Information till resenärer och allmänheten
Smittämnet och smittvägar
Kikhosta, eller pertussis, är en luftvägsinfektion orsakad av bakterien Bordetella pertussis. Sjukdomen sprids via små droppar i luften när en smittad person hostar eller nyser, samt genom direktkontakt med andningssekret. Den vanligaste smittvägen är från person till person, och barn är särskilt utsatta. Vuxna kan också få kikhosta igen, även om de tidigare haft sjukdomen eller vaccinerats, men sjukdomen blir då oftast mildare.
Symtomen orsakas av ett bakterietoxin som avdödar flimmerhåren i luftvägarna. Den ständiga borttransporten av slem försämras av detta och slemmet kommer istället att hostas upp i attacker.
Sjukdomsbild
Efter en inkubationstid på 7–10 dagar börjar kikhostan med förkylningssymtom som snuva, hosta och låg feber. Efter 1–2 veckor förvärras hostan och kommer i attacker där den drabbade kan hosta tills luften tar slut, följt av en pipande inandning (kikning). Attacken kan avslutas med kräkningar. Små barn kan få allvarliga andningsproblem och riskerar även apné (andningsuppehåll). Spädbarn under 6 månader löper störst risk för komplikationer och dödsfall.
Hos äldre barn och vuxna kan symtomen vara mildare och sakna den typiska kikningen, vilket kan göra diagnosen svår.
Tidigt insatt antibiotika kan lindra sjukdomen och minska smittsamheten, men har liten effekt när kikningarna redan börjat. Spädbarn som utsatts för kikhosta bör ges antibiotika i förebyggande syfte. Äldre barn med småsyskon <1 år som får kikhosta bör behandlas med antibiotika för att minska smittspridningsrisken.
Förekomst
Kikhosta förekommer världen över med större utbrott vart tredje till femte år. Även i länder med hög vaccinationstäckning kan utbrott ske eftersom vaccinet inte ger livslångt skydd. Efter covid-19-pandemin har kikhostan åter ökat i Europa och Sverige.
Spädbarn under 1 år är särskilt utsatta, liksom gravida kvinnor och personer som inte fått fullständig vaccination. Resor i sig innebär ingen särskild risk för kikhosta, men vaccination kan behöva uppdateras inför resa.
I Sverige minskade annars förekomsten av kikhosta kraftigt efter det att vaccination mot kikhosta återinfördes 1996, men har sedan dess varierat cykliskt över åren fram till den senaste toppen 2023-2024.
Hur man skyddar sig
Vaccination är det bästa skyddet mot kikhosta. I Sverige ingår kikhostevaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet, som ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder, med boosterdoser vid 5 års ålder och i årskurs 8–9. Vaccinet ges alltid som del av ett kombinationsvaccin med skydd även mot andra sjukdomar, som difteri och stelkramp.
Vaccination av gravida rekommenderas från vecka 16 för att skydda det nyfödda barnet genom överförda antikroppar. Detta minskar risken för allvarlig sjukdom hos spädbarn med 80 % under de första månaderna. Boosterdos rekommenderas vid varje graviditet.
Övrig prevention inkluderar god hygien för att minska smittspridning:
- Täck munnen och näsan med en pappersnäsduk när du hostar eller nyser och släng den direkt efteråt.
- Hosta eller nys i armvecket om du inte har tillgång till en näsduk. Hosta aldrig i händerna.
- Tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder.
- Använda ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel om tvål och vatten inte är tillgängligt.