Information till resenärer
Råd från A-Ö för en bättre resa
Följande kortfattade hälsoråd och funderingar är sammanställda av Dr Lars Rombo, som drev Reserådet under flera decennier. För vissa finns mer info att finna under ”Läs mer…”-länkarna.
Alkohol
Så gott som alla som inte är helnykterister dricker mer i tropikerna. Om inte vattnet är gott att dricka är öl ett alternativ som kan ge väl mycket alkohol/dag. Dessutom har alkohol precis samma roll i socialt umgänge som här hemma: det hör ofta till att man bjuder på en öl eller en drink om någon tittar in. Det är svårt att säga när någon dricker för mycket. Det är enkelt om någon känner för en återställare och börjar få minnesluckor av kvällen före men också trötthet eller någon extra sjukdag eller sämre arbetskapacitet på förmiddagarna kan bero på alkohol. Diarré och magkatarr likaså. Ett annat tecken är svårigheten att somna helt nykter. Jag tycker att man skall känna sig för med vita perioder några dagar/vecka eller någon vecka/månad. Drick aldrig alkohol i onödan – lär Dig välja ett alkoholfritt alternativ när Du bara är törstig! Berusade resenärer har oftare oskyddat sex. Den välkända devisen ”Där spriten går in går vettet ut” är i allra högsta grad relevant.
Anställa personal för arbete i u-land
Kan göras hur komplicerat som helst. Bäst är att fråga någon som har tidigare erfarenhet och kan ge referenser. Skriv aldrig under ett papper om någonting på egen hand utan att vara 110 % övertygad om att Du förstått. Kom överens om vad som gäller om socialt ansvar (företaget?). Tänk på att långvarig hosta hos anställd personal i hushållet kan bero på TBC. Det kan vara mycket svårt att avgränsa ansvar mot hemhjälpars familj och släktingar.
Arbete
Tar tid att lära sig. Första månaderna kan gå åt redan för kulturomställningen. Vettigt att inte se romantiskt på ett u-landsarbete – ta det som ett jobb. Humor är nödvändigt! Åker man ut första gången är det främmande och okänt och leder automatiskt till en inledande otrygghet. Försök att se att de flesta problem har två sidor. Ta ansvar också för arbetskamrater: om någon drar sig undan helt eller dricker för sig själv eller inte fungerar = tig inte ihjäl det – gör något! Säg något!
Bad (se också dykning)
Drunkning är den näst vanligaste olycksorsaken till död i samband med resa. Vi har dålig kunskap om underströmmar etc. och underskattar riskerna. Glöm inte bra badskor – i många länder (också runt Medelhavet) är risken att trampa på sjöborrar eller fiskar som grävt ner sig i bottensanden ganska stor. Håll utkik efter maneter – våra egna är inte tillnärmelsevis så smärtsamma som tropiska varianter. Undvik att simma när ljuset blir sämre på kvällen eftersom maneterna är nästan genomskinliga och syns dåligt. I Australien och Thailand t.o.m. risk för dödsfall på grund av manetkontakt. Bada inte i vilket sötvatten som helst – risk för snäckfeber. Detta är lätt sagt men i exempelvis Lake Malawi badar många (10.000 turister infekteras varje år!) och tycker att det är värt risken eftersom schistosomiasis numera kan behandlas. Då har man emellertid glömt risken för Katayamafeber som oftast går med relativt hög feber i veckor. Bassängbad går bra men öroninflammationer = oftast hörselgångs- inflammationer med pseudomonasbakterier är vanliga, särskilt efter upprepade poolbad.
Bett och stick
Sensmoral för all djurkontakt i utvecklingsländer = se men inte röra! Många smådjur gömmer sig i sprickor i träd eller under stenar på marken. Stick inte in händerna i sådana utrymmen! Knacka ur skorna på morgonen! Använd badskor för att undvika sjöborrar och sting av fiskar som grävt ner sig i sanden.
