Information till resenärer
Kortfakta
Alla utlandsresor (alltifrån korta semesterresor till längre äventyrsresor, långvariga utlandsstationeringar eller biståndsarbete) kan i varierande grad vara psykiskt påfrestande. Stressfaktorerna i samband med resan kan vara den utlösande faktorn för en nytillkommen, eller förvärra en redan existerande, psykisk problematik, såsom ångest eller depressionsbesvär.
Traumatiska upplevelser under resan eller en oförstående omgivning kan efter hemkomsten försvåra återanpassningen till svenska förhållanden eller t.o.m. utlösa ett posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Om resenären vet med sig att hen är i riskzonen för mer uttalade psykiska problem i samband med sin resa bör en psykoterapeut eller psykiatriker konsulteras inför avresan.
Förberedelser inför resan
Allmänna överväganden
Redan före en utlandsresa, speciellt om den är längre, kommer att ske under primitiva förhållanden eller kan antas kunna bli psykiskt pressande, är det viktigt att vara medveten om att utlandsresor inte bara är stressande för de flesta utan också har förknippats med nya eller återkomst av tidigare mer allvarliga psykiska hälsoproblem.
Om resenären tidigare haft kontakt med psykoterapeut eller läkare för psykiska problem kan det vara motiverat att ha en förnyad kontakt inför resan med möjlighet att få råd och perspektiv. Detta gäller givetvis också om man planerar att bosätta sig permanent i ett annat land.
Detta gäller särskilt för den som kommer att vara i ett land eller miljö som kulturellt är mycket annorlunda mot den man är van vid hemifrån eller om resenären tidigare behandlats för psykotiska episoder, självmordstankar, allvarlig depression eller manodepressivitet eller behandlats för missbruksproblem.
I sådana fall bör om möjligt en kontakt etableras med en psykoterapeut eller psykiater i Sverige som resenären skulle kunna vända dig till per distans under resan om det skulle uppstå ett problem.
Akuta psykiatriska problem kan i svåra fall kräva medicinsk evakuering. Om personen har psykiska problem som riskerar att förvärras under utlandsresa så är det viktigt att kontrollera vad reseförsäkringen täcker, då det inte är säkert att den omfattar psykiatriska nödsituationer eller besvär som var kända redan vid utresan.
Om resenären tidigare haft en alkohol- eller drogrelaterad problematik i Sverige så är det viktigt att vara medveten om att återfall är vanliga i en ny och stressande miljö, men också att narkotikalagstiftningen kan vara mycket sträng med risk för långvariga fängelsestraff också för vad som i Sverige skulle bedömts som ett ringa narkotikabrott. Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma Narkomaner (NA) finns på många håll i världen och kan vara en möjlig hjälp i sådana fall.
Läkemedel
Om resenären har en historik av psykiatriska problem (t.ex. depressiva besvär eller psykos) och ska resa till malariadrabbat område är det viktigt att läkaren på vaccinationsmottagningen tar hänsyn till detta, då viss malariamedicin (Lariam®) kan ge allvarliga neuropsykiatriska biverkningar och bör då undvikas. Eventuella mediciner ska tas med i sina originalförpackningar tillsammans med originalrecept eller läkarintyg.
Om personen behandlas med litium för bipolär sjukdom (eller med ett annat läkemedel där det är viktigt att följa koncentration i blodet), så är det också viktigt att var medveten om att det i många länder kan vara svårt att hitta ett laboratorium som kan utföra sådan bestämningar. Även om nivåerna normalt är stabila kan dessa i en annan miljö variera på ett sätt man inte är van vid. T.ex. kan koncentrationen av litium i blodet nå toxiska nivåer om man svettas mycket p.g.a. värmen i ett tropiskt klimat.
