verf\u00f6r inte n\u00e5gra sjukdomar, men deras bett kan ge starka allergiska reaktioner och ocks\u00e5 orsaka k\u00e4nslom\u00e4ssigt obehag. V\u00e4ggl\u00f6ss kan transporteras i bagage och p\u00e5 kl\u00e4der samt i kontaminerade fordon. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man f\u00e5 skadedjuren med sig hem fr\u00e5n en resa.<\/p>\n\n\n\n<p>Under senare \u00e5r har man sett en kraftig \u00f6kning av v\u00e4ggl\u00f6ss ocks\u00e5 i Sverige som ett resultat av \u00f6kat resande och en tilltagande resistens hos dessa skadedjur mot de vanligaste anv\u00e4nda insektsmedlen. V\u00e4ggl\u00f6ss kan f\u00f6rekomma b\u00e5de i hemmet, p\u00e5 hotell och p\u00e5 allm\u00e4nna platser d\u00e4r m\u00e5nga m\u00e4nniskor samlas, s\u00e5som biografer, teatrar, arbetsplatser, daghem och skolor.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r man v\u00e4l f\u00e5tt in v\u00e4ggl\u00f6ss i sin bostad kan de vara mycket sv\u00e5ra att bli av med och till stora kostnader. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka undvika att f\u00e5 med dem hem fr\u00e5n resan<\/p>\n\n\n\n<h5 class=\"wp-block-heading\">\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att undvika eller minska exponering f\u00f6r v\u00e4ggl\u00f6ss vid resa<\/h5>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Kontrollera hotellrummet: <\/strong>Leta noga efter v\u00e4ggl\u00f6ss p\u00e5 madrasser, s\u00e4ngkl\u00e4der och m\u00f6bler. V\u00e4gglus\u00e4gg och nymfer \u00e4r mycket sm\u00e5 och kan l\u00e4tt f\u00f6rbises.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Byt boende:<\/strong> Vid tecken p\u00e5 v\u00e4ggl\u00f6ss, insekterna sj\u00e4lva eller t.ex. blodfl\u00e4ckar p\u00e5 madrasser b\u00f6r man genast hitta ett alternativt boende.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Var f\u00f6rsiktig med bagaget:<\/strong> Undvik att ha resv\u00e4skor direkt p\u00e5 golvet och st\u00e4ng dem n\u00e4r de inte anv\u00e4nds. Ta endast fram kl\u00e4der och n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6rem\u00e5l, t.ex. toalettsaker som ska anv\u00e4ndas. Undvik att h\u00e4nga in kl\u00e4der i garderoberna. Inspektera noggrant alla kl\u00e4der och andra f\u00f6rem\u00e5l innan du l\u00e4gger tillbaka dem i resv\u00e4skan.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/#sidtopp\">Till sidtoppen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Information till resen\u00e4rer Kort om myggor Det finns tusentals arter av myggor, med den utm\u00e4rkande egenskapen att honan har en r\u00f6rliknande snabel, som kan tr\u00e4nga igenom huden p\u00e5 ett v\u00e4rddjur s\u00e5 att hon kan suga blod, som kr\u00e4vs f\u00f6r att hon ska kunna producera \u00e4gg. Myggor livn\u00e4r sig fr\u00e4mst p\u00e5 ryggradsdjur, inklusive m\u00e4nniskor, andra d\u00e4ggdjur, &hellip; <a href=\"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/reserad-2\/skydd-mot-insekter-och-fastingar\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dSkydd mot myggor, f\u00e4stingar och andra leddjur\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":11267,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-11275","page","type-page","status-publish","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11275","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11275"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11275\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12523,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11275\/revisions\/12523"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/11267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/resemedicin.se\/friskparesan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11275"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}