Insekter
Insekter är mestadels som i Sverige men ibland större eller t.o.m. mycket större. I Afrika finns en färggrann skalbagge som innehåller ett kraftigt hudirriterande medel vilket märks om man slår ihjäl den mot huden.
Loppor är vanliga i många uvecklingsländer. En sort (jiggers) kryper under tånaglar och lägger ägg. Äggsäcken märks som en starkt ömmande liten varkula så småningom. Ta hjälp av lokalbefolkning som är mycket bra på att extrahera innehållet (äggsäcken) utan för mycket blodsutgjutelse. Skär inte själv!
Maneter
Många stora maneter i tropiska områden har långa (upp till 10 meter) eftersläpande trådar som innehåller många nässelceller med gift som injiceras när något kommer i beröring med nässelcellen. Resultaten syns som röda strimmor inom någon minut. Behandling med utspädd ättika och havsvatten kan hjälpa lite. Alkohol och sötvatten skall man undvika att tvätta med – detta kan utlösa ännu fler nässelceller. ”Portuguese man of war” kan nå 50 cm diameter och orsakar flera dödsfall varje år. Den känns igen på en ”tuppkam” ovanför havsytan.
Ormar
Giftiga ormar saknas på öarna Hawaii, Irland, Gran Canaria, Madagaskar och Nya Zeeland. Giftiga sjöormar finns längs Sydostasiens kuster. Känns igen på sin roderliknande svans. Ger myopati med muskelnekros. Ytsimmare klarar sig bra. Dykare bör simma åt ett annat håll!
Statistiken över ormbett är grovt missledande eftersom den stora majoriteten av bitna inte söker medicinsk hjälp i u-land. Kanske 23. 000 dödsfall i Västafrika? Bönder och skogsarbetare drabbas. Ändå är ormbett ovanliga! Ormar försöker i första hand komma undan och biter (nästan) bara om de är desperata. Använd stövlar eller marschkängor i okänd terräng – stampa i marken lite extra. Låt någon som kan läsa av terrängen gå först! De flesta ormbett är ofarliga. Dödsfall är sällsynta (landormar stöter ofta först och biter i ett senare anfall). En europé som blir ormbiten har oftast försökt hantera ormen på något sätt.
Även om många ormgifter innehåller en blandning av många olika toxiner känner vi igen två huvudtyper som är helt olika. Kobror med flera levererar ett neurotoxin som påverkar nervändplattor och ger förlamningar – kan vara mycket snabbt insättande (oftast minuter) men brukar inte ge besvär förrän efter en timme eller mer. (kort tid = mer gift = sämre prognos). Först drabbas muskulaturen i ögon (ptos!) och tunga och snart följer andningsmusklerna efter. Svullnad av bitstället kan komma senare eller inte alls.
Andra arter kan leverera gift som påverkar koagulationssystemet. Hit hör huggormens gift. Kapillärskörhet leder till att små offer blöder ihjäl – mindre snabbt – debut efter timmar – dygn. Ofta mer eller mindre snabb och höggradig svullnad av den bitna kroppsdelen som kan misstolkas som trombos.
Om den huggormbitna kroppsdelen inte svullnar har inget gift injicerats! Högt läge av den bitna kroppsdelen minskar svullnad. Se till att den bitna delen hålls orörlig – eventuellt också
elastisk binda men inte mer än så – avsnörning får bara användas upp till en timme som allra längst. Vätska skadar inte men använd inte alkohol som är kärlvidgande
Ibland ormserum – då skall ormen vara identifierad och ”farlig” – kanske är fler döda av ormserum än av ormbett (serum är ofta gjort på hästblod och ger betydande allergiska reaktioner i 10-15 %). Patienten skall ha symtom så att man ser att ormserum verkligen behövs innan behandling blir aktuell.
