Information till resenärer och allmänheten
Smittämnet och smittvägar
Pneumokocker, eller Streptococcus pneumoniae, är vanligt förekommande luftvägsbakterier som kan indelas i över 100 s.k. serotyper. Ett mindre antal av dessa serotyper orsakar majoriteten av sjukdomsfallen, och vilka serotyper som dominerar varierar med ålder, sjukdomstyp och geografi.
Pneumokocker förekommer enbart hos människor och smittar via små droppar från luftvägarna när man hostar eller nyser eller annan kontakt med luftvägssekret. Smittan är vanligast hos små barn, där >50 % av förskolebarn kan vara bärare av bakterierna i nässvalget under vintern, jämfört med <10 % hos vuxna. Förskolebarn fungerar som den huvudsakliga smittkällan för både andra barn och vuxna.
Sjukdomsbild
Pneumokocksjukdom hos barn: Den vanligaste sjukdomen orsakad av pneumokocker hos barn är akut mellanöroninflammation (akut mediaotit), där bakterien är en vanlig orsak. Mer allvarliga sjukdomar som bakteriemi och hjärnhinneinflammation (meningit) förekommer, särskilt hos små barn. Barn med nedsatt immunförsvar, inklusive de utan fungerande mjälte, löper >50 gånger högre risk att drabbas av invasiv pneumokocksjukdom.
Pneumokocksjukdom hos vuxna: Hos vuxna orsakar pneumokocker främst lunginflammation (pneumoni), med symtom som plötslig feber, frossa, bröstsmärta, hosta och andningssvårigheter. Komplikationer som blodförgiftning (bakteriemi), empyem (varbildning i lungsäcken) och meningit kan uppstå, särskilt hos äldre och personer med underliggande sjukdomar.
Hos vuxna är pneumoni den helt dominerande sjukdomsmanifestationen och pneumokocker orsakar >50% av alla lunginflammationer hos vuxna. Risken att insjukna i pneumokockpneumoni hos ovaccinerade personer >65 års ålder är så hög som 1 % per år, med en 10-15% dödlighet i bakteremiska fall.
Patienter utan mjälte som utvecklar bakteriemi kan få ett stormande och mycket allvarligt förlopp.
Förekomst
Pneumokocker är en globalt vanlig orsak till bakteriell hjärnhinneinflammation och lunginflammation. Invasiv pneumokocksjukdom är vanligare på vintern och drabbar oftare små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar. I Sverige rapporterades 1 455 fall av invasiv pneumokocksjukdom under 2023 (13,7 fall per 100 000 invånare).
Sjukdomsförekomsten är högre i låg- och medelinkomstländer, och utbrott av pneumokockmeningit har inträffat i länder i meningitbältet i Afrika, men mer sällan än meningokockmeningit. Invasiv pneumokockinfektion ses också p.g.a. trängsel på begränsade utrymmen i högre frekvens hos resenärer som deltar i massevenemang (t.ex. Hajj- och Umrah-pilgrimsfärder, festivaler och större sportsammanhang såsom OS). Risken för infektion är störst hos mycket små barn, äldre vuxna och personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar.
Hur man skyddar sig
Vaccination mot pneumokocker är det mest effektiva sättet att förebygga allvarlig sjukdom, särskilt hos riskgrupper. Det finns två huvudtyper av vaccin:
Polysackaridvaccin med 23 serotyper (Pneumovax®)
- Används främst för vuxna över 65 år och personer i medicinska riskgrupper.
- Ges som en engångsdos med förnyad vaccination efter 5 år vid behov.
- Påverkar inte bärarskap men ger skydd mot invasiv sjukdom.
Konjugatvacciner med 15 serotyper (Vaxneuvance®) eller 20 serotyper (Prevenar 20®)
- Dessa vacciner ger ett starkare och mer långvarigt immunsvar, även hos små barn och immunsupprimerade.
- Ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet vid 2, 5 och 12 månaders ålder.
- Används även för vuxna i hög risk, ibland i kombination med PPV23.
Vaccinationsrekommendationer
Barn: Alla barn vaccineras med konjugatvaccin enligt det nationella vaccinationsprogrammet.
Vuxna: Vaccination rekommenderas till personer utan fungerande mjälte, organtransplanterade, eller med immunbristsjukdomar, samt personer äldre än 75 år, personer med diabetes, kroniska hjärt- eller lungsjukdomar.
Resenärer: Personer som vistas i trånga miljöer med ökad smittrisk, t.ex. på pilgrimsfärder eller stora sportevenemang, bör överväga vaccination. Följ lokala rekommendationer och rådgör med läkare inför resan.