Information till resenärer
Turistdiarré är det vanligaste infektionstillståndet vid resa i låg- och medelinkomstländer. De akuta symptomen gör att den drabbade ofta tillfälligt blir begränsad till sitt hotellrum med närhet till toalett. Vissa särskilt riskabla resmål i kombination med symptomen har inspirerat till talande benämningar som ”Delhi belly”, ”Montezuma’s revenge”, ”Aztek two-step” och ”Gyppy tummy”. Tillståndet kan orsakas av ett stort antal smittämnen, bakterier, virus, parasiter och toxiner, och i de flesta fall får man aldrig reda på orsaken i det enskilda fallet.
Smittvägar och riskfaktorer
Smittvägar
De flesta fall av turistdiarré smittar via mat och dryck som förorenats av smittämnen från avföring. Dessa livsmedel kan antingen vara primärt infekterade, t.ex. förorenat vatten och skaldjur eller förorenade av personal som hanterat maten på ett ohygieniskt sätt eller indirekt av flugor. Även direktkontakt med djur på resmålet kan resultera i infektion med t.ex. E.coli, Campylobacter eller Giardia. Risken att insjukna är en kombination av exponering för smitta, tiden på resmålet samt individuella riskfaktorer såsom underliggande medicinska tillstånd, ålder och inte minst beteende.
Mat
I många låginkomstländer kan finnas flera sammanfallande riskfaktorer, såsom bruket av mänsklig avföring som gödsel, bristande livsmedelskontroll, dålig hygien hos dem som hanterar livsmedel, förvaring vid höga rumstemperaturer (eller utomhus) under alltför lång tid (såväl råvaror som tillagad mat) samt närvaro av öppna latriner och flugor nära mathantering.
Olika mikroorganismer smittar via olika livsmedel, vilket gör det svårt att helt undvika risken för TD genom att vara selektiv med mat. Den gamla devisen ”Boil it, cook it, peel it or forget it” är fortfarande vettig, men inte tillräcklig för att säkert undvika TD.
Den mest riskabla maten är vanligen rå och fuktig, medan torr mat generellt är säkrare då de flesta smittämnen inte gärna tillväxer i torra miljöer. Vissa livsmedel och drycker är särskilt riskabla. Skaldjur som ostron och musslor som filtrerar avsevärda mängder vatten kan ackumulerar olika patogener (särskilt kolerabakterien Vibrio cholerae och calicivirus). Glass och andra mejeriprodukter är andra vanliga smittkällor.
Tillagning av mat så att innertemperaturen på maten når minst 70°C är tillräckligt för att avdöda diarréframkallande bakterier, men bakterier kan åter börja tillväxa vid varmhållning. Lyxhotell och kryssningar är inte alltid säkrare, än mindre restauranger då det där ofta serveras mat som hanterats under lång tid. Bufféer är särskilt riskabla. Det är ofta säkrare att äta i privata hem än att äta på restauranger.
Vatten
Förorenat vatten är en viktig smittkälla för turistdiarré, även om mindre risk än förorenad mat. I många låginkomstländer kan kranvatten antingen vara otillräckligt renat och klorerat vid källan, förorenat på vägen till konsumenten via undermåliga rörledningar eller smittat genom dålig hygien i restaurangköket. Protozoer, t.ex. Cryptosporidier och Giardia är vanligare vid vattenburna utbrott än bakterier. Även om det vanligtvis är relativt säkert att borsta tänderna i kranvatten kan den låga smittdosen, för t.ex. Cryptosporidier vara tillräcklig för smitta.
Rätt hanterad is från ismaskin med rent vatten är säkert, men ofta är isen gjord från kranvatten, och i länder där man gör is från isblock kan isen bli kontaminerad från händerna på den som hackar isen. Alkoholen är otillräcklig för att sterilisera smältande is i en drink.
Att simma i sjöar, vattendrag, och t.o.m. i havet kan vara riskabelt då det kan finnas avlopp med orenat vatten i närheten, eller en båt som nyligen tömt sin avloppstank direkt ut i vattnet. Simbassängerna i många resurssvaga länder är också ofta otillräckligt klorinerade.
Värdfaktorer
Den mest relevanta värdfaktorn är åldern. Tonåringar och unga vuxna löper högst risk att insjukna (sannolikt kopplat till högre risktagande i kombination med begränsad resebudget), medan det är de minsta barnen som oftast behöver läggas in på sjukhus för rehydrering. Det finns ingen säker könsskillnad när det gäller risken att få turistdiarré.