Sandmyggor
Mycket små myggor som flyger lågt. Sticken kliar kraftigt och blir gärna infekterade. Sandmyggor är också vanliga i länderna runt Medelhavet. Lindras med hydrokortisonkräm.
Sjöborrar
Spröten innehåller ofta en giftampull som töms när sprötet går av. Ofta har spröten dessutom en hake på samma sätt som en metkrok som gör att de är ytterst svåra att avlägsna.
Skorpioner
Skorpionsting är sällan dödliga (sådana finns nästan bara i mycket torra delar av Nordafrika). Skorpioner är nattaktiva och gömmer sig i under stenar och i sprickor i marken (och i skorna).
Snäckor
Konussnäckor (stora snäckor med vackra skal som man kan frestas att ta i) har en giftig snabel som används som harpun – ger samma skador som ormbett.
Spindlar
Spindelbett orsakar oftast bara lokal smärta men särskilt i Australien finns arter med dödliga bett (svarta änkan).
Bostad i tropikerna
Välj ett högt, torrt, luftigt läge med air-condition (bra mot fukten också). Röj låg växtlighet (för att undvika insekter och ormar) i närheten. Det är ingen slump att de flesta afrikanska byar är helt kala på marken. Träd skuggar och är hyggliga åskledare. Ljusa husfärger och reflekterande tak ger lägre temperaturer.
Inga täta garderober – borra hål i eventuella IKEA leveranser. Installera gärna el i garderoben för att en glödlampa skall kunna torka ut fukten. Myggnät för fönster och dörrar måste kontrolleras regelbundet – det går alltid hål av ngn konstig anledning. Myggnät över sängen bör impregneras med permetrinliknande medel (Permetrin finns bland annat att köpa så nära oss som i Norge). Inte för tätmaskigt nät – då blir det för varmt. En bra bostad skall gå att låsa säkert – lättare sagt än gjort. OBS Ät inte i sovrummet – smulorna drar till sig småkryp. Ibland kan man ställa sängben av metall i vattenburkarför att undvika myror.
Dryck (se också vattenrening)
Is = Idag framställs is för det mesta industriellt via avsaltat havsvatten och omvänd osmos. Sådana isbitar har ofta ett hål eller del av ett hål som minne av framställningen och är ofarliga. Termos på hotell = undvik oftast – det är i mitt tycke ovanligt uselt vatten i de flesta sådana. Bra termosvatten är en utmärkt indikator på god hotellstandard. Vanligt vatten i förseglade flaskor eller dunkar är i regel billigt och bra. Buteljdrycker med kvarvarande kolsyra brukar gå bra, åtminstone om korken ser ny ut (rebuteljering förekommer lite varstans. Observera att kvantiteten spelar stor roll – det är alltså bara teoretiskt riskabelt att borsta tänderna i sämre vatten och mycket mindre risk att ha is i drinken än att bälga i sig litervis. Coca cola är alltid ofarligt. Öl så gott som alltid OK ur hygiensynpunkt.
Dykning (se också bad)
Även om det kan vara frestande att ta dykarcertifikat på resmålet rekommenderar jag att alla som planerar att dyka i tropiska vatten tar sitt certifikat här hemma där samma språk och många gånger svårare förhållanden att öva i gör efterkommande dyk på resmålet säkrare. 2-3/10.000 av sportdykare i Skandinavien omkommer varje år – så gott som alltid på grund av ”mänsklig faktor” eller överskattning av den egna prestationsförmågan. Försök aldrig slå rekord! Alla reseförsäkringar täcker inte dykning.
Dykare som tidigare har drabbats av extern otit behöver ofta förses med ex. Terracortril med polymyxin B öronsalva inför resan.