Om resenären ska vara ute under en längre tid kan det i vissa länder vara svårt att få påfyllning av sina mediciner. Vissa med mediciner kan också vara olagliga, t.ex. viss behandling mot ADHD. Situationen på resmålet bör därför om möjligt kollas upp i förväg, och alternativa sätt att få påfyllning av medicinerna om möjligt ordnas med , t.ex. att vänner, släktingar eller kollegor tar med sig hemifrån eller från ett annat land..
Psykiska problem under resan
Kulturchock och anpassningsproblem
Att befinna sig i en ny och främmande miljö kan vara en chockartad upplevelse. Gamla referensramar gäller inte längre, man bombarderas av nya intryck och upplevelser och även vardagliga uppgifter kan vara utmanande och frustrerande. Till detta kan läggas avsaknad av sitt normala sociala nätverk, ett främmande språk och nya hälsorisker.
Allt sammantaget kan ge leda till en kulturchock med anpassningsproblem, sömnsvårigheter, depression, ångest och negativa åsikter om det nya landet och dess kultur. Att detta sker tillfälligt är normalt, men långvariga sådana känslor och besvär bör föranleda att man söker professionell hjälp.
Resenären kan också själv göra mycket för att underlätta anpassningen och minska stresseffekten av den nya miljön, t.ex. genom att lära sig språket, studera kulturen, skaffa sig nya vänner, motionera, se till att få ordentligt med sömn, vara måttlig med alkohol, ägna sig åt meditation, mindfulness eller yoga.
Akut stressreaktion
En del resenärer råkar utför extraordinära traumatiska händelser under resan. Det kan vara sjukdom, trafikolyckor, rån, våldtäkt, terroristattacker, naturkatastrofer, krigshändelser, eller en nära anhörigs död. För svenska soldater i utlandstjänstgöring eller biståndsarbetare är risken givetvis avsevärt större att antingen själv råka ut för något eller se hemskheter i sin närhet.
Sådana upplevelser kan utlösa en övergående akut stressreaktion (ASD) som i regel klingar av inom några dagar och helt ska ha försvunnit inom en månad.
Symtom på ASD är en förändrad verklighetsuppfattning (dissociation) med en overklighetskänsla inför sig själv eller sin omgivning som kan yttra sig som distansering, likgiltighet, uppmärksamhetsstörningar och minnesförlust eller förnekelse av det inträffade. Andra symtom kan vara svårigheter att kontrollera sina känslor, nedsatt psykisk uthållighet, koncentrationssvårigheter, svårigheter att hitta ord, ångest inför vardagliga situationer och fysiska stressymtom som hjärtklappning, blodtrycksstegring, svettningar, huvudvärk, muskelspänningar och mag-tarmproblem.
Psykiska problem efter resan
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan bottna i samma orsaker som ASD och ibland kan ASD övergå i PTSD. PTSD kan dock uppstå långt senare (månader och t.o.m. år) efter händelsen.
Symtom på PTSD kan innefatta återkommande och påträngande minnen av det inträffade och en känsla av att händelsen inträffar på nytt. Andra mer generella symtom inkluderar en allmän apati, minnes- och koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, irritabilitet, oförmåga att känna glädje och en lättskrämdhet.
Om man har något av dessa långvariga symtom efter en traumatisk upplevelse är det viktigt att man söker professionell hjälp av en psykiater eller psykoterapeut.
Återanpassningsproblem
Människor som har levt borta från sin hemkultur under långa perioder (t.ex. utlandsstationerade och deras familjer eller studier i ett annat land) kan uppleva en omvänd kulturchock när de kommer hem. Själv har man upplevt något omvälvande som kanske förändrat en i grunden, medan omgivningen är oförändrad och gamla vänner ofta oförstående och ointresserade och i värsta fall tycker att man är skrytsam eller jobbig.
Ett liv som utlandsstationerad ”expat” kan också medföra att man anpassat sig till en annan levnadsstandard och kanske vant sig vid att bli servad av en maid eller trädgårdsmästare. Återanpassningen till den svenska vardagen kan då kännas ytterligare jobbig.