Personer med nedsatt produktion av magsyra, inklusive patienter som behandlas med syranedsättande läkemedel löper större risk att insjukna, då antalet viabla patogener som når tarmarna ökar kraftigt. Vissa genetiska egenskaper har också betydelse. Personer med blodgrupp 0 är mer benägna att få TD. Även patienter med nedsatt immunförsvar p.g.a. immunbristsjukdom eller immunsupprimerande behandling löper större risk för att få turistdiarré, får oftare svårare symptom och diagnostiseras oftare med protozoer, vilket kan leda till ihållande diarré.
Bakterier
Aeromonas hydrophila
Inkubationstid (från smitta till symtom): 1-2 dagar.
Huvudsakliga symptom: Mag-tarmsjuka, främst hos små barn och personer med nedsatt immunförsvar eller tillväxtproblem. Förekommer i två former, en koleraliknande form med risvattendiarré, och dysenterisk form med lös avföring med blod och slem, som kan pågå i flera veckor. Efter sårkontakt med infekterat vatten i sällsynta fall även svåra mjukdelsinfektioner i muskler och bindväv hos immunsupprimerade patienter.
Varaktighet: Upp till flera veckor. Kortare tid för koleraliknande former.
Vanliga smittkällor: Vattenburen smitta. Finns frilevande i färskt och bräckt vatten och kan förekomma i icke-klorinerat vattenledningsvatten. Stora utbrott är sällsynta.
Campylobacter jejuni
Inkubationstid (från smitta till symtom): 2-5 dagar.
Huvudsakliga symptom: Feber, buksmärtor, kräkningar, diarré
Varaktighet: 2-10 dagar
Vanliga smittkällor: Rå eller dåligt tillagad kyckling, skaldjur, opastöriserad mjölk och förorenat vatten. Kontakt med avföring från smittade djur. Låg smittdos för infektion.
Enterotoxinbildande E. coli (ETEC)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 10-72 timmar.
Huvudsakliga symptom: Akut vattnig diarré, som ibland kan vara svår, dehydrering, ingen feber.
Varaktighet: 1-5 dagar.
Vanliga smittkällor: Rått eller dåligt tillagat kött, opastöriserad mjölk eller juice, mjukostar från opastöriserad mjölk och färsk frukt och grönsaker. Kontaminerat vatten.
Shigatoxinbildande E. coli (STEC/VTEC)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 1–10 (vanligtvis 3–4) dagar.
Huvudsakliga symptom: Buksmärtor, kräkningar, vattniga eller blodiga diarréer, låggradig feber. Särskilt STEC O157 (EHEC O157) kan efter 1-3 dygn kompliceras med allvarlig blodig diarré och njursvikt, s.k. hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) (hos 2-5% av fallen, främst barn <5 år), vilken kan kräva intensivvård,
Varaktighet: Okomplicerade fall 5-7 dagar, längre vid HUS.
Vanliga smittkällor: Rått eller dåligt tillagat kött, opastöriserad mjölk eller juice, mjukostar från opastöriserad mjölk och färsk frukt och grönsaker. Kontaminerat vatten. Avföring från infekterad nötboskap. Låg smittdos för infektion, 10-100 bakterier.
Enteroinvasiva E. coli (EIEC)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 10-18 timmar
Huvudsakliga symptom: Vattnig diarré, som kan utvecklas till en dysenteri-liknande bild med slemmig, blodig diarré och feber. Invasiva stammar orsakar sjukdom, speciellt lokaliserad till tjocktarmen.
Varaktighet: Vanligen 4-7 dagar.
Vanliga smittkällor: Rått eller dåligt tillagat kött, opastöriserad mjölk eller juice, mjukostar från opastöriserad mjölk och färsk frukt och grönsaker. Kontaminerat vatten.
Enteropatogena E. coli (EPEC)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 9-12 timmar.
Huvudsakliga symptom: Svår akut vattnig, slemtillblandad diarré som kan vara ihållande, feber, dehydrering. Vanligaste orsaken till spädbarnsdiarré i låginkomstländer.
Varaktighet: Upp till 12 dygn.
Vanliga smittkällor: Rått eller dåligt tillagat kött, opastöriserad mjölk eller juice, mjukostar från opastöriserad mjölk och färsk frukt och grönsaker. Kontaminerat vatten.