Flygresor
Under flygresan sjunker lufttrycket (och därmed också syrgastrycket) till c:a 55-64 mm Hg vilket motsvarar en saturation på 88-94 %. Detta spelar ingen roll för i övrigt friska men kan vara av stor betydelse för lungsjuka. ”Orkar man gå 50-100 meter eller gå uppför en trappa kan man också resa med flyg”. Tarmgaser utvidgar sig 38 %! Att resa med flyg är säkert (se tabell under ”trafik”). Ändå karakteriseras c:a 5 % av resenärerna som flygrädda. En medicinsk incident (ex svimning) drabbar 1/10.000 resenärer och medicinlådan på flygplanet kommer till användning för 1/25.000 resenärer. Bara 1/1.600.000 dör under resan. Bäst att hålla sig i luften!
Många resenärer får svullna underben av att flyga – särskilt när restiden är lång. Alla kan uppmuntras att ”röra på benen” – både i form av att gå i kabinen och genom att böja och sträcka vadmuskulaturen regelbundet. Stödstrumpor är en välsignelse för många och borde användas av än fler.
Graviditet
Att ge sig ut på resa under graviditet är inte helt riskfritt men detta innebär inte att resan alltid måste ställas in. I många länder är sjukvården av väl så hög klass som i Sverige och med tillräckligt bra försäkring är man i trygga händer om något inträffar. Flera försäkringsbolag (kontrollera hemförsäkringen) ansvarar inte för graviditetskomplikationer som inträffar efter vecka 28 och många flygbolag har en övre gräns för resa vid graviditetsvecka 37.
Gravida bör dock inte åka till låginkomstländer av många skäl:
- Vissa infektionssjukdomar får ett svårare förlopp under graviditet (exempelvis malaria, amöba och Hepatit E).
- Vissa infektionssjukdomar innebär en ökad risk för fosterskador (ex. parasiten toxoplasmos som är betydligt vanligare redan i Frankrike).
- Vissa infektionssjukdomar ökar risken för missfall (redan en svårare diarréepisod ökar risken).
- Det finns en risk för att utsättas för fosterskadande läkemedel i onödan eftersom medvetenheten om vilka läkemedel som innebär risk för fostret är sämre.
- Det finns också en liten risk för att drabbas av en sjukdom som måste behandlas med läkemedel som kan vara fosterskadande (ex sömnsjuka).
- Sjukvården har sämre resurser vid eventuella graviditetskomplikationer inklusive missfall.
Ovanstående gäller alldeles särskilt gravida där man redan känner till någon/några riskfaktorer . Gravida som ändå flyger lång väg skall uppmuntras att vara uppe ur stolen och röra sig varje timme (det gäller förresten oss andra också).
Jet lag
Under senare år har melatonin kommit i ropet som profylax mot jet lag. Relativt komplicerade scheman förespråkas där tablettintaget är beroende av om flyget går österut eller västerut. Melatonin hjälper möjligen en del men än så länge vet vi inte tillräckligt för att reservationslöst rekommendera detta.
Kläder och skor
Naturfibrer – helst ren bomull också i strumpor – ljusa färger är att föredra. Kom ihåg att en tunn bomullskjorta bara motsvarar en solskyddsfaktor på 7. Byt oftare än hemma. Undvik allt som sitter åt. Jeans är alldeles för varma. Byt kläder när dessa är svettiga eller blöta om det går. Använd gärna träskor (med gummisula som inte spricker) som gör att man kommer upp lite från marken – (skall knackas ur innan man tar dem på sig för att alla eventuella nya skobosättare skall få en chans att flytta) eller plastsandaler som är lätta att göra rena och svala att använda.
Mat för Dig som lagar i eget hushåll
Att bara äta stekt eller kokt mat rekommenderas traditionellt. Här skulle jag möjligen hålla med om att vällagad mat som fortfarande är rejält varm förmodligen är mindre kryddad med obehagligheter. Djupfrys gärna i minst 10 timmar och marinera köttet före tillagning. Frysen skall vara välfylld för att klara strömavbrott bättre. Grönsaker är ibland gödslade med mänsklig avföring = skölj gärna i klorin 24 timmar först (1 “hatt” per 10 liter vatten i en hink – täck över med plastlock så att kloret inte försvinner) eller använd Puritabs – inte helt och hållet riskfritt ändå.
