Information till resenärer och allmänheten
Smittämnet och smittvägar
Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av influensavirus, främst typerna A och B, som regelbundet orsakar årliga utbrott under vinterhalvåret. Viruset har en förmåga att förändra sina ytproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Detta gör att nya varianter av viruset uppstår nästan varje säsong.
Tidigare genomgången influensa eller vaccination ger därför bara ett begränsat skydd mot nya stammar. Influensaviruset sprids via små droppar i luften när en smittad person hostar, nyser eller pratar. Man kan också smittas genom att röra vid ytor som bär på virus, exempelvis trappräcken eller tangentbord, och därefter röra vid mun, näsa eller ögon. Influensan smittar redan en dag innan symtomen bryter ut och under de följande fem till sju dagarna. Hos barn och personer med nedsatt immunförsvar kan smittsamheten vara längre.
Med några års mellanrum dyker det upp nya stammar som ger upphov till mer intensiva säsongsutbrott med många fler sjuka än under mellanliggande år.
Influensaviruset finns också hos djur, främst fåglar och grisar. Om ett djurvirus anpassar sig så att det lätt sprids mellan människor kan en pandemi uppstå. Den senaste pandemin 2009-2010 orsakades av ett svininfluensavirus A (H1N1) – en kombination som man innan dess inte sett på många år.
Sjukdomsbild
Inkubationstiden (tid mellan smitta och symtom) för influensa är vanligtvis 1–4 dagar, och sjukdomen kan börja med milda förkylningssymtom som halsont, nysningar och snuva. Snabbt kan dock allvarligare symtom med hög feber, muskelvärk, huvudvärk, torr hosta och trötthet uppstå. Många upplever smärta bakom bröstbenet, andnöd och en känsla av svår svaghet. Hos barn kan även kräkningar och diarré förekomma.
För de flesta är influensan självläkande, och symtomen avtar efter en till två veckor. Däremot kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer, särskilt hos äldre, barn och personer med underliggande sjukdomar, gravida och personer med fetma. Komplikationer som lunginflammation, bronkit, hjärtpåverkan och förvärrade kroniska tillstånd kan kräva intensivvård. Bland äldre och sköra individer är influensa en vanlig orsak till vintermånadernas överdödlighet, och globalt uppskattas mellan 50 000 och 250 000 dödsfall årligen.
Influensa kan behandlas med antivirala läkemedel, som är mest effektiva om de ges inom 48 timmar från symtomdebut. Dessa läkemedel kan minska sjukdomens varaktighet och minska risken för komplikationer. Behandling ges framför allt till personer i riskgrupper och vid svår sjukdom. De antivirala läkemedlen kan även användas i förebyggande syfte för att skydda utsatta grupper och för att begränsa smittspridning på vårdinrättningar.
Förekomst
Influensa förekommer varje år som säsongsinfluensa under vintern på norra halvklotet mellan december och mars, medan den på södra halvklotet är vanligast mellan juni och september. I tropiska regioner cirkulerar viruset året om.
Historiska pandemier, såsom Spanska sjukan 1918–1919 (med cirka 50 miljoner dödsfall globalt), har visat att nya influensavirus som sprids från djur till människa kan få katastrofala konsekvenser. Den senaste pandemin, svininfluensan 2009, orsakades av en ny stam av H1N1 och visade sig vara särskilt farlig för yngre vuxna.
Hur man skyddar sig
Vaccination är den viktigaste åtgärden för att minska risken för influensa och dess komplikationer. Vaccinet anpassas varje år efter de virusstammar som förväntas dominera. I Sverige erbjuds årligen kostnadsfri vaccination till riskgrupper som personer över 65 år, gravida efter vecka 12 och personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar. För äldre finns vacciner med högre dos eller förstärkningsämnen (adjuvans) för att ge ett bättre immunsvar. Trots att vaccinets skyddseffekt i genomsnitt är cirka 60 % minskar det risken för svår sjukdom och död avsevärt.
Förutom vaccination är det viktigt att vidta hygienåtgärder för att minska smittspridningen. Detta inkluderar:
- Tvätta händerna. Tvätta händerna väl och ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Om tvål och vatten inte är tillgängligt, använda ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel med minst 60 % alkohol.
- Undvik att röra vid ansiktet. Att hålla händerna borta från ögon, näsa och mun hjälper till att hålla viruset borta från luftvägarna.
- Täck sina hostningar och nysningar. Hosta eller nysa i en pappersnäsduk eller i sin armbåge och sedan tvätta händerna.
- Rengör ytor. Regelbundet rengöra ytor som ofta vidrörs av många människor.
- Undvika folksamlingar. Influensan sprider sig lätt överallt där människor samlas tätt — särskilt i inomhusmiljöer och i kollektivtrafiken.
- Undvik alla som är sjuka. Om du själv är sjuk, stanna hemma i minst 24 timmar efter att du är feberfri så minskar du risken att smitta andra.