Shigatoxinbildande E. coli (STEC/VTEC)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 1–10 (vanligtvis 3–4) dagar.
Huvudsakliga symptom: Buksmärtor, kräkningar, vattniga eller blodiga diarréer, låggradig feber. Särskilt STEC O157 (EHEC O157) kan efter 1-3 dygn kompliceras med allvarlig blodig diarré och njursvikt, s.k. hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) (hos 2-5% av fallen, främst barn <5 år), vilken kan kräva intensivvård,
Varaktighet: Okomplicerade fall 5-7 dagar, längre vid HUS.
Vanliga smittkällor: Rått eller dåligt tillagat kött, opastöriserad mjölk eller juice, mjukostar från opastöriserad mjölk och färsk frukt och grönsaker. Kontaminerat vatten. Avföring från infekterad nötboskap. Låg smittdos för infektion, 10-100 bakterier.
Listeria monocytogenes
Inkubationstid (från smitta till symtom): 3–70 dagar, vanligtvis mellan 1–4 veckor efter smitta.
Huvudsakliga symptom: Feber, muskelsmärtor, ibland gastrointestinala symtom som illamående och diarré. Vid allvarliga fall kan bakterien orsaka meningit eller blodförgiftning.
Varaktighet: Några dagar till flera veckor beroende på infektionens allvarlighetsgrad.
Komplikationer: Meningit, blodförgiftning, och missfall hos gravida. Allvarligare för personer med nedsatt immunförsvar, äldre och gravida kvinnor.
Vanliga smittkällor: Opastöriserade mjölkprodukter, kallrökt eller gravad fisk, charkuteriprodukter och kontaminerade grönsaker.
Salmonella Enteritidis
Inkubationstid (från smitta till symtom): 1-3 dygn.
Huvudsakliga symptom: Feber, buksmärtor, kräkningar diarré.
Varaktighet: 4-7 dagar.
Vanliga smittkällor: Zoonos som är vanligt förekommande bland många olika djurslag, till exempel nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar och sällskapsdjur som hund, katt, orm och sköldpadda. Smittar utomlands oftast via hönsfåglar och ägg (främst S.Enteritidis), samt och mejeriprodukter. Andra livsmedel som färsk frukt och grönsaker, kött, fågel, nötter, nötprodukter och kryddor. Person-till-person-smitta förekommer men sekundärfall är ovanliga (<5%).
Salmonella Paratyphi (paratyfoidfeber)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 2 dagar till 3 veckor (vanligen 2-5 dagar).
Huvudsakliga symptom: Hög feber, diarré, buksmärtor, påverkat allmäntillstånd. Kan spridas via blodet och ge infektion i olika kroppsorgan (skelett, leder, njurar). Infektion med mycket ringa symptom förekommer.
Varaktighet: Många veckor (smittsam under hela sjukdomsperioden.
Vanliga smittkällor: Människa är enda reservoar. Mat eller vatten förorenat med mänsklig avföring. Kontakt med en person som är sjuk. Kroniska smittbärare förekommer.
Salmonella Typhi (tyfoidfeber)
Inkubationstid (från smitta till symtom): Vanligen 10-14 dygn (upp till en månad eller mer).
Huvudsakliga symptom: Sjukdom med blodförgiftningssymtom (tyfoidfeber) som börjar med feber som kan stiga till >40°C, huvudvärk, muskelvärk, karakteristiska utslag på bålen (roseol). Initial förstoppning inte ovanligt. Blodiga diarréer som vanligen debuterar andra veckan. Komplikationer inkluderar tarmblödning, tarmbristningar och bukhinneinflammation. Hög dödlighet om obehandlad.
Varaktighet: Upp till flera veckor.
Vanliga smittkällor: Människa är enda reservoar. Mat eller vatten förorenat med mänsklig avföring. Kontakt med en person som är sjuk. Kroniska smittbärare förekommer.
Shigella dysenteriae (rödsot)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 24-48 timmar.
Huvudsakliga symptom: Feber, buksmärtor, blodiga diarréer (rödsot)
Varaktighet: 4-7 dagar.
Vanliga smittkällor: Kontakt med en person som är sjuk, inklusive sexuell smitta. Mat eller vatten förorenat med mänsklig avföring. Ofta färdigmat som hanteras av en livsmedelsarbetare med shigella.