Mat för Dig som äter ute
I praktiken: ät sådant som luktar gott, smakar gott och ser gott ut eftersom risken att råka ut för “turistdiarré” inte påverkas särskilt mycket trots all försiktighet. Först när bakteriehalten uppgår till 10∧6/ml påverkas smaken. 10∧7 luktar illa och 10∧8 ger en överdragning av slem på ytan. Så gott som all mat kan därför vara riskabel – också i Sverige – vi ser så pass mycket som 500.000 diarréfall om året som anses födoämnesorsakade i vårt land!
Någon har menat att den viktigaste faktorn för att få diarré eller inte är kockens tarmflora och så kanske det kan vara …
Skall man betona något som sannolikt är associerat med högre risk kan detta exempelvis bli ostron och musslor i tropiska länder, rå fisk (en hel del bakterier och parasiter kan följa med) och råa ägg utanför Sverige (någon gång salmonella i dessa). Ett exempel som ibland brukar framhållas är ciguateraförgiftning där toxinet kommer från en alg som blivit uppäten av en fisk och som anrikas i näringskedjan. Förekommer i tropiska hav och drabbar 5-50/100 000/år. Ger diarré redan efter 1-30 timmar och sedan neurologiska besvär med förväxling av varmt och kallt som kardinalsymptom. Symtombild kan vara diffus – likna CFS (chronic fatigue syndrom). 1 % dör. Profylax: Undvik delar av fisken med mycket fett : lever, huvud och tarmar (vem äter fisktarmar?).
Personlig hygien m.m.
Duscha ofta, torka efter med en ren och torr handduk (som förvaras i garderoben med glödlampan = se bostad). Att tvätta händerna före mat anses viktigare än här hemma. Gå inte barfota på jord utomhus där någon annan lämnat avföring= hakmaskrisk.
Sex
Det är konstigt att se hur barerna i Afrika och Asien fortfarande fylls med prostituerade som ingalunda lider brist på kunder trots att en avsevärd del av de förra är HIV positiva.
Enligt WHO har inte sexturismen påverkats alls av HIV risken än så länge. OBS sexturister är äldre än vad man kan tro – majoriteten av män är 50-60 år medan kvinnor är mellan 40-50 år. Likaså är medelåldern för dem som infekteras med HIV på grund av sexkontakter äldre än vad man tror – 35-40 år. Av 100.000 turister har hela 3-5000 oskyddad sex med ngn man inte kände förut. Inte oväntat har större andel av dem som har tillfällig sex här hemma också tillfällig sex utomlands.
Det är visat att risken för tillfällig sex inte ökar för att man har kondom med sig!
Det är nog så att redan det faktum att någon är eller har varit resenär gör sannolikheten för riskbeteende större, d.v.s. resenärer har fler sexpartners och mer sex med riskgrupper än de som inte reser. De som röker, inte använder säkerhetsbälte och som dricker alkohol är också mer ”tillfälligsexbenägna”.
Det finns flera studier som visar att en majoritet (60 %) av dem som stationeras i utvecklingsländer utan sexualpartner skaffar sig åtminstone en inhemsk tillfällig sådan. Minst lika bekymmersamt är att bara 20 % av män i åldrarna över 40 år använt kondom vid tillfälliga sexkontakter utomlands och att bara 25 % av vår svenska militär gjort samma sak. Ett problem för oss i Sverige är att vi inte har tränats känna igen prostituerade utan fortfarande tror att dessa måste vara utrustade med svart handväska, kort kjol, nätstrumpor och högklackade skor (eller motsvarande manliga utstyrsel). I många länder är prostitution en fritidssysselsättning för att dryga ut kassan och då ser man ut som “alla andra”.
