Tyfoidfeber

Information till vaccinatörer och reserådgivare

Salmonella Typhi-bakterier som fäst vid tarmslemhinna

Tyfoidfeber är en allvarlig infektionssjukdom som orsakas av bakterien Salmonella Typhi. Denna bakterie finns enbart hos människor och sprids huvudsakligen via förorenat mat eller vatten. Smittan sker när bakterier från avföringen från en person med tyfoidfeber, eller en kronisk bärare av bakterien, förorenar livsmedel eller dricksvatten. Bakterien kan också spridas direkt mellan människor, till exempel vid nära kontakt eller sexuellt umgänge. Det räcker med en mycket liten mängd bakterier för att orsaka sjukdom, vilket gör att smittan kan spridas snabbt i miljöer med dålig hygien.

Efter att bakterien kommit in i kroppen via förorenad mat eller dryck, passerar den genom tarmens slemhinna, förökar sig och sprider sig via blodet. Smitta inom samma hushåll är vanlig, och vid livsmedelsburen smitta kan många insjukna samtidigt.

Inkubationstiden (tiden från smitta till symtom) för tyfoidfeber är vanligtvis 10–14 dagar men kan variera från tre dagar upp till åtta veckor, beroende på mängden bakterier och individens hälsotillstånd. Symtomen börjar ofta smygande med stigande feber som kan nå 40 grader, frossa, huvudvärk, buksmärtor och en allmän känsla av sjukdom och trötthet. Diarré, förstoppning eller kräkningar kan också förekomma, och barn får oftare diarré än vuxna.

Ett typiskt men inte alltid förekommande tecken är ett rödaktigt utslag på bålen, kallat ”roseol”, som uppträder under sjukdomens andra vecka. Andra symtom kan vara förstorad lever och mjälte samt en onormalt långsam puls i förhållande till febern.

Roseol vid tyfoidfeber.

Vid obehandlad tyfoidfeber kan allvarliga komplikationer uppstå, som tarmblödningar, perforation av tarmen och infektioner i nervsystemet. Utan behandling är dödligheten upp till 15 %, men med rätt antibiotika minskar den till mindre än 1 %.

Efter sjukdomens akuta fas kan 10 % av de drabbade fortsätta utsöndra bakterier i avföringen i över tre månader, och cirka 2–5 % blir kroniska bärare. Risken för kroniskt bärarskap ökar med åldern och är vanligare hos kvinnor och personer med gallvägsproblem.

Tyfoidfeber behandlas alltid med antibiotika. För mildare fall kan tabletter vara tillräckligt, men allvarligt sjuka patienter behöver ofta behandling med antibiotika direkt i blodet. Antibiotikavalet beror på var smittan skett, eftersom resistens mot vissa antibiotika är vanligt i exempelvis Sydasien. Vid långvarigt bärarskap kan behandling med antibiotika vara aktuellt, särskilt för personer i yrken som kräver smittfrihet, som livsmedelsarbete.

Globalt drabbas mellan 11 och 21 miljoner människor varje år av tyfoidfeber, och sjukdomen orsakar 130 000–160 000 dödsfall årligen. Barn i åldrarna 5–15 år är mest utsatta. Sjukdomen är vanligast i områden med dålig tillgång till rent vatten och bristande avloppssystem, särskilt i delar av Sydasien, Sydostasien och Afrika söder om Sahara. I Europa är tyfoidfeber ovanligt och kopplas oftast till resor.

Uppskattad nationell incidens (fall/100 000) av tyfoidfeber, 2019-2022. Källa: Global Burden of Disease Collaborative Network, Global Burden of Disease study, 2019. https://www.healthdata.org/gbd/gbd-2019-resources

Risken att insjukna i tyfoidfeber är högst för resenärer som bor med lokalbefolkningen under enkla förhållanden i högriskländer. Resenärer som besöker släktingar och vänner i dessa områden löper också en högre risk eftersom de ofta är mindre försiktiga med mat och dryck. Långvariga resor ökar risken, men även korta vistelser kan innebära fara i områden med mycket hög smittspridning. Gravida kvinnor, äldre och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt utsatta.

Vaccination är ett viktigt skydd mot tyfoidfeber, särskilt för personer som reser till högriskområden under längre tid (mer än 3-4 veckor), vistas nära lokalbefolkning och lever primitivt. Vaccination är i princip aldrig motiverat vid kortare resor till vanliga turistmål.

Två vacciner är tillgängliga i Sverige: ett sprutvaccin (Typhim Vi®) och ett oralt vaccin i form av kapslar (Vivotif®). Vaccinerna ger inte ett fullständigt skydd, men minskar risken för allvarlig sjukdom med 50–80 % under tre år. Sprutvaccinet är lämpligt för barn från två års ålder och för personer som inte kan ta det orala vaccinet, medan kapselvaccinet används för vuxna och barn över fem år. Det orala vaccinet bör inte ges till personer med nedsatt immunförsvar eller gravida kvinnor.

Utöver vaccination är noggrann hygien viktig. Drick endast vatten som är kokt eller på flaska, undvik opastöriserade mejeriprodukter och ät mat som är ordentligt tillagad. Undvik råa grönsaker och frukt som inte kan skalas. Handsprit kan vara ett bra komplement, men ersätter inte handtvätt.

För att undvika att bli smittad vid nära kontakt med bärare av bakterien är god hygien vid matlagning och hantering av avföring avgörande. Antibiotikaprofylax rekommenderas inte för att förhindra tyfoidfeber.