Övrigt: Låg smittdos, 10-100 bakterier.
Vibrio cholerae (kolera)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 24-72 timmar.
Huvudsakliga symptom: Riklig ”risvattendiarré”, kräkningar, uttorkning.
Varaktighet: 3-7 dagar.
Vanliga smittkällor: Rå eller dåligt tillagad fisk eller skaldjur, särskilt ostron. Vatten förorenat med avloppsvatten. Ris, hirs, färsk frukt och grönsaker.
Vibrio parahaemolyticus
Inkubationstid (från smitta till symtom): 2-48 timmar.
Huvudsakliga symptom: Vattentunn diarré, buksmärtor, illamående, kräkningar, feber och huvudvärk.
Varaktighet: 2-5 dagar.
Vanliga smittkällor: Frilevande bakterie i marina miljöer, vanligen i haven kring USA, Japan och Sydostasien. Optimal tillväxt vid 30-35°C (överlever ner till 10°C) och salthalt 2,5-3,5%. Råa eller dåligt tillagade fiskar och skaldjur, t.ex. ostron, kräftor och räkor.
Yersinia enterocolitica
Inkubationstid (från smitta till symtom): 2-7 (vanligen 3) dagar.
Huvudsakliga symptom: Feber, buksmärtor som kan vara svåra, kräkningar, blodig diarré. Även erythema nodosum (knölros) och artriter.
Varaktighet: 1-3 veckor.
Vanliga smittkällor: Finns hos många djurarter. Vanligaste smittkällan är fläskkött, men även andra livsmedel, t.ex. opastöriserad mjölk, färska grönsaker och vatten. Kan tillväxa i kylskåpstemperatur, inklusive i vakumförpackat fläskkött. Person-till-personsmitta förekommer men är ovanlig.
Virus
Calicivirus / norovirus (vinterkräksjuka)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 12-48 timmar.
Huvudsakliga symptom: ”Vinterkräksjuka”. Feber, buksmärtor, illamående, kräkningar.
Varaktighet: 12-60 timmar.
Vanliga smittkällor: Skaldjur och färsk frukt och grönsaker. Färdiga livsmedel, såsom sallader och smörgåsar, som vidrörs av mathanterare med viruset. Mat eller vatten kontaminerat med kräks eller avföring från en person med viruset.
Övrigt: Hög smittsamhet. Sjuka personer utsöndrar stora virusmängder upp till 2 d efter smittfrihet.
Rotavirus
Inkubationstid (från smitta till symtom): 24-72 timmar.
Huvudsakliga symptom: Feber, illamående, kräkningar, vattentunn diarré.
Varaktighet: 4-10 dagar.
Vanliga smittkällor: Mat, vatten eller föremål, såsom kranhandtag eller redskap, kontaminerade med viruset.
Protozoer (parasiter)
Cryptosporidium spp
Inkubationstid (från smitta till symtom): 3-12 (vanligen 7) dagar.
Huvudsakliga symptom: Vattnig diarré, buksmärtor, illamående, kräkningar, viktminskning. Allvarlig sjukdom kan ses hos aids-sjuka.
Varaktighet: >14 dagar.
Vanliga smittkällor: Mat, dryck och vattentäkter som förorenats med avföring från människor och djur (vanligen nötkreatur och lamm). Förorenat vatten i simbassänger. Person-person-smitta förekommer.
Övrigt: Stora vattenburna utbrott (Milwaukee 1993, 400 000 smittade; Östersund 2010 27 000 smittade, Skellefteå 2012, 20 000 smittade).
Cyclospora cayetanensis
Inkubationstid (från smitta till symtom): 2-14 (vanligen 7) dagar.
Huvudsakliga symptom: Långvariga diarréer och buksmärtor. Infektion utan symtom förekommer.
Varaktighet: >14 dagar
Vanliga smittkällor: Mat och vatten som förorenats av avföring, främst i varmare klimat. Låg smittdos för infektion.
Övrigt: Mycket resistent mot klorering.
Entamoeba histolytica
Inkubationstid (från smitta till symtom): 8-30 dagar.
Huvudsakliga symptom: Diarré med slem och blod, buksmärtor; kronisk amöbiasis (leverabscess).
Varaktighet: >14 dagar.