Sjukvård
En milt sagt vittomfattande undertitel. Kvaliten på sjukvård i ett visst land sammanfaller i regel rätt väl med socioekonomiskt status i övrigt i landet. I vissa länder kan resenärer med god kassa få en mycket avancerad vård (Indien, Colombia, Thailand m.fl.) men i flertalet låginkomstländer räcker inte en aldrig så stor plånbok- där är det evakuering som gäller vid allvarligare sjukdomstillstånd. Tyvärr är det inte bara så att den sjukdom man söker för inte behandlas optimalt – det finns också en risk för att drabbas av en iatrogen sjukdom i samband med besöket pga orena nålar etc. Förfalskade läkemedel förekommer i alltför många länder!
Sol
Ett kapitel för sig där vi alla vet hur man bör skydda sig. Kom ihåg att det faktum att man ligger i vattnet inte skyddar mot solbränna – bara 30 % mindre strålning 50 cm under vattenytan. En T-skjorta motsvarar en solskyddsfaktor 7.
Tandvård
Faktiskt ett förbisett kapitel. Vi har bra tandvård i Sverige och den skall man utnyttja så att tänderna är i bästa skick före utresa.
Trafik
Varje år dör mer än 1 million människor i trafikolyckor i världen. Risken för en olycka varierar förstås mellan olika länder men är ofta mer än 10 ggr så stor som i Sverige + sämre akutvård när något väl har hänt (se nedanstående tabell). Trafikolyckorna är förutsägbara – det är bara när och var de inträffar som inte går att förutsäga. Alldeles särskilt stor risk är det för motorcykelolyckor som exempelvis drabbade 6 % av volontärer från USA under ett år. Ibland tekniska skäl i form av dåliga bromsar eller så men ofta helt obegripligt beteende från andra. Vi är inte vana vid utomeuropeiska länders trafikkultur. Det kan vara mycket obehagligt att köra på någon = risk för misshandel av föraren. Mörkerkörning är speciellt otrevligt och farligare vare sig man kör själv eller åker med en uttröttad busschaufför. Afrikaner syns uselt i mörker! Tro inte alltid att mötande trafik har fungerande ljus. I Afrika kan stenar/grenar på vägen betyda stort hål en bit framåt och/eller trafikolycka i närheten. Många anpassar sig till lokala körsätt och slutar med säkerhetsbälte etc. Alkohol bakom ratten är otroligt vanligt och jag skall inte kasta första stenen men man kan väl åtminstone veta att man inte är alldeles spik nykter och köra försiktigare. Andra förare kanske är fullare! Använd säkerhetsbälte! Undvik långa bussturer i Asien med uttröttade busschaufförer. Sitt bak – också i bussen.
Luftfartsinspektionen står bakom följande urgamla men talande tabell:
Antal varv man kan åka runt jorden med olika transportmedel innan man statistiskt sett råkar ut för en dödlig olycka:
| Reguljärflyg i USA/ Sverige | 125.000 |
| Reguljärflyg, många andra länder Tåg (SJ) | 54.000 |
| Bil (i Sverige) | 47.000 |
| Cykel (i Sverige) | 4.500 |
| Gå (i Sverige) | 1.200 |
| Motorcykel (i Sverige) | 550 |
| Reguljärflyg i USA/ Sverige | 300 |
Mina egna barn och barnbarn får inte hyra motorcykel eller moped ens på vanliga resmål.
Trombosrisk
En omdebatterad risk är risken för djup ventrombos – särskilt under längre resor. Till all lycka är risken inte större vid resor i ekonomiklass! Högriskpatienter (= tidigare djup ventrombos, nyopererade, förlamade eller patienter med cancersjukdomar) kan med fördel använda medikantell profylax. Stödstrumpor är utmärkt för att förhindra svullna fötter och underben både för manliga och kvinnliga resenärer- används alldeles för lite.
