Information till resenärer
Informationen på denna sida är författad av Dr Lars Rombo.
Försiktighet med mat och dryck är absolut ingen garanti mot insjuknande. ”Boil it, Cook it, peel it or forget it” låter bra men fungerar ofta inte! Enligt en föreläsare på resekongressen i Geneve 1997 är resenärer omgivna av ett tunt lager faeces som inte går att undvika – det går att odla avföringsbakterier från det mesta bara man försöker – TV apparaternas ON/OFF knappar togs som exempel.
Traditionella råd om mat och dryck är dessutom ohanterliga. Det visar sig inte oväntat att 98 % av Schweiziska resenärer redan ätit något olämpligt som sallad, smörgås med kall stuvning, råa ostron eller biff tartar inom 2 dygn efter ankomsten till ett låginkomstland. I en finsk studie från 1995 fann man att bara 5 % av finnarna klarade sig helt utan att begå några “dietära misstag” Det fanns emellertid ingen korrelation mellan antalet “fel” och risken för diarré – snarare motsatsen! Detta passar undertecknad som hand i handske eftersom det tyder på att det inte lönar sig att vara överdrivet försiktig.
Behandling
Enklast är att ha med vätskeersättningsmedel (ORS= oral rehydration set). Smakar illa enligt mig men går an enligt andra. OBS! första timmarna kan diarrén snarast öka. Tabletter som smakar bättre finns för vuxna och barn > 3år går att lösa i vatten (Resorb™). Viktigast är att tillföra vatten på ett eller annat sätt. Seven-up m.fl innehåller dessutom socker. Coca-cola klarar de flesta att dricka och ett pH värde som är så lågt som 2.4 (!) garanterar bakteriefrihet i denna dryck
Medicinskt kol saknar effekt.
Receptfritt loperamid har effekt inom 4 timmar – blir ineffektivt efter 2 dygn. Effekten beror inte i första hand på att loperamid hämmar tarmmotoriken utan på att loperamid är en sekretionshämmare vilket är av värde för diarréer som beror på ökad sekretion, ex ETEC. Det finns en mycket låg risk risk för överdosering av loperamid som kan orsaka ileus men denna elimineras så gott som helt om man nöjer sig med 8 mg/ dygn. I Tyskland rekommenderar man att preparatet används av alla som fyllt fem år med turistdiarré, dock högst i två dygn. Antibiotika förkortar sjukdomsförloppet med ett drygt dygn och kan användas om inte loperamid hjälper, men ökar också risken för bärarskap av resistenta tarmbakterier. Allra effektivast är en kombination av loperamid och antibiotika, men detta rekommenderas inte generellt.
Behandling av barn med diarré
Barn har en ökad risk att bli allvarligt sjuka när de får diarré. Ju mindre barnet är desto större är risken att det blir snabbt uttorkat och det är viktigt att man som förälder är aktiv i omhändertagandet av ett diarrésjukt barn oavsett barnets ålder. Det räcker inte att vara en snäll förälder utan man måste pusha på barnet så att det får i sig motsvarande mängd vätska som förloras, trots att barnet kanske vill vara i fred. Det kan som lekman vara svårt att avgöra när diarrésjukdomen blivit allvarlig och man behöver söka hjälp av den lokala sjukvården. Många är dessutom kanske skeptiska till den sjukvård som kan erbjudas på resmålet, men just diarré bruka man vara väldigt duktig att hantera även där sjukvården är primitiv och det är därför bättre att inte vänta för länga att söka hjälp.
Jag brukar rekommendera föräldrar att de utöver ORS har med paracetamol till barnen. Vid diarré ska man pytsa vätska (helst ORS) så man håller jämna steg med förlusterna. Har man ett slött barn som är ointresserat av omgivningen och att leka ligger man efter i vätsketillskott. Eventuell feber kan försvåra bedömningen och man kan därför prova om barnet blir piggare efter paracetamol. Blir det ingen förändring bör man söka sjukvård.
Söka läkare
Läkare skall tillkallas/kontaktas:
- När resenärer är allmänpåverkade (svårt att orka stå och gå, nedsatta urinmängder, uttalad törst, snabb viktsnedgång på mer än 3-4 kg).
- Vid långdragen feber och diarré.
- Vid diarré med blod och slem och feber = sannolikt campylobakter, salmonella eller rödsot.
- Vid diarré utan feber men med blod = eventuellt amöba.
- När små barn har mer än obetydlig diarré och i synnerhet vid allmänpåverkan, se ovan.
Egenbehandling med antibiotika
Resenärer med diarré skall i första hand uppmuntras att söka lokal sjukvård när inte loperamid är effektivt. Att skicka med information om dosering av ”ciprofloxacin” kan möjligen vara ett alternativ för dem som inte vill söka lokal sjukvård – ciprofloxacin brukar gå att köpa lokalt över disk – men förfalskningar är tyvärr vanliga i många utvecklingsländer. Resenärer kan komma att vistas så långt från sjukvårdsresurser att läkemedel för egenbehandling av diarré blir aktuellt att ta med redan från Sverige. Det är relativt sällan som jag rekommenderar sådan egenbehandling men särskilt resenärer till landsbygd i låginkomstländer i Afrika kan behöva hjälp. Dosen kan vara 0.5 g x 2 x I av ciprofloxacin.
Den minsta förpackningen innehåller 10 tabletter.
För särskilda resenärer i Sydostasien är azitromycin ett bättre alternativ eftersom en stor andel av campylobacter i exempelvis Thailand är resistenta mot ciprofloxacin.
I flera länder lanseras rifaximin (Xifaxan) för egenbehandling= ett rifamycinderviat som inte absorberas och som anses lika effektivt som ciprofloxacin men med färre biverkningar. Xifaxan täcker dock inte salmonella eller campylobacter och ökar risken för rifampicinresistens.
Nackdelar med egenbehandling:
- Risken för biverkningar av ciprofloxacin
- Risken för att överblivna förpackningar används för senare egenbehandling av sjukdomar som nog borde ha bedömts av läkare i Sverige.
- En minskad respekt för antibiotika som kan bli följden av att vi liberaliserar användningen.
- Ökad risk för kolonisering med multiresistenta gramnegativa bakterier i tarmfloran