Vanliga smittkällor: Mat och vatten som förorenats av avföring, men också direkt via händer och förorenade föremål. Sexuell smitta förekommer. Smittsamhet så länge man utsöndrar cystor (ibland månader och år). Cystorna kan vara viabla under lång tid. Mycket låg smittdos för infektion.
Giardia intestinalis
Inkubationstid (från smitta till symtom): 9-15 (vanligen 7-10) dagar.
Huvudsakliga symptom: Ihållande diarré, buksmärtor, uppblåsthet, viktminskning.
Varaktighet: >14 dagar.
Vanliga smittkällor: Fekalt förorenad mat och vatten, men också direkt via händer och förorenade föremål. Stora vattenburna utbrott är beskrivna och parasiten kan finnas i förorenade, undermåliga vattenledningar. Förekommer också som sexuell smitta. Mycket låg smittdos för infektion.
Toxiner (Matförgiftning)
Bacillus cereus
Inkubationstid (från smitta till symtom): Värmetåligt toxin (ST): 1-6 timmar och värmelabilt toxin (LT) 6-24 timmar.
Huvudsakliga symptom: ST orsakar framför allt kräkningar, medan LT främst ger diarré.
Varaktighet: <24 timmar.
Vanliga smittkällor: Livsmedel som ris, matrester, såser, soppor, kött och annat som har suttit ute i rumstemperatur för länge. Förekommer också i torra livsmedel. Ingen person-person-smitta.
Ciguatoxin (ciguatera fiskförgiftning)
Inkubationstid (från smitta till symtom): Från 30 minuter till flera dagar, beroende på mängden toxiner man fått i sig.
Huvudsakliga symptom: Diarré, kräkningar, domningar, klåda, neurologiska symptom som omvänd temperaturkänslighet (kallt känns som varmt), yrsel, känselbortfall och svaghet. Hjärtproblem med bröstsmärtor, låg puls och lågt blodtryck kan förekomma. Dödsfall är beskrivna men mycket ovanliga (<1/1 000).
Varaktighet: Diarré kan vara upp till 4 dagar. Neurologiska besvären och hjärtsymptomen kan vara från några veckor upp till många år.
Vanliga smittkällor: Tropiska revfiskar (>400 arter), t.ex svart kirurgfisk, barracuda, grouper, muränål, amberjack och havsaborre) eller skaldjur i Stilla havet, Indiska oceanen och Karibiska havet mellan breddgraderna 35°N och 35°S. Toxinet kan ev. överföras sexuellt och ge samlagssmärtor och via amning (diarré och hudrodnad hos barnet).
Övrigt: Orsakas av ett värmestabilt toxin som bildats av vissa alger och sedan ackumulerats i den marina näringskedjan. Cirka 20 000-50 000 personer beräknas insjukna varje år. Det finns inte någon specifik terapi.
Clostridium botulinum
Inkubationstid (från smitta till symtom): 18-36 timmar. Spädbarn: 3-30 dagar.
Huvudsakliga symptom: Illamående, kräkningar, diarré, allmän sjukdomskänsla, muntorrhet, ögonmuskelförlamning, halsont, talsvårigheter, andningsförlamning. Obehandlat tillstånd kan leda till döden.
Varaktighet: Beroende på tillstånd och behov av intensivvårdsbehandling.
Vanliga smittkällor: Spädbarnsbotulism: honung eller nappar doppad i honung Bakterier tillväxer sedan i tarmen och bildar toxin där. Klassisk botulism: Hemkonserverad mat inklusive konserver, fiskinläggningar, gravad lax, vakumförpackad fisk eller korv, fermenterade bönor, kommersiella konserver samt örter och vitlök i oljor.
Clostridium perfringens
Inkubationstid (från smitta till symtom): 6-24 vanligen 10-12) timmar.
Huvudsakliga symptom: Illamående, diarré och buksmärtor. Kräkningar och feber mer ovanligt.
Varaktighet: Oftast < 1 dygn.
Vanliga smittkällor: Kött, fågel, grytor och såser. Vanligtvis mat som lämnats i rumstemperatur för länge. Sporer som överlevt upphettningen vid tillagning kan då tillväxa som bakterier. Toxinet bildas i tarmen när bakterien återgår i sporform.
Histaminförgiftning (scombrotoxisk fiskförgiftning)
Inkubationstid (från smitta till symtom): 10-60 minuter..
Huvudsakliga symptom: Hudrodnad, svettningar, kraftig huvudvärk, klåda, dimsyn, bitter smak i munnen, magkramper och diarré. Inga kräkningar.