Tvätt och städning:
Viktigt att man sköljer noga för att få bort alla eventuella rester av tvättmedel. Skölj! Stryk för att värmedöda ägg etc. som deponerats i torkande kläder. Håll renare än hemma för att minska risken för kackelackor etc. Gärna insektsspray- åtminstone kortverkande ”knock down spray som snabbt inaktiveras av luftens syre (= pyretrumföreningar).
Vattenrening
Olika alternativ kan prövas:
- Allra säkrast är att koka allt dricksvatten. Det räcker i och för sig med att värma till 70 C men vem orkar mäta med termometer? Efter avkylning under lock förvaras sedan vattnet i fyllda flaskor i kylen.
- att filtrera (helst i keramiskt filter) är inte effektivt mot virus men är mycket effektivt i övrigt. Filtrering bör alltså i teorin kompletteras med kokning enligt ovan. Ett dyrare men alternativ med stor och långvarig kapacitet är Katadyn keramiska filter.
- Olika tillsatser (Xinix Aquacare, Puritabs med flera) baseras på kemiska medel som är giftgia för mikroorganismer. Klorföreningar används mest idag och fungerar på samma sätt som klorering av vårt dricksvatten i Sverige. Klor är starkt oxiderande men räcker inte säkert till för att avdöda virus och sannolikt inte heller amöbacystor. Allra billigast blir det med ”Klorin” där 4 droppar per liter vatten räcker om lösningen får stå övertäckt i 30 minuter. Aquacare innehåller 10 ml (= 200 droppar) klordioxid som fungerar på samma sätt. Är relativt odrygt eftersom en flaska räcker till 20 liter vatten men behöver bara droppas i 1 minut (en droppe per deciliter) innan vattnet anses drickbart. Puritabs baseras på silver och kräver längre inverkanstid.
- Vatten som luktar klor brukar gå bra att dricka men är naturligtvis inte fullständigt säkert.
värmeanpassning:
Första två veckorna är värst. Svettningen är nödvändig för att kyla ner kroppen. Ändra attityd till svett. Svett är en välsignelse, svett är trevligt, svett luktar gott (om man duschar tillräckligt). Svettkörtlarna ”tränas”. 10 liter per dygn nås om man är fullt anpassad. Tyvärr förlorar man salt dessutom. Drick så att urinmängderna är normala! (annars risk för njursten). Tillsätt salt åtminstone till en början – en nypa/glas (kallt) – skall smaka Östersjövatten. Mineralvatten räcker inte. Så småningom lär sig njurarna spara salt så att behovet minskar.
Värmesvullnad särskilt ben och fötter – försvinner spontant.
Värmekollaps – som när man vistas för länge i bastu – kommer de första dagarna. Behandling: Sval miljö.
Vattenbrist – värmesjuka: För lite vatten när man svettas – törst – små urinmängder och feber.
Saltbrist: Illamående, kräkningar, muskelkramp (eldarsjuka) och svimningskänsla. Kan komma relativt plötsligt och behöver inte vara förenat med törst. Ofta när man är oförklarligt svag och med lite huvudvärk. Behandling: mer salt – om salt smakar ovanligt gott = salta mer!
Prickly heat: tilltäppta svettkörtelgångar som ger upphöjda papler särskilt i armhålor. Kliar och sticker.
Värmeslag: Om man inte kan svettas alls eller inte tillräckligt: torr varm hud, huvudvärk, feber förstås, kramper som vid epilepsi.
övre luftvägsinfektioner
Att bli ”förkyld” under en resa är snarare regel än undantag. Jag skulle gissa att våra flygplan fungerar utmärkt som inkubatorer för diverse luftburna smittor trots att moderna flygplan är utrustade med s.k. HEPA filter för att rena luften som cirkulerar. Risken för besvär från övre luftvägar är i nivå med risken för att insjukna med turistdiarré!