Varaktighet: Oftast < 2 dygn.
Vanliga smittkällor: Intag av fisk med naturligt höga nivåer av histidin (t.ex. tonfisk, svärdfisk, makrill, sardiner, ansjovis, sill, blåfisk, guldmakrill och bonito), som omvandlats till histamin vid bakterietillväxt under felaktig lagring. Dessa finns såväl i tropiska som tempererade vatten. Tillagning eliminerar inte histaminet.
Staphylococcus aureus
Inkubationstid (från smitta till symtom): 30 minuter – 8 timmar.
Huvudsakliga symptom: Akut häftigt insjuknande med illamående, magkramper och kräkningar, ofta följt av diarréer.
Varaktighet: <1-2 dygn.
Vanliga smittkällor: Kallskuret kött, äggsallad, potatissallad eller gräddfyllda bakverk som stått ute för länge eller inte kylts. Livsmedel som hanteras av en person med bakterierna, som ofta finns på huden. Ingen person-person-smitta. Toxinet är värmestabilt och elimineras inte vid tillagning.
Behandling
Egenbehandling
Vätskebehandling och kost: Den huvudsakliga behandling av turistdiarré är vätskebehandling med oral vätskeersättning. Sådan kan antingen tillredas själv (1/2 tsk salt, 2 msk socker i 1 liter rent vatten – kan drickas när salt och socker löst sig helt) eller köpas som pulver eller brustabletter på apotek (även i låginkomstländer). Svåra fall av intorkning, framför allt hos små barn kan kräva intravenös vätsketerapi. Skonkost, med undvikande av fet och rökt mat, rekommenderas de första dagarna. Tveksam nyttta av pre- och probiotika, men kan provas.
Tarmstoppande medel: Tarmstoppande medel, t.ex. loperamid eller racekadotril kan tas vid okomplicerad vattning diarré, t.ex. inför resa, men ska undvikas vid dysenterisk bild med feber, allmänpåverkan och blodig diarré.
Antibiotika: Antibiotikabehandling är sällan motiverad vid okomplicerad turistdiarré, då effekten är marginell och risken för biverkningar stor, t.ex. svampinfektioner i underlivet, antibiotika-associerad diarré, allergi, men även förlängt bärarskap av Salmonella.
Vid svårare sjukdom, eller när tarmstoppande medel inte är effektiva bör man i första hand söka lokal sjukvård. Man bör aldrig själv köpa antibiotika lokalt över disk, då förfalskade läkemedel är vanliga och det i vissa fall kan behövas en bedömning om infektionen kan vara orsakad av protozoer.
Vissa resenärer kan dock komma att vistas långt från sjukvårdsresurser, t.ex. på landsbygd i låginkomstländer i Afrika. I sådana fall kan läkemedel för egenbehandling av svår diarré (då ofta orsakad av andra mer invasiva tarmpatogener än ETEC) bli aktuella att ta med redan från Sverige. Prata i sådana fall med din vaccinationsmottagning.
Behandling efter hemkomsten
Om långvariga eller svåra symtom kvarstår efter hemkomsten bör du söka läkare här för utredning och eventuell behandling.
Förekomst
Smittrisk
Risken att insjukna med turistdiarré under en tvåveckorsresa till låg- och medelinkomstländer i Afrika, Asien och Latinamerika varierar från cirka 10%–60% av resenärerna (se karta nedan), med den högsta risken vid resa till Indien och Nepal. I vissa högrisksituationer, t.ex. båtfärder på Nilen kan risken vara så hög som 80%.
I vissa regioner, såsom nordöstra Asien och norra Medelhavet, har risken dock minskat sedan 1980-talet, möjligen genom förbättring av turisminfrastrukturen .
Hur man skyddar sig
Genom att noggrant följa rekommendationer om mat, dryck och hygien och vattenrening kan resenären göra en hel del för att minimera risken för turistdiarré, men det går inte att helt eliminera den. I praktiken har det också visat sig svårt att följa alla råd, och i slutändan är det också ett personligt val vilka risker man vill ta som resenär för att prova den lokala maten.
Resevaccination mot diarrésjukdomar finns att tillgå mot kolera och tyfoidfeber. Koleravaccinet Dukoral® har också viss effekt mot ETEC. Se mer under respektive sjukdom.